Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
800
SVENSK LÄEARETIDNING.
Nr 42
Revisorer.
Pajalakretsen: Frans Berggren och Osvald Eydén.
Simrishamnsortens skolförening: d:o.
N. Ås~bo skolförening: d:o.
Åstorpskretsen: d:o.
Mellersta Närkes skolförening: d:o.
Sydöstra Skånes skolförening: d:o.
Östra härads lärarförening: d:o.
Nedan-Sil janskretsen: d: o.
Östra Härjedalens krets: d:o.
Tärnakretsen: Frans Berggren och Aug. Björiklund.
Eönökretsen: d:o.
Sundsvall skr et sen: d: o.
Fliserydskretsen: d: o.
Grumskretsen: Frans Berggren och K. V. Åhlander, Kristinehamn.
Motala lärarförening: Frans Berggren och Oskar Wallinder, Lidingö.
Södra Roslagskretsen: d:o.
Centralstyrelsevalet.
Det ar icke utan en viss förundran, man tager del av resultaten för valet av centralstyrelsemedlemmarna. Man frågar sig ovillkorligen: »Hur kunna S. A. F:s medlemmar rösta for återval av Anders Johansson?» Har han verkligen visat några tecken, som tyda på att han lagt ner stridsyxan? Det enda skulle vara att hans röst tystnat i Folkskollärarnas tidning. Men det beror kanske på andra orsaker.
Vad man skulle väntat av Anders Johansson själv vore, att han undanbett sig återval. Han hade om inte stått, sa åtminstone fallit som en karl. Någon sådan önskan har emellertid inte kommit till synes. Det tycks i stället, av allt att döma, som han med all makt klamrade sig fast vid denna sista räddningsplanka för att komma upp till maktens tinnar. Han har nog insett, att han haft for stark fart på sitt fartyg, och inte riktigt kant till de farvatten, som han seglat i. Nu finner han for gott att lotsa sig in i en annan farled för att om> möjligt nå sin destinationsort.
Att Anders Johansson sa innerligt gärna vill bli återvald tror jag man med all sannolikhet kan utgå ifrån. Man förvånar sig över att han vill tillhöra styrelsen för denna förening, som han för inte ett ar sedan begabbade och ondgjorde sig över och lockade en mängd av sina manliga kolleger ut ur och sedan helt trankilt själv stod kvar i.
Maskulin S. A. F: are.
Från kretsmötena.
Fliserydskretsen hade sitt ordinarie årsmöte den 26 sept. i Grönskogs folkskola "under folkskollärare V. Brund-qvists presidium. Efter avsjungandet av en psalm vidtog omedelbart mötets förhandlingar. Centralstyrelsen beviljades ansvarsfrihet för 1927 ars räkenskaper och förvaltning. Till sekreterararvo-de beviljades 5,000 och till kassaförval-tararvode 1,500 kr. Till kretsens sockenombud omvaldes Karl Levin, Finsjö, och till kretsens pressombud omvaldes Elving Welander, Eamshult.
Sa behandlades betygssättningen i folkskolan enl. centralstyrelsens utsända frågor. Centralstyrelsens förslag rörande ändrinsr av allm. föreningens stadgar enl. § 4 bifölls.
Till ordförande i kretsen valdes efter V. Eundqvist som avsade sig uppdraget, K. Levin, Finsjö, och till vice ordf. kantor K. Åström. Till sekr. och kassör omvaldes E. We-
lander, Ramshult; till vice sekr. och kassör omvaldes likaledes Olga Björkman, Banike-berg. Som rådgivande ledamot kvarstår Edit Ringberg, Åby. Revisorer blevo Märta Sandgren, Idhult, och Nine Levin, Finsjö, suppleant blev Märta Kjällgren, Grimhult, samtliga omvalda.
Kretsens medlemmar, som rätt mangrant infunnit sig, inbjödos efter mötets slut av V. Kundvist på kaffe. Efter en stunds angenämt samspråk med radiounderhållning avslöts mötet.
Kristianstadsortens kretsförening
liar hållit sitt ordinarie höstmöte å Norra folkskolan. Mötet öppnades av kretsens ordf. folkskollärare O. Järbe, Vilan.
Föreningens centralstyrelse beviljades ansvarsfrihet, varjämte till sekreteraren och kassaförvaltaren beviljades ett arvode av resp. 5,000 och 1,500 kr.
Därefter behandlades frågan om betygssättning och betygsgrunder i folkskolan med inledningsanförande av folkskolläraren L. Malmström, Kiaby. Ärendet föranledde en kortare debatt, och på inledarens förslag beslöt kretsen uttala sig mot införande av minimikurser för folkskolans olika klasser, enär den frihet, som undervisningsplanen giver skoldistrikten att med den som huvudsaklig ledning uppgöra kursplaner bör bibehållas. Kretsen avstyrkte utarbetande av normalexempel för skriftliga prov genom skolöverstyrelsens försorg. Däremot torde dylika provexempel, utarbetade efter lokala förhållanden, ha sitt värde. I fråga om de nuvarande betygen i flit och uppförande uttalade sig kretsen för deras bibehållande. Slutligen uttalade sig kretsen för införande av betygsböcker i folkskolan, vari borde, åtminstone för de klasser, varifrån övergång sker till läroverken, införas en jämförande betygsstatistik for klassen i sin helhet, vilken anordning skulle göra det lättare att bedöma de grunder, efter vilka betygssättning i de olika skolorna sker,,
Åt den kommitté, som hade hand om anordnandet av den förra psykologikursen i Åhus, uppdrogs att till sommaren försöka anordna ännu en dylik kurs därstädes.
Dagens föredrag, som hölls av läroverksadjunkt B. Malmström, handlade om Sund och osund dogmatism och sund och osund liberalism i undervisningen.
Att var tid ar en brytningens tid ha vi många erfarenheter av, yttrade talaren bi. a. Allt skall läggas om, såväl på undervisningens som på andra områden. Och vi /kunna vara glada, över att få leva med i en tid, då allt ställes under debatt, då andarna vakna! Mycket nytt skall dock vid närmare påseende visa sig vara av gammalt datum, fast det nu framträder under andra namn. Det ar en god sak att kunna se på det nya med förståndiga ögon. Dogmatism ar en fara, men alltför långt driven liberalism kan också vara en stor fara. Tegnérs ord, att det rätta oftast ar gammalt, har man gott av att hålla i minnet,
En av undervisningens viktigaste uppgifter ar att lära barnen tanka. Förståndet ar viktigare an minnet. Upplys iförst förståndet, och det påverkar i sin tur känslan och vil-
jan. Skall man lära barnen att bli goda människor, måste man lära dem att tänka rätt. Det finnes lärare, som anse sig ha fyllt all rättfärdighet, då de ’förhört bokläxan. Tal. hoppades, att en dylik uppfattning skulle hel£ f ö ris vinna. Även hemmets stora uppgift for uppfostran betonades, särskilt då det gäller uppammandet av goda vanor. Därefter framförde talaren många värdefulla synpunkter på behandlingen av de olika skolämnena.
Föredraget avtackades med livliga applåder.
Skövde skolförening höll den 30 sept. sitt ordinarie höstmöte i församlingshuset, Skövde. Mötet öppnades av föreningens ordf. läraren O. Malmborg med hälsningstal till de församlade, vändande sig därvid särskilt till dagens föredragshållare rektor David Nissar från Örebro samt till folkskolinspektören Bror Eriksson, som efter sitt tillträde till sin befattning för första gången gästade föreningen. Ordf. berörde ock med några ord på dagordningen stående skolfrågor samt omnämnde några nyutkomna for folkskolan lämpliga läroböcker, liksom ock annan folkskollitteratur.
Följde sa rektor Nissars föredrag över ämnet: Några metodiska synpunkter rörande r ökneunder visning. Det synnerligen givande, innehållsrika och väl framförda föredraget avtackades med livliga och kraftfulla applåder.
Efter ett musikstycke, dementis sonata Y, utmärkt val utfört på möteslokalens präktiga flygel av läraren G. Hal-linder från Häggum, företogs därpå styrelseval för föreningen.
Den avgående styrelsen återvaldes, och består denna alltså av följande lärare: O. Malmborg, Skövde, ordf., E. Halen, Stenstorp, vice ordf., Å. Wilson, Brännemo, sekr., O. Liljeblad, Skövde, skattm., och fröken Ebba Svensson, Stenstorp.
Sedan därefter kafferast hållits, varunder Skövdeborna bjödo på riklig för-plägnad, vidtogo åter förhandlingarna, nu med de av S. A. F: s centralstyrelse utsända ärendena. Ansvarsfrihet beviljades, nuvarande arvoden tillstyrktes, och det framkomna stadgeändringsförslaget godkändes. Sist behandlades diskussionsämnet : Betygssättning och ge-ty gsgrunder. Frågan inleddes av herr Malmborg, som efter en ingående orientering förelade mötet till antagande följande resolution:
Kretsen anser ej önskvärt eller gagneligt, att minimikurser och normalexempel för skriftliga prov utarbetas och -fastställas för folkskolan. En sådan anordning synes ej överensstämma med nu gällande undervisningsplan och står i strid med den allmänna utvecklingen av skolarbetet, vilken ej går ut på att uniformera utan i stället att söka få fram friare former för arbetet i skolan.
Gemensamma skriftliga prov ha inom kretsområdet förekommit, särskilt i samband med avgångsprövning enligt § 47 folkskolstadgan. Dessa prov ha dock ej ännu praktiserats i den omfattning, att några säkra slutsatser kunna dragas. Dock synas försöken tyda på att pedagogiskt väl avvägda och efter lokala förhållanden avpassade prov ej saknat sitt värde.
Kretsen anser, att flit- och upipförandebe-tygen ännu böra bibehållas, då någon lämp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>