Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
720
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 38
Frågorna äro väl valda, sa att just kontentan av det lästa utfrågas. Vidare äro de sa formulerade, att de tvinga barnen till eftertanke och själwerksam-het. För att kunna besvara de uppställda frågorna räcker det inte bara med det lasta stycket, utan de måste använda kartbok,! ordlista, läroböcker och andra till buds stående [hjälpmedel.
Jag kan emellertid ej underlåta att göra en jämförelse mellan denna bok och Sjöholm-Goes »Tysta övningar i geografi», som behandla Sveriges geografi. Jag har under senaste läsåret använt den sistnämnda i min klass till barnens stora glädje och min egen belåtenhet. Som helhet kan man visserligen ej jämföra denna med Augzell-Ols-sons, ty förutom utfrågning av lästa stycken finns det hos Sjöholm-Goes flera mera direkta geografiska arbetsuppgifter. I hrr Augzells och Nils Olssons bok saknas emellertid teckningar och diagram, vilka i högsta grad intressera barn. Jag ar rädd för, att barnen därför komma att finna denna bok något torr.
Förberörda jämförelse har ej gjorts för att på något som helst sätt förringa Augzell-Olssons »Arbetsuppgifter». Redan i den form de här föreligga ha de en stor uppgift att fylla, och många lärare komma säkerligen att med gott resultat använda desamma.
Nils Wikström.
Skolålderns själsliv. Av Albert Lilius. Tredje upplagan. Tillbör serien: Vetenskap och bildning. Albert Bonniers förlag. Pris 6:76.
De, som hade förmånen att få närvara vid förra årets pedagogiska kurs i Sigtuna, bevara säkerligen prof. Lilius föreläsningar rörande skolbarns själsliv i kärt och tacksamt minne. Många räknade nog dessa föreläsningar såsom kursens måhända allra värdefullaste inslag, och ändå var det, som bjöds i övrigt, av allra gedignaste slag. Det skall säkerligen glädja deltagarna i kursen att få hora, att föreläsningarna nu föreligga i tryck, ehuru i något omarbetad form. Och for dem, som ej hade förmånen att få hora dem från den framstående pedagogens egen mun, blir det nu möjligt att få göra deras bekantskap i det föreliggande arbetet. Varje lärare och fostrare skall därav hava den största behållning. - Förf. lämnar först några historiska notiser och påpekar, att barnpsykologien ar en mycket ung vetenskap. Preludierna till barnpsykologiska undersökningar träffar man nog i äldre tider, såsom hos b], a. Aristoteles, Montaigne, Locke samt framför allt hos Rousseau i hans »Emile». Men som det första egentliga barnpsykologiska arbetet utpekas ratt all-raänt läkaren Tiedemanns »Iakttagelser över själsförmögenheterna^ utveckling hos barn.» Sedan W. Wundt inlett en ny epok i den allmänna psykologiens historia genom att 1879 i Leipzig grundlägga
ett laboratorium för experimentell psykologi, börjar man allt allmännare använda experimentellt förfarande även vid utforskandet av barnens själsliv, och f. n. finnas barnpsykologiska laboratorier, föreningar och tidskrifter i alla stora kulturländer, t. o. m. i Japan, och i många av de små. - I det följande ger sedan författaren en resumé över de resultat, vartill dessa forskningar lett rörande t. ex. barnens viljeliv, iakttagelseförmåga, föreställningsvärld, uppmärksamhet, minne, fantasiliv och tänkande, deras religiösa, etiska och estetiska intressen m. m. Utmärkande för förf. ar hans varsamhet och försiktighet, när det gäller att >ge värdeomdömen. Han faller ingalunda i stoftet for en rörelse, därför att den ar ny och kanske gör mer eller mindre vasen av sig, men å andra sidan håller han inte tjurigt och envetet på det gamla, därför att det har hävd för sig, utan ger det nya allt det erkännande, som han anser det förtjäna, Överhuvud taget har han strävat efter objektivitet oöh även lyckats häri bättre an många andra. Man läse t. ex. hang uttalanden om sa pass omstridda rörelser som psykoanalysen och intelligensmätningarna. Förf. nämner .med erkännande många psykologer och pedagoger i denna tid’. Att han själv icke ar den siste i raden, inser snart den, som fördjupar sig i denna även i formellt hänseende verkligt mästerliga bok.
Edvin Aspling.
Cohrs atlas över Sverige. Fullständig reskarta med namnregister i fickformat. Tolfte upplagan omarbetad och tillökad vid Generalstabens litograflska anstalt. P. A. Norstedt & Söners förlag. Pris kr. 6: 25.
Förestående kartbok torde vara sa väl känd, att den ej behöver någon utförligare rekommendation. Efter en översiktskarta över Norden och en kommunikationskarta följa kartor över samtliga Sveriges landskap. Dessa kompletteras av en mängd bikartor Över större och medelstora städer och ur turistsynpunkt betydelsefullare trakter. Därefter följa plankartor över de större städerna.
Kartorna äro samtliga synnerligen väl utförda och tydliga. Med hjälp av namnregistren i slutet av boken ar det lätt att finna den plats man söker. Boken ar bunden i ett starkt och prydligt klotband.
K.
Nytt i bokhandeln.
P. A. Norstedt & Söners förlag:
Provräkningsuppgifter till folkskolans räknebok av Värner Rydén, Karl Frank ooh Hedvig Norgren. 10 räkneblad med facit. Första delen: 3 :e årsklassens kurs. - Andra delen: 4: e årsklassens kurs. - Tredje delen: 5: e årsklassens kurs. - Fjärde delen: 6:e årsklassens kurs. Pr del 25 öre.
Lärobok i fäderneslandets historia för den femåriga realskolans första klass. 23 :e uppl. av C. T. Odhners Lärobok omarbetad efter
192’8 års undervisningsplaner av K. G, Westman, l kr.
B 2-skolan. En orienterande handledning med kursplaner av Oscar Augzell och Nils Olsson. 5 kr.
\Erik Gustaf Geijers samlade skrifter. Ny ökad upplaga ordnad i tidsföljd, genomsedd av John Landquist. Åttonde delen: Den blå boken. - Litteraturbladet 1838-1839. 10 kr.
Albert Bonniers förlag:
Stjärnklara kvällar av N. V. E. Nordenmark. 2 kr. 50 öre.
a ord.
En nutida kulturbild.
det ju ar bekant, att ett lärarpro-letariat håller på att utvecklas inom vårt land, kanske en liten skildring om hetsjakten kring de lediga platserna och sättet att tillsätta lärare vid desamma etc., kunde vara på sin plats.
När en plats numera blir ledig, kommer den nästan alltid att först ledigannonseras för vikariebefattning, och orsaken härtill ar vanligen den, att inom församlingen finnes en nyex. lärare eller lärarinna, som då väljes till det lediga vikariatet.
När platsen sedan efter en termin måste annonseras för ordinarie befattning, lockas kanske ett 40-50- tal att söka densamma, och bland dessa finnas många, vilkas ’betyg och meriter jämte t j anstår berättiga dem till förslag framför vikarien i fråga, om näml. lag skall följas, men i detta fall synda många skolråd emot lag och förordning.
Här följer ett ex.:
En lärarinneplats blev ledig- i en församling och annonserades först för vik. befattning. En nyex. lärarinna inom församlingen valdes för terminen. Därpå utannonserades platsen mycket riktigt som ordinarie. Bland de sökande var då en lärarinna med många t j anstår och som de sista 4 åren tjänstgjort inom församlingen vid en arbetsam mindre folkskola. Enligt betyg blev hon satt i l :a förslagsrummet. Vikarien, som dock hade lägsta betygen av alla de sökande, hade emellertid något, som vida översteg all världens meriter, d. v. s. en rik morbror i skolrådet, en sockenpamp och en mycket energisk person. Denne nästan tvingade skolrådsordf. att uppsätta vik. i 3:e förslagsrummet, men till denne skolrådsordf :s heder må sagas, att han icke ville göra sig skyldig till denna olagliga handling. Däremot finnas nog, tyvärr, även de i hans ställning, som böja ryggen litet djupare för dem, som ihava en smula mera av denna världens goda.
Nog av. Morbrodern-skolrådsledamoten företog tillsamman med sina övriga släktingar en häftig agitation. Som befolkningens sympatier for vikarien emellertid ej voro sa översvallande, infann sig till kyrkostämman endast hennes släktingar och dessa överröstade kyrkoherden, sa att han knappast kunde göra sig hörd. Släktingarna valde henne till lärarinna.
.Befolkningens fruktan att stöta sig med sockenpampen, skolrådsledamoten, hade varit orsaken till att de ej valde sökanden i l:a förslagsrummet, vilket de eljest helst önskat. På omvägar gåvo de henpae sedan en vimk om att överklaga valet, och skulle hon i sa fall kunna påräkna deras stod. Påverkad härav gjorde hon en förfrågan hos folkskolinspektören, men dennes svar dröjde underligt nog, tills klagotiden nästan var slut, ooh när hon då likväl satte sig ned for att överklaga valet, var det något inom henne, som gjorde motstånd. Hon saknade förmåga att armbåga sig fram. Hon hade frågat folkskolinspektören, om det vore någon risk, att hon kunde bliva platslös vid eventuell förändring av skolformen vid hennes skola, som ju var en mindre folkskola, och folkskolinspektörens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
