Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
770
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 41
dels ock åtgärder till förverkligande av nyssnämnda skolprogram.
Det förstnämnda av dessa önskemål blev tyvärr icke i någon den ringaste mån förverkligat. Hr Almkvists goda vilja att åstadkomma en tillfällig lönförbättring kan väl inte betvivlas, men hans egen kraft har tydligen varit otillräcklig för att övervinna det kompakta motståndet hos hans kolleger.
Däremot lyckades det honom att till 1927 års riksdag få fram proposition om en skolreform, och även om denna proposition sedermera togs om hand och omformades av det särskilda utskottet under hr Värner Rydéns ordförandeskap och det sålunda blev detta utskott som satte sin prägel på reformen, sa måste det dock av alla vänner till en sådan reform ägnas honom ett tacksamt erkännande för det av honom tagna initiativet i frågan. Detsamma kan däremot icke sägas om hans förslag till 1928 års riksdag angående den kommunala flickskolan, mot vilket Sv. Ltg då såg sig nödsakad att träda i opposition. Det gick också stick i stav mot hans egna uttalanden i propositionen till 1927 års riksdag. I denna punkt blev sålunda hans åtgöranden en besvikelse för bottenskoltankens anhängare.
Den nye ecklesiastikministern Claes Lindskog ar en 58 års man. Han ar född i Göteborg den 15 juni 1870. Redan i ungdomen tilldrog han sig uppmärksamhet genom sina snabba studier och sin likaledes hastiga karriär. Ar 1890, således vid 20 års ålder, blev han fil. kand., ar 1895 fil. lic. och samma ar docent i latinska språket och litteraturen. Efter att ar 1897 hava promoverats till fil. dr blev han 1899 t. f. e. o. professor i klassiska språk. Därefter övergick han helt till grekiska språket, i vilket han ar 1901 blev e. o. professor, 1906 t. f. och 1908 ordinarie professor. Med läroverken har han i egenskap av censor vid studentexamina oavbrutet anda sedan ar 1905 upprätthållit förbindelse.
Hr Lindskog omfattade under sina yngre dagar den liberala åskådningen men övergick sa småningom till högern, och sedan ar 1921 ar han inom 2: a kammaren representant för högern i den skånska fyrstadskretsen. I riksdagen har han varit suppleant i statsutskottet och utrikesnämnden. Han var ledamot av Skolutskottet vid 1927 års riksdag och hörde till den grupp av utskottsledamöter, som reserverade sig mot utskottets förslag. Hur han kommer att ställa sig till folkskolväsendet vet man ännu icke, men det torde snart komma att visa sig.
Anmälan om ändrad adress för tidningens postbefordran skall göras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till vår expedition.
Emil Björkman död.
For några dagar sedan hade tidningarna att omförmäla ett dödsfall, som säkerligen väckt sorg i vida kretsar. Folk-skolinspektören i Älvsborgs södra inspektionsområde John Emil Björkman har plötsligt den 2 oktober gatt hädan.
Emil Björkman var en livaktig och synnerligen dugande folkskolman. Intresset för folkskolan lag honom i blodet. Han var son till den på sin tid bemärkte västgötaläraren J. Björkman, vilken inom folkskolkåren då var allmänt känd under namnet Björkman i Espered. Sagda intresse stimulerades tydligen också av fadern och detta till den grad, att Emil Björkman redan vid 10 ars ålder efter sju månaders åtnjuten undervisning vid en av Älvsborgs lans skolkommitté inrättad läroanstalt för bildande av lärare och lärarinnor vid småskolor avlade småskollärarexa-men ar 1878 med för den tiden vackra betyg. Han fortsatte emellertid sina studier, avlade studentexamen 1888, idkade studier vid universitetet i Uppsala men återvände snart till sin första kärlek, avlade folkskollärarexamen 1892 och inträdde omedelbart därefter i folkskolans tjänst, under en period av 13 ar såsom lärare vid Göteborgs folkskolor. Under en därpå följande 14-årsperiod var han först överlärare vid Kiruna folkskolor och rektor vid den högre folkskolan därstädes samt sedermera från ar 1914 kommunal folkskolinspektör icke blott i Kiruna utan i hela Juckas-järvi stora skoldistrikt. Därefter följde en tredje period av hans verksamhet, då han från och med ingången av ar 1920 tjänstgjorde som statens folkskolinspektör i Älvsborgs södra inspektionsområde.
Emil Björkman var en god arbetskraft och framför allt en skicklig organisatör. Han ägde dessutom en sällsynt förmåga att på ett klart och redigt samt i stilistiskt avseende elegant sätt forma sina utredningar och framställningar. Och genom sitt redbara, rättframma och vinnande uppträdande hade han lätt att förvärva sig vänner. Allt detta tillsammantaget gjorde, att han vid sidan om
sin skolverksamhet såväl under sin gö-teborgs- som sin kirunatid blev anlitad for en myckenhet olika uppdrag, såsom närmare omförmäldes i Sv. Ltg nr 34 med anledning av hans 60-årsdag.
Sitt egentliga livsverk har Emil Björkman emellertid utfört i Kiruna. Där har han - visserligen med stöd av dåvarande bruksdisponenten Lundbohm - genom organiserandet av samhällets folkskolväsen med en högre folkskola, som på den tiden var med avseende på sin praktiska anordning alldeles enastående i vårt land, rest sig ett äreminne, som aldrig skall förblekna.
När han kom som statens folkskolinspektör till Västergötland, var han där ingen okänd man. Han tillvann sig också snart såväl församlingarnas som lärarpersonalens förtroende. Tyvärr har hans hälsa under de senaste åren varit vacklande, sa att han flera gånger nödgats begära tjänstledighet. Men under sin krafts dagar utförde han såsom inspektör ett gott och tacknämligt arbete. Han kände sättet att vinna de beslutande lokalmyndigheternas öra och utverkade därför i all stillhet på övertygelsens väg de förbättringar i skolväsendet, som under hans inspektionstid kommo till stånd. Med lärarpersonalen stod han på god fot, vilket särskilt kom till synes på hans 60-årsdag, och säkerligen äro de många, som nu i honom sörja icke blott den humane folkskolinspektören utan ock den gode och trogne vännen.
J. Franzén.
Disciplinen i fortsättningsskolan.
(Vad saken gäller.)
För en 10 å 15 ar sedan lästes i en svensk-amerikansk tidning en notis av följande innehåll. En pojke i en skola (förmodligen en s. k. »mönsterskola») hade knuffat en flicka nedför en trappa med påföljd att lärarinnan ruskade honom i armen. For denna handling blev lärarinnan, »som ej hade bestraffningsrätt» - suspenderad på en månad. I ett senare nummer läste jag, att hennes kamrater sänt in en »nådansökan», men jag har ej reda på, om den blev beviljad.
Sådant slags pedagogiskt omdöme och sådan konsekvens av lagstiftning ha vi rätt att motsätta oss. Men formuleringen av bi. a. fortsättningsskolans författning ar sådan, att en händelse som den relaterade skulle med lagligt stöd kunna äga rum i våra skolor.
Nu skrev en lärare härom veckan i denna tidning en uppsats om disciplinen i fortsättningsskolan, vari han anhöll, att totalförbudet mot kroppsaga måtte bortfalla. Han frambar motiv och kom med ursäkter, som om han skulle gjort sig skyldig till en förmätenhet. Men likafullt blir han i ett följande nummer fälld av sign. »G. T.», som helt kategoriskt förklarar honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
