Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
779
Förkortning av undervisningstiden.
I anledning av utav skolrådet i Angereds församling gjord ansökning har skolöverstyrelsen medgivit, att under tiden fr. o. m. början av vårterminen 1928 t. o. m. utgången av vårterminen 1929 undervisningstiden i femte och sjätte klasserna vid Agnesbergs folkskola må inskränkas till 27 undervisningstimmar i veckan.
Uppskov med ledigförklarandet av
ordinarie folkskolor ar tjänst en vid Nian-fors kyrkskola i Nianfors skoldistrikt har medgivits intill den l juli 1929.
Dispens från boställsordningen. K.
m: t har medgivit, att i ett för två lärar-avdelningar avsett skolhus i Studsbergs by i Älvestads församling må inrymmas två tjänstbostäder, dock under villkor, att byggnaden uppföres enligt av folkskolinspektören . godkända ritningar, samt under förutsättning, att de i kungörelsen den 18 september 1918 angående boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor i övrigt givna föreskrifterna iakttagas.
- K. m: t har medgivit, att i ett för tre läraravdelningar avsett skolhus vid Västra Hargs församlings kyrka må inrymmas bostäder för två lärarinnor, dock under villkor, att byggnaden uppföres enligt av folkskolinspektören godkända ritningar, samt under förutsättning, att de i kungörelsen den 18 september 1918 angående boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor i övrigt givna föreskrifterna iakttagas.
- K. m: t har medgivit, att med anordnande av särskilda ingångar till ne-dannämnda tjänstbostäder må anstå tills vidare till nedan angivna tidpunkter, nämligen till två tjänstbostäder i skolhuset i Myresjö by i samma församling till början av höstterminen 1929, till tjänstbostaden för lärarinnan vid Vite-mölle småskola i Vitaby församling, till tjänstbostäderna för småskollärarinnan vid Skyllbergs bruks skola och för lärarinnorna vid Mariedams skola i Lerbäcks församling samt till tjänstbostäderna for lärarpersonalen i Häggeby församlings båda skolhus intill utgången av ar 1929, till tjänstbostaden för småskollärarinnan vid Yllestads skola i nämnda församling till början av höstterminen 1930, till tjänstbostäderna åt lärarinnorna vid norra folkskolan samt norra och mellersta småskolorna i Ge-stads församling och till tjänstbostäderna for en lärarinna vid Breds församlings småskola och för en lärarinna vid Nåsta skola i samma församling intill utgången av ar 1930, till tjänstbostäderna vid Nättraby folkskola i samma församling till den l juli 1931, till tjänstbostäderna för lärarpersonalen i Billinge församlings gamla och nya folkskolhus intill utgången av ar 1931, till tjänstbostaden för folkskolläraren i Tirserums församlings kyrkskola och till tjänstbo-
städerna för lärarpersonalen vid Rönn-ängs, Tjörnekalvs, Åstols och Dyröns småskolor samt Kattans mindre folkskola i Rönnängs församling intill utgången av ar 1933, till tjänstbostaden för lärarinnan vid mindre folkskolan i Sporsjö i Åby församling till början av höstterminen 1935 samt beträffande tjänstbostaden för lärarinnan vid Hannas församlings folkskola intill utgången av ar 1930 och beträffande tjänstbostaden för lärarinnan vid samma församlings småskola intill utgången av ar 1933 och till samtliga tjänstbostäder for lärarpersonalen i Näsinge skoldistrikt tills vidare intill utgången av ar 1930.
Annonserad lönförmån skall utgå.
Hos k. m: t hade Harbo församling anfört besvär över länsstyrelsens i Västmanlands län den 10 oktober 1927 meddelade utslag i mål angående avlöningsförmån åt en folkskollärare inom församlingen.
Med anledning av en av folkskolläraren Gustav Rönning gjord framställning om utbekommande av det kommunala dyrtidstillägg, vartill han vore berättigad på grund av den kungörelse, enligt vilken han sökt cch erhållit sin befattning inom församlingen, beslöts å kyrkostämma med församlingen den 10 juni 1927, att något kommunalt dyrtidstillägg icke skulle utbetalas till Könning.
Över detta beslut besvärade sig Rönning hos länsstyrelsen. Rönning hade sökt och erhållit sin befattning pä grund av en den 6 april 1920 dagtecknad, i ’Svensik Läraretidning införd kungörelse, i vilken tillkännagivits, att vid befattningen utginge ett kommunalt dyrtidstillägg å 150 kronor for ar. Nämnda dyrtidstillägg hade av församlingen utbetalts t o. m. ar 19123. Under ar 1924 hade endast 75 kronor utbetalts. Efter sistnämnda ar hade intet kommunalt dyrtidstillägg utgått. På grund härav och då beslutet kränkte Rön-ni ngs enskilda rätt yrkades, att beslutet måtte upphävas och församlingen varda ålagd att fullgöra de vid befattningens ledigförklaran-de gjorda utfästelserna.
Genom överklagade utslaget prövade länsstyrelsen, då Rönning sökt och vunnit .anställning såsom lärare i församlingens folkskola efter kungörelse, där det tillförsäkrats honom utöver lön enligt lag ett årligt kommunalt dyrtidstillägg, samt kyrkostämman gentemot Rönning måste anses vara bunden av vid tjänstens kungörande tillkännagivna lönvillkor, skäligt att med undanröjande av klandrade beslutet förklara den av församlingen vidtagna åtgärden att minska eller indraga det kommunala dyrtidstillägget för Rönning vara utan laga verkan.
Häri hade församlingen sökt ändring.
Annat förhållande har icke blivit i målet ådagalagt an att Könning sökt och erhållit den av honom innehavda lä-rarbefattningen i församlingen på grund av åberopade, i Svensk Läraretidning införda kungörelse.
Rönning måste således på grund av det i kungörelsen gjorda tillkännagivandet, att med tjänsten vore förenat ett dyrtidstillägg från församlingen, vara berättigad att, sa länge dyrtiden varar, av församlingen utfå sådan lönförmån med belopp, som ej må för något ar understiga det i kungörelsen utfästa med mera an som motsvarar minskningen i levnadskostnaderna i förhållande till samma kostnader ar 1920.
Då församlingen följaktligen icke ägt att på sätt som skett för ar 1924 minska dyrtidstillägget till hälften av det i kungörelsen utfästa eller för följande ar helt indraga dyrtidstillägget, fann k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 4 sept. 1928 skäligt att med undanröjande av länsstyrelsens utslag visa målet åter till länsstyrelsen för ny behandling.
Lönen skall utbetalas. Hos k. m: t hade Joh. Paulsson, Janne Strand, Albin Ekdahl, Joh. Svensson, Otto Svensson och Albert Andersson anfört besvär över länsstyrelsens i Malmöhus län den 9 juni 1927 meddelade utslag i mål angående avlöning åt en lärare i fortsättningsskolan.
Vid sammanträde med skolrådet i Hälla-röds församling den 30 oktober 1921 utsågs folkskolläraren Karl Olofsson till lärare vid församlingens fortsättningsskola fr. o. m. den l november 1921 med den avlöning, vartill statsbidraget uppginge, samt med fyra månaders ömsesidig uppsägningstid.
I en till länsstyrelsen den 15 mars 1927 inkommen skrift anförde Olofsson huvudsakligen följande: iSikolrådets kassör hade nekat att till Olofsson utbetala arvode såsom lärare i fortsättnings-skolan for tiden den l november 1925-10 april 1926, under vilken tid undervisningen i fortsättningsskolan ej kunnat pågå till följd av skolstrejk. Då skolstrejken icke berodde på någon åtgärd eller uraktlåtenhet från Olofsson-s sida, ansåge han sig berättigad att .utbekomma arvode även for den tid fortsättningssikolan på grund av strejken icke kunnat hållas i gång. I fastställda inkomst- och utgiftsstater för församlingen för aren 1926 och 1926 hade ock upptakts lön till Olofsson lör fortsättningsskolan i ned 450 kronor ’for vartdera året. På grund lär-av anhölle Olofsson om föreläggande for skolrådet i dess egenskap av fortsättningsskolsty-relse att till honom utbetala arvode för ti len den l november 192.5-10 april 1926 med i50 kronor.
Genom överklagade utslaget provade länsstyrelsen, enar Olofsson vore lagligen berättigad att uppbära avlöning i egenskap av lärare vid fortsättningsskolan jämväl for tiden den l november 192.5-^10 april 1926, varunder undervisningen vid skolan på grund av ovan angivna omständigheter varit nedlagd, rättvist förplikta skolrådet att till Olofsson omedelbart utbetala honom för berörda tid tillkommande avlöning.
Häri hade .klagandena sökt ändring.
K. m:t har genom utslag i regeringsrätten den 4 sept. 1928 funnit besvären ej föranleda ändring i länsstyrelsens utslag.
Barns skiljande från hemmet. Hos k.
m:t liade N. R. Svanberg i Rauno anfört besvär över länsstyrelsens i Västernorrlands län den 27 februari 1928 meddelade resolution i fråga om barns skolgångsskyldighet.
Vid sammanträde med skolrådet i Tuna församling den 13 november 1927 beslöts uppdraga åt skolrådets ordförande och skolråds-ledamoten P. Frölén att besöka klaganden samt förekalla klaganden och dennes hustru Edit Viktoria Svanberg, född Fedro, att hålla hustru Svanbergs utom äktenskap den 16 januari 1915 ifödde son Per Elof ordentligt i skolan, ävensom tilldela makarna Svanberg varning. Vid skolrådets sammanträde den 29 januari 1928 anmäldes, att gossen alltjämt icke besökte skolan, samt att den av skolrådet tidigare beslutade varningen iframiförts till klaganden. Skolrådet beslöt att, då denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
