- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
825

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 43

SVENSK LÄRARETIDNING.

825

i Lars Hökerbergs förlag:

.’ De stora filosoferna, deras liv och deras lära, utgivet av William Durant. Till sveaska av Ragnar Sjöberg. 12 kr.

Bokförlaget Natur och Kultur:

Länder och folk i ord och ’bild. Haft. 20.

Wahlström & Widstrands förlag:

Vi och våra blommor. En bok om prydnadsväxterna inne och ute av C. A. M. Lindman. Haft. 4. 3 kr.

Hur skall /ag tala och skriva. Språkkåserier av Einar Lille. 3 kr. 50 öre.

Sveriges historia i svenska konstminnen av Axel L. Komdahl. 2 kr. - 75 öre. - Jesu-s av Rud. Bultmann. Översättning av August Carr. Förord av Anton Fridrichsen. 5 kr. 25 öre.

C. E. Fritzes bokförlag:

Italiensk-svensk ordbok av C. -A. Fahlstedt. Ny omarb. uppl. 12 kr.

J. A. Lindblads förlag:

Om socialt förfall och yrkestiggeri av Ruben Stenvik. 2 kr. 50 öre.

Tjeckoslovakiska skolväsendet.

Den nya tjeckoslovakiska staten uppstod för tio ar sedan genom en fullkomligt oblodig omvälvning i Pr aha, vilken resulterade i utropandet av den Tjeckoslovakiska republiken. Till dess överhuvud valdes såsom president en filosof, T. G. Masaryk, vilken alltjämt åtnjuter den största popularitet.

En förklaring till denna oblodiga omvälvning och till den nya republikens framgångar ar den omständigheten, att det tjeckiska folket sedan länge utmärkt sig for hög bildning, i det att bland befolkningen i huvudländerna: Böhmen, Mähren och Schlesien endast fanns 4 % analfabeter. I dessa tre länder hade införts åttaårig skolgång (från elevens 6: e till 14: e ar) redan från och med ar 1869. Slovakien och Podkarpatska Ryssland, vilka förut voro delar av Ungern, räknade emellertid förut och räkna alltjämt bland den äldre befolkningen ett betydande antal analfabeter. Vid ar 1921 företagen beräkning konstaterades i Slovakien 14,71 % och i Podkarpatska Ryssland 50,03 % icke läs- och skrivkunniga personer; i dessa länder omfattade skolgången endast sex ar (från 6-12 ar).

Under sådana omständigheter -blev det tjeckoslovakiska parlamentet nödsakat att sörja för en uniformering av skollagarna, och ar 1922 utfärdades den s. k. »lilla skollagen», vari stadgades åttaårig obligatorisk skolgång för hela republiken och minskning av det förutvarande höga antalet elever per klass i folkskolorna från 80 gradvis ned till 75, 70, 66 och 60 elever. Vid sidan av förutvarande läroämnen nyinfÖrdes ämnena medborgarkunskap och handarbete. Beträffande religionsundervisningen bestämdes, att den icke skulle vara obligatorisk, nämligen såtilMda, att befrielse därifrån skulle kunna med-

ges for de elever, vilkas föräldrar innan skolårets början skriftligen därom anhöllo. Vidare stadgades i denna lag, att undervisningen i alla folkskolor skall skötas av lärare och lärarinnor sa, att halva antalet platser i varje skola besattes med lärare och halva antalet med lärarinnor. Föreståndarbefatt-ningar och udda lärarplatser skola besättas i gosskolor med män och i flickskolor med kvinnor.

Folkskolorna på landet hava allt efter antalet elever 1-8 klasser.

Städernas folkskolor hava vanligen endast 5 klasser, emedan deras elever sedan övergå till högre skolor - borgarskolor eller läroverk.

Borgarskolan ar en för det tjeckiska skolväsendet karaktäristisk företeelse. Den ar ett slags högre folkskola, vars upprättande medgivits redan i lagen av ar 1869, men vilken skolform i intet land av det förutvarande Österrike blivit sa populär som i Böhmen och Mähren. Dessa skolor äro treklas-siga och äro avsedda för de elever, som avslutat folkskolans 5: e klass. Här undervisa ämneslärare i sina specialämnen (vanligen tre till antalet), och eleverna uppdelas som regel efter kön i goss- och flickskolor. Om dessa skolors utveckling under republikens bestånd vittna följande data: Ar 1920 funnos 1,412 borgarskolor med 245,118 elever; under skolåret 1926/27 funnos 1,736 med 310,010 elever, varav 144,409 voro flickor. Uti 14,158 folkskolor funnos 1,403,823 elever, varav 709,541 voro flickor.

Karaktäristiskt för Tjeckoslovakiska republiken ar, att den tillämpar Jan Amos Komenskys princip att lämna varje barn undervisning på dess modersmål. Därför äro landets skolor uppdelade efter det språk, som användes vid undervisningen.

Enligt den senaste statistiken funnos den 31 oktober 1926 9,419 tjeckoslovakiska folkskolor med 922,901 elever, 484 ryska med 62,854, 3,287 tyska med 295,551, 794 ungerska med 91,367, 87 polska med 10,407, 2 rumänska med 296, 9 judisSa med 613 och 76 andra eller kombinerade (d. v. s. med två eller tre undervisningsspråk) med 19,834 manliga och kvinnliga elever. På samma sätt äro borgarskolorna och de högre skolorna uppdelade.

Av de anförda siffrorna framgår, att antalet folkskolor (såväl som borgarskolor och andra) står i proportion till antalet invånare av varje nationalitet. Vid den allmänna folkräkningen av ar 1921 fastställdes nämligen, att av 13,604,807 i republiken bofasta personer 65,53 % voro tjeckoslovaker, 3,44 % ryssar och ukrajnare, 23 36 % tyskar, 5,58 % ungrare, 1,35 % judar, 0,57 % polacker och 0,17 % av annan nationalitet.

Frågan om folkskolor och borgarskolor för de nationella minoriteterna avgjordes genom en lag av ar 1919 och

dess tillägg av ar 1920. Staten bestrider själv kostnaderna för dessa.skolor i församlingar, där språkblandning råder, för sa framt ej andra lagbestämmelser därom träffats. Dessa skolor upprättas av och stå under direkt ledning av skol-ministeriet. En folkskola för minoriteten upprättas vanligen, om* i en församling anmälas 40 barn talande ett annat språk an det officiella, och en borgarskola upprättas, om i skolförsamlingen finnas åtminstone 400 barn talande annat sprak. Dylika skolor förekomma till ett antal av 983 folk- och 157 borgarskolor.
För sinnesslöa barn hava inrättats hjälpskolor och klasser; för dövstumma, blinda och vanföra barn finnas särskilda institutet, vilka alltid tillika äro förenade med skola. För barn av denna kategori finnas allt som allt 74 skolor med 4,351 elever. Dessutom finnas i städerna 102 hjälpklasser inrättade. Skolministeriet har uppgjort ett lagförslag, varigenom denna del av skolväsendet slutgiltigt regleras.
I städerna hava upprättats småbarnsskolor för barn under skolåldern, 3-6 ar, arbetsstugor samt krabbor för spädbarn. Dylika inrättningar finnas till ett antal av 1,584 med 99,134 barn. Även för denna gren av undervisningsväsendet har utarbetats ett lagförslag, enligt vilket församlingarna skola bestrida huvudparten av kostnaderna för de offentliga småbarnsskolorna.
Folkskolorna och borgarskolorna, med undantag av folkminoriteternas skolor, underhållas av de olika ländernas (provinsernas) administrativa myndigheter. Dessa bestrida med understöd från staten lärarnas löner, medan församlingen bekostar undervisningsmateriell och skolbyggnad. Endast i Slovakien underhållas de offentliga skolorna helt av staten eller lämnas av staten understöd till de offentliga kyrkoskolorna. Privata skolor (klosterskolor o. d.) finnas endast få i Tjeckoslovakien.
De allmänna läroverken äro i Tjeckoslovakien f. n. av fyra typer: I.) la-tinläroverk med latin från l: a och grekiska från 5: e klassen, II.) realläroverk med latin från l: a och med franska och engelska från 5: e klassen, III.) realläroverk av reformerad typ med franska eller engelska från 2: a med latin från 5: e och med ytterligare ett mo-därnt språk från 7: e klassen, IV.) realläroverk med teknisk undervisning och med franska eller engelska från 2: a klassen. Dessa skolor äro åttaåriga, realläroverken hava 7 klasser, men äro också avsedda att utökas till åttaklassiga.
Lä/roverkens reformering genomfördes delvis ar 1927 genom en ny undervisningsplan sa, att en gemensam fyraårig grundval bildades för latinläroverken och realläroverken av typ II genom framskjutande ända till 5: e klassen av undervisningen i grekiska uti de förra samt i franska eller engelska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0833.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free