Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
698
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 37
slag och förmåga att smidigt anpassa sig efter dessa. Av förordet framgår, att förf. själv i sin handledning tillgodogjort sig uppslag och idéer, som, hon mottagit ej blott från sina äldre elever utan ock från sina »pigga småttingar». Men kräver hennes arbetssätt mycket, sa skänker det ock, enligt hennes erfarenhet, mycken tillfredsställelse och arbetsglädje.
Framställningen förtydligas och upplivas av ett stort antal illustrationer, till stor del utgörande reproduktioner av elevernas snabbteckningar i deras arbetsböcker.
Vid en jämförelse mellan olika undervisningssätt kan man visserligen stundom äga fullgoda skäl för att beteckna ett eller annat av dem såsom absolut felaktigt, men endast undantagsvis, om ens någonsin, torde man vara berättigad förklara något av dem såsom varande det enda ratta och riktiga. Man kan nog i de flesta fall på olika vägar komma till ett gott resultat. Om den väg, som i denna handledning anvisas, torde emellertid tryggt kunna sägas, att det ar en god väg, val röjd och banad och värd att pröva. Man har vid genomläsningen av detta arbete en välgörande känsla av att man här icke bjudes på några blotta spekulationer, utan att allt blivit omsorgsfullt prövat i praktiskt skolarbete, utfört med sakkunskap, levande intresse och arbetsglädje. För dem, som önska använda författarinnans materiell, torde denna handledning vara sa gott som oumbärlig, men även andra undervisare i räkning kunna förvisso ur densamma hämta många goda beaktansvärda uppslag, då det för dem gäller att utforma sitt eget arbetssätt med hänsyn till de särskilda förhållanden, under vilka de ha att utföra sitt arbete. Vid en sådan utformning bör man ju, såsom förf. riktigt framhåller, alltid eftersträva, att »med det gamla goda förena det bästa nya».
Hjalmar Berg.
Handledning i frihandsperspektiv for
folkskolans lärare, seminarier och andra läroanstalter av Bernhard Berg. Albert Bonniers förlag. Pris 3: 75.
Under det att den geometriska perspektivteckningen varit riktad med flera goda handledningar, har man i fråga om sådana handledningar för frihands-perspektivteckningen icke haft sa mycket att välja på. I dagarna har emellertid denna lucka utfyllts.av teckningslä-raren vid Strängnäs folkskolsemina-rium Bernhard Berg.
Såsom en samvetsgrann och plikttrogen pedagog har han först velat ha tillräcklig erfarenhet bakom sig. Hans nu utkomna bok grundar sig på mångårigt arbete vid seminarium och därtill ansluten övningsskola, läroverk samt ett flertal sommarkurser för folkskollärare.
Boken inledes med en kort och intressant historik av perspektivteckningen. Detta ar det enda kapitel, där man skulle ha lust att göra en anmärkning. Historiken synes nämligen vara väl kort. Men man förstår, att förf. anser den vara tillräcklig i en handledning; den intresserade läsaren kan lätt skaffa sig en utförligare skildring härav. Fördenskull hade det varit bra, om det i boken funnits en litteraturförteckning över både inhemsk och utländsk litteratur. En man med förf: s beläsenhet skulle vara val skickad att göra ett lämpligt urval. En sådan förteckning skulle väl försvara sin plats i en kommande upplaga.
Efter en redogörelse för perspektivbildens uppkomst samt olika slag av perspektiv går förf. in på perspektivlärans behandling vid undervisningen. Det visar sig här, att pedagogen står bakom konstnären. Allt ar enkelt och tydligt förklarat utan onödigt ord-svammel. Illustrationerna äro instruktiva och elegant utförda med noga aktgivande på den gradvisa stegringen. Exemplen i modellserien äro lämpligt valda och fylla val de krav man ställer såväl ur ästetisk som ur praktisk tillämpningssynpunkt.
Förf. har upplagt sitt arbete dels med hänsyn till att läraren ensam har ett exemplar av boken, dels med tanke på att varje elev har sitt. Fördenskull äro illustrationerna perforerade, sa att de kunna rivas ur och förevisas i ett radi-optikon. En god ide!
Det ar enbart glädjande, att Bernhard Berg börjat offentliggöra sina erfarenheter från teckningsundervisningen. Men vi hoppas, att detta bara ar första steget. På hans gebit finns ännu mycket att göra, och särskilt tänker jag på hans s. k. typteckningar, vari han ar den verklige mästaren. Det ar ett sant nöje att se honom med några hastiga kritdrag få fram det karaktäristiska ho® olika föremål.
Bernhard Bergs bok om frihands-perspektiv fyller mycket högt ställda krav, och lärarkåren bör vara förf. tacksam för det arbete han nedlagt på att få en fullt modärn handledning. Den kan användas i alla skolformer, och det ar att hoppas, att alla lärare, som ha med teckningsundervisningen att göra, skola taga del av denna bok, som kan bli till stort gagn för denna undervisningsgren vid våra skolor. Nils Wikström.
Folkskolans lärarkalender. Uppställd av K. I. Asplund. A.-B. Herman Anderssons bokhandel, Karlstad. Pris 2:10.
Varje lärare har inför terminsavslutningens brådska kant svårigheten i att lösa det allt annat an lätta problemet: en rättvis betygsättning. Efter den stora skolreformens genomf ojande har denna svårighet kommit att kännas ännu större, emedan det blivit nödvän-
digt att införa en skarpare differentiering av lärjungarna i folkskolan, an vad som tidigare varit påkallat.
Varje lärare, som har blicklen öppen för denna ansvarsfulla sida i sitt arbete, har därför helt visst kommat till den slutsatsen, att det for en ordnad betygsättning liksom for att överhuvudtaget khinna ha en god överblick! över elevernas prestationer i sin helhet ar nödvändigt att föra noggranna och översiktliga anteckningar över eleverna. Säkert har det också för honom framgått betydelsen av att dessa anteckningar göras sa systematiska och praktiskt uppställda som möjligt, sa att deras slutliga sammanförande vid terminsavslutningen ej vållar alltför mycket onödigt besvär.
För läroverkens lärare har sedan åtskilliga ar tillbaka en praktiskt uppställd anteckningskalender funnits att tillgå, och jag förmodar, att åtskilliga av folkskolans lärare i likhet med undertecknad i brist på annan dylik använt sig av denna. De ha dock funnit, att denna kalender, som ar uppställd för äimnesläsning i olika klasser, föga lämpar sig for folksikolans lärare, för vilka den ju heller icke i det närmaste ar avsedd. Ett par kalendrar för folkskolans lärarpersonal ha tidigare utgivits, men de ha knappast fått någon större betydelse, då de i fråga om utrymme och praktisk uppställning varit långt ifrån tillfredsställande.
Däremot kan man ge den av folkiskol-lärare K. I. Asplund utarbetade »Folkskolans lärarkalender» det allra basta vitsord. Med den har verkligen folkteko-lan fått sin egen lärarkalender, och denna fråga har lösts på ett praktiskt, erfaret och i allo kunnigt satt. En ofta återkommande fras om, böcker av olika slag ar att »de fylla ett länge känt behov», men här ar det omdömet sant och till fullo berättigat.
Om innehållet i »Folkskolans lärarKa-lender» kan anföras, att den innehåller bi. a. schema, timplan, annotatiowsJda-lender, synnerligen gott utrymme för anteckningar ang. klassen, uppslag för 2 slöjdgrupper jämte avdelningar för fortsättningsskola och diverse anteckningar. För de olika ämnena finnes ett behändigt register, varigenom man utan onödigt bläddrande får upp önskat uppslag. Väl tilltagna tabeller äro uppgjorda för provräkningar, uppsatser och rättskrivningar. Grott utrymme finnes för elevernas namn, vilka f. ö. ej behöva skrivas mer an en gång. Hela läraravdelningen, intill 40 elever, i ett uppslag. Hänsyn ar tagen till event. större avdelningar och ämnesläsning. Alltså en kalender med ett flertal nyheter. Den omfattar 144 sidor, ar bunden i grön klotpärm med ficka och har bekvämt format.
Man kan förmoda med visshet, att kalendern kommer att få en god åtgång, och efter hand som den uppskattas, torde helt säkert förbättringar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
