Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 42
SVENSK LÄRARETIDNING.
793
Tab. IX.
Skilln. i meddbet. för rakn.-natwrk. 4 barngenerationer hos samma lärare.
Ar
Klass
Bakning
Naturk.
Skillnad
* 1918
5
1,8139
1,2674
0,5465
1919
6
1,9390
1,5365
0,4025
1920
7
1,8888
1,7361
0,1527
1921
6
1,7428
1,4428
0,3000
1922
. 7
1,8857
1,7285
0,1572
1923
5
1,7592
1,3518
0,4074
1924
6
1,5666.
1,4875
0,0791
1925
7
1,7321
1,5585
0,1786
1926
6
1,4629
1,2037
0,2592
1927
6
1,6935
1,4354
0,2581
* Före 1918 tillhörde skolan icke staden.
ken utsträckning kvarsittning skall praktiseras i folkskolan, ar mycket diskutabel, men för egen del anser jag, att i våra folkskolor snarare för få ah för många sitta kvar. Det torde vara mycket problematiskt, huruvida man gör de svagt begåvade barnen någon tjänst genom att draga dem med upp i sjunde klass, t. ex. sådana, som måste avgå efter § 48. Vi ha dock under senaste åren ett fall, lat vara ett undantagsfall, då 5 av 30 avgingo från sjunde klass efter denna paragraf. Läraren, som hade dem i -sjunde klass, hade själv flyttat dem från sjätte. Ännu mer förvånad blir man av att se § 48 mom. 2 användas i sjunde klass. Här ha vid tidigare betygssättning lärarna låtit hjärtat allt för mycket ta våld på förståndet.
. 2. I vilken utsträckning användas de olika b et y g svalor er na f
Tiden har icke medgivit undersökning av de olika valörernas förekomst under längre tid, men för ar 1927 ar antalet för samtliga här behandlade ämnen (även tyska språket) angivet i tab. X:
Denna tabell visar intet oväntat, men primäruppgifterna till densamma väcka undran.
Som synes ha på 107 avdelningar givits 54 A. Av dessa har en avdelning erhållit icke mindre an 23. Sedan man sett detta, finner man samma lärare blygsam, när han av 603 givna a nöjer sig med 25 for sin avdelning på 35 elever; de-ssa betyg äro givna i sjätte klass. Skall denna lärare tillämpa den förut påpekade stegringen från klass till klass, bör avdelningen i sjunde klass få ännu flera A.
Hela årgången har i mod. läsn. 6 A. Den här omnämnda avdelningen har lagt beslag på 4 av dessa. Återstår 2 A till övriga 106 avdelningar.
I kristend. utdelades 18 A, av vilka 8 gingo till senast omtalade avdeln. och 7 till en annan. Övriga 105 avdeln. ha delat de tre återstående.
Fördelningen av underbetygen före-
Tab. X.
Förekomsten av de olika betygsvalörerna ar 1927 (uttryckt i antal och procent).
A
a
AB
Bä
B
Be
C
Ant. Avd.
64
603
3269
7127
8533
1268
130
107
0,26 %
2,87 %
15,58 %
33,96 %
40,67 %
6,04 %
0,62 %
ter icke synnerligen stora olikheter. Att en avdelning på 30 har 15 C av 130 givna ar kanske icke sa märkligt. För övrigt hänvisas till vad som påpekats i samband med frågan om kvarsittning. Högst olika antal betygsgrader användas vid betygssättning. Följande tab. visar, i hur många fall l, 2, 3, o. s. v. betygsgrader använts.
Tab. XI. Användningen av de olika betygsgraderna.
Ant. betygsgrader
1
2
3
4
5
6
7
Ant. fall ............
1
50
234
270
119
24
3
Det ar naturligtvis bekvämast att använda endast ett betyg, men då graderad skala ar avsedd att an vändas, och då vi ha 7 olika betygsgrader till vårt förfogande, bör,väl bland 25 elever någon gradering kunna ske. Att förestående f all med användandet av endast en betygsgrad, icke ar det enda förekommande, framgår av följande. I klass 2 ar 1926 erhöllo 3 avdeln. endast B i hembygdskunskap. En eventuell anmärkning, att ämnets natur och klassens läge på åldersskalan omöjliggör gradering jävas av det förhållandet, att i samma klass och ämn-e förelågo 25 AB fördelade på 7 avdelningar. Och i klass 3 har i detta såväl som i andra ämnen givits både a och A. Gradering ar således möjlig.
En annan avdeln. av klass 3 har icke i något ämne (av de fyra här antecknade) orkat över B (se Tab. XII), fastän den består av 33 elever. Avdelningen ar sa stor, att någon elev borde kunnat komma högre. Exempel på olika spridning av betygen i två avdelningar av klass 3 anföras. Avdelningarna tillhöra samma stadsdel. Se tab. XII.
Givetvis kan man inte tanka sig eller önska, att betygens spridning skall vara fullständigt lika i skilda avdelningar, men det behövs icke heller för att avdelningarna skola få ungefär samma
medelbetyg. Även med en bestämd betygssumma äro spridningsmöjligheterna inom en avdelning praktiskt taget obegränsade. Men detta bevisar, att det icke ar tillräckligt, att man har ett fastställt medelbetyg, utan även spridningen måste förlänas stadga.
En enda liten jämförelse mellan sistnämnda två tabeller torde vara nog for att konstatera, att skillnaderna äro sa stora, att avsevärda orättvisor måste ha skett, men även att dessa orättvisor borde kunnat till stor del undvikas. Läsaren förargas säkerligen, att sådana orättvisor kunna ske. Här framträda de tydligt, inte sant?
Och dock ar en sådan skillnad i fråga om betygens spridning ingenting ovanligt, och skillnaden i medelbetyg ar i detta fall icke uppseendeväckande stor.
Medelbetygen äro: för den gynnade avd. 1,3837, for den brännmärkta: 0,9136. Skillnad = 0,4701.
Om den ärade läsaren anser, att ovanstående jämförelse framvisar nämnvärd orättvisa, bör han återgå till tabellerna V-IX. Vad ligger icke då bakom de i dessa tabeller visade stora skillnaderna i medelbetyg, vare sig skillnaderna f öre-finnas mellan olika ämnen i samma avdelning eller mellan skilda avdelningar.
C. Några slutsatser.
Med stöd av vad här ovan anförts torde man kunna draga bi. a. följande slutsatser :
att folkskolans samtliga läroavdelningar inom samma klass och skolform äro parallellavdelniiigar; att samma grundprinciper böra gälla
för alla parallellavdelningar; att samma betygsskala gäller för alla
klasser;
att relationen mellan kurs och fordringar (betyg) bor vara densamma i samtliga klasser och ämnen; att stegringen av betygsnivån från
klass till klass ar konstlad; att betygssättningen ar allt för mycket subjektiv;
Tab, XII.
Olika spridning av betygen i två avdelningar.
Klass 3, 1919. 33 elever.
Klass 3, 1920. 43 elever.
Antal Betyg
Antal Betyg
Ämne-
A
a
AB
Bä
B
Be
C
A
a
AB
Bä
B
Be
C
Krist. . ....... ............ ....
-
__
__
__
29 25 27 33
4 6 3
3 3
1 1
2
1
1
8 12 12 12
6
9 8 10
25 18 20 19
3 3 2
-
Mod ................ :.. ..... ..
Räkm .....
Hemb.-k. .............. .......
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
