Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 41
SVENSK LÄRARETIDNINQ.
773
tanta lönebeloppen utgör i medeltal cirka 13 %).
Kostnads!) oräkningarna l e tr af f ande löneregleringen.
Under lönespörsmålets tidigare behandling har ifrågasatts, att en lönereglering borde genomföras till mindre kostnader för statsverket an den, som ett förverkligande av lärarlönekommittens förslag skulle medföra. I de direktiv för 1928 års lönekommitté, som av finansministern anförts till statsrådsprotokollet, har även framhållits önskvärdheten av att möjligheterna för en dylik kostnadsminskning underspktes. Representantskapet måste i anledning härav framhålla^ att ^lärarkåren icke kan finna sig tillfreds med mindre, an att den erhåller en löneplacering, som ställer den på en med andra motsvarande befattningshavare j ämf örlig ståndpunkt. Det synes icke heller rimligt, att lärarna skulle i gottgörelsen för sin tjänst få vidkännas en löneminskning av den anledningen, att den totala lönekostnaden blir mer eller mindre avsevärd. Flera lärare torde ej vara anställda, an som undervisningsarbetet verkligen behöver, och vid det förhållandet måste lärarna hävda, att de ej vid lönetilldelningen må erhålla en undantagsställning allenast av den anledningen, att de tillhöra en förhållandevis talrik kår. Representantskapet anser sig böra särskilt understryka, att den kostnad för statsverket, som av skolöverstyrelsen förutsatts, väsentligen överstiger den kostnad lärarlönkommittén själv tänkt sig. I detta sammanhang vill representantskapet även erinra om att icke heller den av lärarlönekommittén approximativt beräknade kostnaden innebär en verklig merkostnad, enär i åtskilliga skoldistrikt kommunala lönetillägg redan nu utgå till lärarna och således en ej oväsentlig del av kostnaderna skulle komma att innebära endast en överflyttning från kommunernas till statens budget.
Lönegrunder.
Vid den redan föreliggande genom statens försorg verkstälda utredningen förklarade vederbörande utrednings-kommitté, att den jämväl beträffande folkskolans lärare ansett sig hava att från synpunkten av nämnda lärares utbildning, tjänstgöringsförhållanden och befordringsutsikter bedöma deras lönefråga. Detta ^ kommitténs allmänna ståndpunktstagande har givetvis av folkskolans lärarkår mottagits med tillfredsställelse. Representantskapet anser sig i anslutning därtill här böra med några ord ytterligare understryka det berättigade och riktiga i att en lönereglering för folkskolans lärarkår genomföres efter de antydda grunderna.
Vad till en början angår tjänstgöringsförhållandena, d. v. s. tjänsteansvaret, den kvalitativa och kvantitativa arbetsprestationen etc., torde man med
fog kunna göra gällande, att det uppväxande släktets karaktärsdaning och uppgiften att bibringa de unga bästa möjliga utrustning för deras kommande uppgifter i livet, med ett ord omvårdnaden om vårt folks kulturella utveckling, således all lärargärning, ar fullt ut lika ansvarsfull som vilken annan samhällelig uppgift som helst. Icke minst gäller detta om folkskolan, särskilt i vår tid, då alla samhällsklasser äga medinflytande på de samhälleliga angelägenheterna och därmed också på samhällets utveckling och gestaltning.
Ingen torde heller med fog kunna bestrida, att lärargärningen ur kvalitativ synpunkt ar fullt likvärdig med de arbetsuppgifter, som påvila befattningshavare i de tjänster, med vilka lärartjänsterna ansetts vara jämförliga. Vad särskilt folkskolan beträffar bidraga åtskilliga förhållanden till att läraren i sin tjänsteutövning intager en mera självständig och därmed också mera ansvarsfull ställning an flertalet befattningshavare på andra områden. Lärare i folkskolan tjänstgöra, såsom lärarlönekommittén riktigt framhåller, alltid som klassföreståndare och ha vid flertalet skolor, utom undervisningen, jämväl att fullgöra en hel del åligganden av pedagogisk art, som eljest pläga ankomma på en skolas föreståndare eller rektor. Ett tillfredsställande handhavande av lärargärningen blir i folkskolan i alldeles särskild grad beroende av respektive tjänsteinnehavares rent personliga initiativ och omdöme liksom också av hans ansvars- och pliktkänsla. Dessa omständigheter borde enligt rep-resentantskapets förmenande leda till att man även åt folkskolan söker förvärva minst lika kvalificerad ajrbets^ kraft som för andra uppgifter i det allmännas tjänst.
Vad beträffar lärarens rent kvantitativa arbetsprestation, sa ar man ofta benägen att vid jämförelse med andra befattningshavare beräkna lärarens tjänstgöring endast till det antal timmar han sitter i katedern eller ar sysselsatt med den direkta undervisningen. Frånsett de egentliga chefsbefattningarna torde man emellertid på få områden kunna påvisa en motsvarighet till det arbete med direkta tjänsteåligganden, som läraren utöver arbetet på det egentliga tjänsterummet har att utföra, t. ex. förutom förberedelserna till lektioner, granskning och rättande av uppsatser och rättskrivningsövningar, utarbetande av uppgifter och granskning av skriftliga prov i de olika läroämnena m. m. dyl.
Vad själva arbetsintensiteten i övrigt beträffar, torde det näppeligen kunna bestridas, att åtskilliga skriv-, expeditions- och andra dylika göromål inom den allmänna förvaltningen delvis äro av mera mekanisk art och därför knappast kräva samma psykiska anspänning som undervisningsarbetet, där läraren har att sätta sig in i samt söka följa,
leda och korrigera de enskilda elevernas tankeverksamhet, fantasi, iakttagelse-och reflexionsförmåga.
Lärarens arbete kräver också samma intensitet hela lektionstimmarna dag efter dag hela läsåret igenom, medan däremot göromålen vid åtskilliga andra tjänstebefattningar i regel icke torde vara lika brådskande vid alla tider på dagen eller under alla delar av året. Vad rasterna emellan lektionstimmarna angår, innebära de i regel ingen nämvärd ledighet för läraren, som under desamma har att öva uppsikt över barnen, undanskaffa under den föregående lektionstimmen använd materiell, framtaga annan materiell dbh ombesörja, att allt ar ordnat för den stundande lektionstimmen o. s. v.
En tjänstgöringstimme i skolan torde därför icke utan vidare kunna jämställas med samma tids tjänstgöring vid nämnda verk. Detta bör givetvis tagas med i beräkningen, då det gäller att bedöma giltigheten av de ofta förekommande erinringarna om lärarens kortare tjänsteår. Den större arbetsintensiteten under pågående läsår nödvändiggör en något längre tid för vila och rekreation, därest läraren skall kunna bibehålla krafterna och den andliga vigören och icke i förtid bli utsliten. Ferierna äro för övrigt icke enbart en rekreationstid för läraren, utan han måste under desamma följa utvecklingen och sätta sig in i de nya rönen på de olika områden, inom vilka han har att meddela undervisning, samt på detta sätt vidmakthålla de kvalifikationer, som äro en nödvändig förutsättning för ett fruktbringande skolarbete. Icke minst ar detta av betydelse, då det gäller folkskolan, där läraren har att undervisa i samtliga läroämnen.
I fråga om befordringsmöjligheterna torde man utan överdrift kunna påstå, att de knappast på något annat område inom den allmänna förvaltningen äro sa begränsade som just på lärarbanan, detta närmast beroende därpå, att för varje slag av lärartjänster ar fastställd viss närmare kompetens. Den i en viss lärartjänst förvärvade erfarenheten eller i tjänsten ådagalagda dugligheten saknar på detta område sa gott som all betydelse som befordringsgrund till lärartjänst i högre skolor, såvida man icke tillika genom ytterligare studier förvärvat den för den sistnämnda tjänsten erforderliga formella kompetensen. Några lärare kunna erhålla förordnanden som överlärare eller folkskolinspek-törer, men detta förekommer i ett sa litet antal fall, att det icke inverkar på vad här förut som allmänt omdöme framhållits.
Vad vidkommer utbildningen må framhållas, att för tillträde till de vid exempelvis postverket anordnade utbildningskurserna för de befattningshavare, med vilka lärarna vid den egentliga folkskolan böra jämställas i lönehänseende, kräves antingen studentexa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
