Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 37
nas fyllnadsuppgifter eller fyllnads-arbeten, hava med sitor fördel anlitats vid undervisningen i åtskilliga läroämnen. I fråga om modersmålet pekar uppsatsskrivningen med fritt ämnesval liksom ock förfarandet, att de mera skickliga lärjungarna få skriva flera uppsatser an de övriga, han mot undervisningens individualisering. Samma tendens kommer till synes vid räkneundervisningen, då de lärjungar, som äga större räknefärdighet,, utom de i läroboken förekommande uppgifterna föreläggas andra sådana, hämtade ur någon annan rälknebok eller från de först under den senaste tiden utgivna s. k. räknebladen, vilka synas komma till -allt vidsträcktare användning i folkskolorna. Beträffande ämnena geografi, naturkunnighet och historia kan i förevarande avseende antecknas, att undervisningen erhållit en individuell betoning av s. k. bredvidläsning i anslutning till kursen och med muntlig eller skriftlig redogörelse for vad isom därvid inhämtats. Tydligt ar, att ett sådant arbetssätt förekommit endast i det fatal skolor, där det gives tillgång till välförsedda och välordnade lär-j ungbibliotek.
Beträffande förekomsten av den individuella undervisning, som fortgår oberoende av klassanordningen och ar förbunden med fri tentamen och fri flyttning, utvisar den verkställda undersökningen, att försök med dylika arbetsmetoder anställts endast vid folkskolorna inom Lidingö skoldistrikt samt vid två tillfällen i ganska ringa omfattning - de hava gällt endast 14 lärjungar - vid Göteborgs folkskolor men veterligen icke företagits annorstädes. Resultatet av de sistnämnda försöken hava, sa vitt nu kan bedömas, varit gynnsamma.
De f olikskolinspektörer, som i sina utlåtanden närmare beröra frågan om individuell undervisning i folkskolan, framhålla önskvärdheten av att ett sådant arbetssätt, alldeles oavsett den fria flyttningen, vinner en allmän utbredning inom vara folkskolor. Såsom skäl härför anföra de bland annat, att den for närvarande måhända angelägnaste uppgiften på folkskolundervisningens område bestode i att åstadkomma en sådan planläggning av skolarbetet, att detta i sa utsträckt ’grad som möjligt toge den enskilde lärjungens begåvning och arbetsförmåga i anspråk. Att sa komme att ske vore givetvis av oskattbart varde icke blott med hänsyn till förvärvandet av kunskaper och färdigheter utan i lika hög grad ur ren uppfostringissynpunkt. Det gåves också många möjligheter därtill. Åtskilliga sådana påvisades i den nya undervisningsplanen, och överhuvudtaget inne-bure förverkligandet av dennas grundtankar ett befordrande av en mera inindividualiserad undervisning. Det vore således härvidlag fråga om sådana individuella arbetsmetoder, som vore
förenliga med folkskolans nuvarande organisation med slutna klasser, och som alltså, samtidigt med att de erbjödo avsevärda fördelar med hänsyn till undervisningens resultat for den enskilde lärjungen, vore ägnade att bevara klassundervisningen och därmed också den gemensamihet i arbetet, vilken otvivelaktigt vore av stor betydelse for lärjungarnas sociala fostran. Målet vore således icke att genom fri flyttning vinna en förkortning av vägen genom folkskolan utan i stället att bereda de mera begåvade lärjungarna tillfälle till bredare och mera fördjupade studier. Detta uteslöte mellertid ingalunda, att i undantagsfall, när det gällde lärjungar med avgjord studiebegåvning, det individuella arbetet bedre-ves på sådant satt, att därigenom öppnades möjlighet for dessa att erhålla fri flyttning. Klassystemet behövde icke utgöra något hinder därför; allra minst i skolor, där flera klasser undervisades samtidigt, mötte det några särskilda svårigheter att lata en mera för-sigkom:men lärjunge deltaga i undervisningen tillsammans med lärjungarna i en högre klass an den, som han eljest skulle hava tillhört.
I samband med påpekandet av de härovan berörda, redan föreliggande möjligheterna att for intera begåvade lärjungar främja en friare genomgång av folkskolan framhålla vissa folkskolinspektörer, att det till följd av förhanden varon av dessa icke kan anses nödvändigt att vidtaga särskilda, mera in-, gripande och omfattande åtgärder i det nämnda syftet. Därjämte yppas i ett stort antal yttranden starka betänkligheter emot att lägga den fria flyttningens princip till grund for arbetet i folkskolan, och i somliga utlåtanden avvisas denna tanke helt och hållet.
Vi skola i det följande återgiva de skal, som varit avgörande för dylika ståndpunkter i frågan.
Folkskolinspektionen. Skolöverstyrelsen har beviljat folkskolinspektören i Västerbottens södra inspektionsområde F. E. Svedberg tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom fr. o. m. den l september t. o. m. den 31 december 1928 med rätt för honom att, därest omständigheterna sa skulle medgiva, före utgången av nämnda tid återinträda i tjänstgöring. Vikarie ar t. f. folkskolinspektören O. F. Sortelius, Umeå.
Överlärarinstitutionen. I avgivet yttrande över ansökningen till den le-digf örklar ade över lär ar b ef attning en inom Gamla Uppsala skoldistrikt från folkskolläraren inom distriktet J. V. Johansson har skolöverstyrelsen förklarat sig icke funnit något att erinra mot
sökandens lämplighet för ifrågavarande befattning,
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med ibinaringar: folkskollärarna O. E. Jansson, Ärtemark, G. A. Larsson, Våt-hult, G. J. E. Larsson, Husby Långhundra, S. L. .Nyman, Vissefjärda, och P. A. Thimars-son, Sturkö;
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk och skogsbruk: folkskollärarna J. W. Holmström, Tåsjö, J. Mårtensson, Hammerdal, A. J. Sandberg, Mora, A. Avahn, Tåsjö, och folkskoilärarinnian Sally M. Thor-néus, Pä j åla;
vid fortsättningsskola i anslutning till handel: folkskolläraren E. V. Nilsson, Lycksele;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: skolköksiärarinnan Elsa A. M. Lindblom, Järna, slöjdlärarinnorna Ellen L. Rosenberg, Gävle, och Gerd B. Widell, Örebro;
i vad angår hushållsgöromål: lanthushållslärarinnan Linnea Andersson, Birka, Täng, skolkökslärarinnorna Ingrid H. A. Carlson, Kiruna, Märta E. F. Edenstrand, Ängelholm, och Blenda P. T. Strandqvist, Svalöv;
i vad angår såväl hushållsgöromål som kvinnlig slöjd: skolköks- och slöjdlärarinnan Margit E. Björkman, Stockholm, och skolköks- och handarbetslärarinnan Elsie G. Lindén, Kalmar.
Dispens från boställsordningen. K.
m: t har medgivit, att med anordnande av särskilda ingångar till följande tjänstbostäder må anstå tills vidare intill nedan angivna tidpunkter, nämligen för lärarinnan i Utvängstorps småskola i samma skoldistrikt till början av höstterminen 1935, till tjänstbostaden för småskollärarinnan i Dagsås skoldistrikt till början av höstterminen 1933, till tjänstbostäderna vid Köstånga folkskola i samma skoldistrikt till utgången av ar 1931 samt till tjänstbostäderna vid Höghults skolor i Välinge skoldistrikt till början av höstterminen 1931.
Avgång från skolan. K. m: t har
medgivit, att den omständigheten, att Alli Adela Jonsson från Lamossen i Brattfors församling och Rut Märta Augusta Joelsson från Lunda i Alunda församling, vilka, födda respektive den 13 januari och den 4 januari 1916, vid slutet av vårterminen 1928 genomgått folkskolans sjätte klass, icke uppnått för avgång från folkskolan stadgad ålder, ej må utgöra hinder för att de befrias från vidare skolgång i folkskolan samt att därifrån åt dem meddelas avgångsbetyg enligt § 47 mom. l folk-skolstadgan.
Reglering av tjänster. För delaktighet i statens pensionsanstalt har skolöverstyrelsen godkänt reglering av lärarinnetjänster i hushållsgöromål vid folkskolorna inom Almby skoldistrikt.
Skolradiof örsök. K. m: t har bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla en sakkunnig person för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
