- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
738

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

738

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 39

orsakssammanhanget, vilket äggar dem och ökar deras vetgirighet. Till sist unders tröks, att en lärare måste ha gott humor, tålamod och en brinnande kärlek till kallet for att kunna arbeta med framgång.

Efter föredraget behandlades allmänna föreningens ärenden. Ansvarsfrihet beviljades centralstyrelsen i enlighet med revisorernas hemställan, men ville kretsen påpeka det - enligt kretsens mening - något skeva förhållandet, att brandförsäkringssumiman inte på långt när belöpte sig till det bokförda värdet av föreningens fastigheter.

Till kassaförvaltaren beviljades 1,500 kr. i arvode samt till sekr. 5,000 kr.

Frågan om betygssättning oöh betygsgrunder inleddes av överlärare J. A. AVallner. Kretsen beslöt besvara de av centralstyrelsen utsända frågorna i enlighet med inledarens förslag.

Frågorna l, 2 och 3 besvarades samtliga med »Nej», frågan 5 a med »Ja». På fråga 6 lämnades följande uttalande: »Kretsen anser, att betygsgraderna beträffande såväl kunskaps- och övningsämnen som i flit och uppförande böra vara lika for alla skolor, vilka hava till uppgift att giva sina lärjungar allmänbildning. Fördenskull bör, om ändring skall göras, centralstyrelsen hos vederbörande myndighet göra framställning om utarbetande av likartade grunder för betygssättning inom här förut nämnda skolor, innan ändring vidtages angående betygen i någon av dessa skolor.

Sedan under en kortare rast Lidköpings lärarpersonal bjudit samtliga mötesdeltagare på kaffe, fortsattes förhandlingarna.

Lektor H. Steen, Vänersborg, höll nu föredrag över ämnet Några synpunkter på undervisningen i-kpisten tros-och livsåskådning i folkskolan.

Det vägledande, på synpunkter och tänkvärda påpekanden rika föredraget rönte livligt bifall och efterföljdes av en kortvarig diskussion, varvid föredragshållaren lätt och övertygande besvarade de mot hans lärobok gjorda invändningarna,

Broby ortens lärarförening höll ord. årsmöte i Broby den 8 sept. Deltagarna blevo då i tillfälle att se den verkligt ståtliga, nya skolbyggnaden, som just nu blivit färdig och som förvisso ar en heder for Broby skoldistrikt.

Som ordf. fungerade hr Joh. Wilander. Förhandlingarna började med ett orienterande föredrag över Göingebyg-dens geologi och flora av kand. Tyko Persson från Tykatorp. Föredraget var intressant och givande, icke minst ur undervisningens hembygdssynpunkt.

Efteråt följde diskussion över ämnet: Behovet av att insamla material for hembygdsundervisningen.

En kommitté tillsattes med uppgift att söka utreda möjligheterna av att låta sammanföra och trycka en del uppgifter om bygden.

Allmänna föreningens ärenden behandlades. Åt centralstyrelsen bevil j a-

| des ansvarsfrihet för 1927 ars räkenskaper.

Frågan om Betygssättning och ’betygsgrunder inleddes av folkskolläraren K. Mervald, Glimåkra. En livlig diskussion följde, och följande beslut fattades:

Frågan l besvarades med Nej! Frågan 2 besvarades på följande satt: Ja. Men normalexemplen böra ej vara obligatoriska för läraren utan endast av fakultativ art samt utarbetas for alla klasser och skolformer.

Frågan 3: Ja!

Frågan 4: Lämnades obesvarad.

Frågan 5 a: Nej! I stället bör ett normalbetyg t. ex. »Utan anmärkning» införas. När en avvikelse från detta »betyg» ar påkallad, bör läraren vara skyldig att å betyget ange orsaken till avvikelsen. Vidare beslöt kretsen uttala sig för att s. k. jämförelsetabeller över< givna vitsord i avgångsklasserna böra upprättas å betygen.

Den egna kretsens ärenden behandlades därefter. Ansvarsfrihet beviljades.

Till styrelse omvaldes (folkskolläraren Joh. Wilander, Broby, ordf., kantor Carl Ljungdahl, Glimåkra, v. ord., folkskolläraren Knut Mervald, Glimåkra, sekr. och kassör samt kantar F. G. Nyman, Lönsiboda och fröken Hilma Johansson, Broby.

Till revisorer valdes folkskolläraren, Erie Månsson samt lärarinnan fröken Alfhild Persson, bada från Glimåkra. ’Suppleant blev fröken Linnea Cato, Glimåkra.

Efter mötet intogs middag å hotellet, och därefter samlades man till ett angenämt samkväm i skolan, varvid förekom sang och musik m. m.

Södra Närkes skolförening hade den 15 sept. sitt ordinarie höstmöte i Askersunds folkskola. Efter avsjungande av psalm 33 vers l o. 2 hälsade ordföranden i föreningen folkskollärare Hjalmar Sundén, Askersund, mötets deltagare välkomna. Därefter behandlades centralstyrelsens ärenden. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet for 1927 ars räkenskaper och förvaltning. Sekreteraren och kassaförvaltaren i centralstyrelsen beviljades samma arvoden for innevarande ar som for 1927. Till sockenombud för Askersunds stad samt ombud att å orten främja lärares studieresor valdes ordföranden.

Varbergskretsen hade i motion hos centralstyreben foreslagit dels fastställande av minimikurser for en var av folkskolans klasser, dels utarbetande och fastställande av normalexempel för skriftliga prov, dels skärpning av fordringarna for högsta betygen i’flit och uppförande. Ordföranden i föreningen inledde ärendet i fråga.

Inledaren framhöll, att nu gällande undervisningsplan medgiver ratt för den lokala skolmyndigheten att i detalj bestämma kurserna i folkskolan, varför intet behov förelåg att fastställa särskilda minimikurser för hela landets folkskolor. Inte heller skulle detta vara till gagn för folkskolan med hänsyn till att skolorna arbeta under olika förhål-landen, såsom stad och land, skolor med langa skolvägar, o. s. v. Utvecklingen går inte heller i den riktningen, att man skall uniformera skolan sa mycket som möjligt, utan i stället söker man införa friare former för arbetet i skolan. Som exempel nämnde inledaren de nya försöksskolorna i Berlin, die Lebensgemeinschaftsschulen, för vilka inga

bestämda kurser äro fastställda. Inledaren hade under sommaren varit i tillfälle att hos-pitera vid några av dessa skolor. Vad vi lärare och lärarinnor nu behöva, ansåg inledaren, ar att få arbeta i lugn och ro efter den nu gällande undervisningsplanen. Skriftliga prov i modersmål och räkning hade av lokala inspektörer praktiserats i avgångsklasserna. Även hade försök gjorts med skriftliga prov i andra klasser. För skolor med parallellklasser torde det vara lättare att få betygen likvärdiga. Emellertid äro meningarna om de skriftliga provens värde mycket delade. Inledaren ansåg, att fastställande av normalexempel for skriftliga prov för hela landets skolor inte skulle vara lyckligt. Det skulle göra arbetet i folkskolan jäktigt, och andra ämnen skulle få träda tillbaka, vilket inte skulle vara till gagn. Vidare har ju skolan inte bara till uppgift att inpränta hos barnen ett visst kvantum vetande utan också att utveckla och fostra de unga. Vad betygen i flit och uppförande beträffade föreslog tal., att betygen god och gott borde vara normalbetyg.
Ärendet föranledde en stunds diskussion. På förslag av inledaren uttalade sig kretsen för
att fastställande av minimikurser inte skulle vara till gagn för folkskolan, att normalexempel för skriftliga prov inte borde fastställas samt att för betyg i flit och uppförande vitsorden god och gott borde vara normalbetyg.
På förslag av centralstyrelsen uttalade sig kretsen for att § 4 i allmänna föreningens stadgar borde hava följande lydelse :
Finnes på en plats eller ort redan upprättad kretsförening, tillkommer det centralstyrelsen att pröva, huruvida ny kretsförening får å samma plats eller ort vinna anslutning till föreningen.
Därefter behandlades kretsens egna ärenden. Kyrkoherde Karl Bäckgren, Askersund, redogjorde i korthet för de sakkunnigas utlåtande i tandvårdsfrågan ävensom hur man i en del städer ordnat Skoltandvården. Lärare J. Lekvall, Kårberg, höll därefter föredrag över individuell undervisning i folkskolan, och hur han själv försökt bedriva nämnda undervisning i räkning och historia. Därefter företogs val av styrelse för kretsen.
Till ordförande för 1929-1930 omvaldes Hjalmar Sundén, Askersund, sekreterare fröken Lisa Schöldström, Ljungås, och till vice ordförande nyvaldes David Andersson, Zinkgruvan, efter Paul Johansson, Karge, vilken undanbett sig återval.
Åt styrelsen .uppdrogs att bestämma tid och plats for vårmötet. Som lämplig plats föreslogs Medevi. Till sist meddelade ordföranden, att kretsen nästa ar kunde fira sin femtioåriga tillvaro1. Mötet avslöts med avsjungande av psalmen 500 sista versen. Efter mötet intogs kaffe gemensamt å stadshotellet.
Guldkrokens kretsförening hade lördagen den 15 sept. möte i Tidaholm. Sedan ordf. hälsat de talrikt församlade välkomna, vidtog den vanliga kafferasten, varefter hr E. Nyström i Brandstorp inledde frågan om minimikurser, skriftliga prov samt betygen i folkskolan. Överläggningen blev synnerligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free