Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
741
riges allmänna folfeskollärarförenings lokalavdelning i Malmö hade ställt sig som inbjudare till det föredrag, som mrs Bns(or höll över ämnet: »Exp-erimental Schools in America».
Sedan föreningens ordförande, rektor E. Mariner, presenterat mrs Ensor och riktat några välkomstord till henne, besteg hon talarstolen.
Tal. började med att påpeka skillnaden mellan de amerikanska skolorna och de europeiska. Det nya system, som man tillämpar i Amerika, bygger på att barnet skall lära sig genom ändamålsenlig verksamhet. På de ämnen, som barnen äro intresserade för, skall den vidare undervisningen byggas. Barnen skola genom livet uppfostras för livet.
I Europa ha vi undervisningsmateriell, men i Amerika sakna de sådan i skolorna, eftersom de mena, att barnen skola fostras direkt genom livet i skolan. Man kan ej begagna samma måttstock, som man använder i den gamla skolan, och det ar förkastligt att fordra ett visst pensum for barn på 9 ar och ett annat vid 11 års ålder. De individuella anlagen måste man ta mera hänsyn till.
För att rätt förstå dessa nya skolor måste vi ha två bilder klart framför oss, den gamla skolan med bänkar och kateder, den nya skolan, där barnen ej sitta stilla utan röra sig fritt i rummet. Tavlor och blommor skola uppodla barnens skönhetssinne. När man kommer in i en sådan klass, blir det kanske svårt att finna läraren. Han sitter inte isolerad i en kateder utan befinner sig på någon plats i klassrummet med en skara barn runt omkring sig, medan andra äro sysselsatta i ett annat hörn. Barnen äro ej passiva utan aktiva, aktiva i just det, som intresserar dem.
I Amerika kan man särskilja tre olika sorters skolor, 1) skolor enligt det gamla systemet, 2) skolor med det nya systemet, där arbetet bedrives rationellt, 3) skolor av samma slag men dåliga sådana, där barnen ha sin frihet, men ingenting blir uträttat. Det säger ju sig självt, att det beror på läraren, hur denna metod utfaller. I händerna på en skicklig lärare kan nås enastående resultat, men om läraren inte behärskar denna metod, blir arbetet därefter. Lärarna äro emellertid besjälade av framåtanda, och de gå ofta tillbaka till universiteten för att uppfriska minnet och hålla sig å jour med de nya strömningarna.
Detta arbete kan bedrivas efter två linjer. Enligt den ena ar det läraren, som leder arbetet. När barnen komma i skolan, få de under de första dagarna gå fritt omkring i salen, medan läraren gör sina iakttagelser och anteckningar om dem. Sa en dag säger han: »;Nu skall vi tala om indianerna». Barnen få då där hemma samla material till detta ämne. I skolan berättas, tecknas, skrives och räknas om detta ämne. Ja, man bygger t. o. m. en wigwam. När denna grupp slutbehandlats, går man över till en annan och sa undan för undan. När barnen sluta skolan, ha de i alla fall fått ganska bra kunskaper genom studiet av sådant som intresserar dem.
Elnligt den andra linjen få barnen själva välja sina arbetsuppgifter. De rösta om vilket ämne de vilja syssla med. Mrs Ensor skildrade ett besök, som hon gjort i Lincoln school i Newyork, där bi. a. Rockefellers barn erhålla sin undervisning. Man sysslade vid det tillfället med ämnesgruppen: båtar. Olika slags båttyper byggdes. Härunder kom man att använda de olika läsämnena. När det t. ex. gällde fartygs slagsida, fick man användning för räkning och fysik.
Bristfälligheterna i detta system har framkallat ett nytt. Banbrytaren för detta ar Wachburne. Han vill ha mera individualisering i arbetet. Barnen få arbeta var och en efter sin takt, och särskilt när det gäller räkning och skrivning ar detta lätt att ordna. I dessa båda ämnen kan man begära, att varje barn blir perfekt, medan de individuella förutsätt-
ningarna lägga hinder i vägen för att alla skulle kunna komma på sa hög nivå i de övriga ämnena.
Till sist ingick mrs Ensor på en redogörelse för den förening, The New Education Fel-lowship, som hon representerar. Den arbetar för att få fram de modärna pedagogiska strömningar, som röra sig i nutiden. Den spänner sin verksamhet över hela världen, och vartannat ar anordnas kongresser. Nästa ar blir en sådan förlagd till Köpenhamn, och den kommer att bli av mindre vanliga mått. Under 14 dagar komma världens förnämsta pedagoger att där demonstrera sina system.
Tal. uppmanade sina åhörare att sätta sig in i den nya pedagogiken och möta upp i Köpenhamn nästa ar.
Föredraget mottogs av åhörarna smed kraftiga applåder.
N. W-m.
a ord.
Skolornas fredsdag
firas sedan några ar den 29 sept., Mikaeli-dagen.
Svenska skolornas fredsförening har åter utsänt en uppmaning till skolorna att den dagen låta svensk skolungdom några ögonblick stanna inför problemet om en fredlig och etisk utveckling av mänskolivet. Ett litet häfte med förslag till betraktelser vid morgonbön eller annan högtidsstund åtföljer denna vädjan. En av dessa ar for ändamålet författad av fröken Ebba Pauli. Häftet kan till ett pris av 30 öre rekvireras hos föreningens sekreterare, fröken Héléne Philipson, Röda-bergsgatan 11, Stockholm.
På aftonen den 29 sept. anordnar Svenska skolornas (fredsförening med anledning av skolornas fredsdag möte å Högre lärarinneseminariets lokal, Riddargatan ö, kl. 7,30 e. m. med föredrag av fröken Matilda Widegren om Skolan och folkförsoningen med anslutning till det arbete, som utföres av Bureau international d’éducation i Grenéve. Alla intresserade äro välkomna.
fårevlåcfa.
(Förfrågningar, aom icke äro undertecknad* med avsändarens namn och adress, lämna* utan avseende.)
Frågor rörande skolförhaLlomden besvaras i brevlådan. Däremot Ican red. icke åtaga sig att lämna svar i brev.
461. Kjell G. 1) Ja, men om vattnet tappas ur ledningarna, behöver väl ingen eldning förekomma under julferierna. 2) »Tvättstuga
eller annat lämpligt utrymme för tvätt–––-
samt, där sa erfordras, bakstuga.» 3) Om skolrådet tilldelar honom en före ar 1919 uppföra tjänstbostad om två rum och kök, kan han ej kräva ersättning för bristande rum. 4) Skolrådet, ej läraren, ar skyldigt att anskaffa för skolan nödig materiell och erforderliga böcker, men det ar ju också skolrådet, soim beslutar vad som skall köpas.
462. Löngrad. Intet ar får medräknas mera an högst 242 dagar. Därför kommer det att fattas omkring en veckas tjänstgöring. Uppflyttning således den l januari 1930.
463. DuUus. 25. Nej.
464. E. 1928. Ej troligt. Prejudikat saknas dock.
465. Grille. Tidigast den l januari 1930.
466. J?. F. Enligt vår mening Innehade han icke i här avsedd bemärkelse befattningen vid bestämmelsens ikraftträdande, men
frågan har nog aldrig varit prövad av högre myndighet.
467. 30 sept. 1) Den eljest utgående kontanta lönen skall minskas med 33.33 kr. för hel månad. 2) Dyrtidstillägget minskas med 0.36 kr. för dag under lästid i tredje kvartalet.
468. M. L. 1) Det synes framgå av k. m: ts senaste utslag i sådant mål, att betyg över hela tjänstgöringen skola bifogas. 2) Nej. 3) Nej.
Glöm ej
SAGA!
Annonser.
TACK.
Ett tack.
Till alla de f. d. elever, som bidragit till vården å adjunkten vid Skara seminarium Klas Karlgrens grav, få vi härigenom vördsamt frambära vårt varma tack.
Alma Karlgren och Barnen.
TILLKÄNNAGIVANDEN.
Kurs för inträdessökande
till seminarier anordnas i Uppsala under vårterminen 1929. Repetitionskurs per korrespondens börjas innevarande termin. Prospekt till båda kurserna erhållas genom
John Lekman.
Seminarielärare. Rt. 2905.
For ev. utbyte av läroböcker
i ämnena modersmålet, räkning, geografi och natur lära emotses tacksamt provexemplar till Norrtälje folkskolor.
Överläraren.
Lärare utan plats!
Oka Edra meriter och därmed möjligheten att erhålla en god anställning genom att bevista en organistkurs i Falun med början den l november, omfattande fullständig utbildning till organistexamen. Harmoniskrivning även per korrespondens. Tillskriv snarast musikdirektör C. Högberg, Falun.
SAMMANTRÄDEN.
1903-års Linköpingslärarinnor!
De som äro hågade för kamratmöte den 3 november i Linköping torde snarast tillskriva Marie Laurell Olgers.
Tannefors.
Hova kretsförening
håller sitt höstmöte i Hova kyrkskola lörda-den den 29 september kl. 12 middag.
Föreningsangelägenheter. Föredrag eventuellt.
Styrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
