Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 44
sparrörelse, som nu bedrives, har på några undantag när startats under de senaste åren. Norrköpings sparbank införde sparverksamhet i skolorna ar 1871 och Stockholms stads sparbank ar 1911, medan det stora flertalet sparbanker påbörjat skolsparrörelse, först sedan nya sparbankslagen av ar 1923 med dess bestämmelser om rätt for sparbank att av årsvinsten använda mindre belopp för främjande av sparsamhet trätt i tillämpning och medfört en rask utveckling på detta område.
Ny läroverksstadga.
Den nya läroverksstadga, som väntats med anledning av den beslutade skolreformen, har nu utkommit i tryck. Den utgör nr 412 i Svensk författningssamling. De sakkunniga, som utarbetat den, äro generaldirektör Bergqvist, ordf., undervisningsrådet H. Wallin, rektor A. Nordfelt, professor H. Wallengren och lektor I. Pauli.
Här nedan påbörjas en kort redogörelse efter Sv. DagbL, emedan den ar synnerligen väl avfattad, för sådana delar, som äro av särskilt intresse för Sv. Ltgs läsare.
Organisationen.
Läroverken bli av tre slag: fristående realskolor, högre allmänna läroverk, omfattande förutom realskola även gymnasium, och lyceer, anordnade antingen såsom fristående läroanstalter eller i anslutning till högre allmänna läroverk. Vissa av läroverken skola vara avsedda endast för manliga lärjungar, vissa endast för kvinnliga samt de övriga för såväl manliga som kvinnliga lärjungar.
Realskolan har till ändamål att utöver omfånget för folkskolans verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning. Den omfattar antingen fem ettåriga klasser och ar i sa fall grundad på genomgången f j ar de klass i någon av folkskolans huvudformer, eller också består den av fyra ettåriga klasser och bygger i detta fall på genomgången sjätte klass i sexklassig folkskola av nämnda slag. Realskolans lärokurs avslutas med realexamen.
Gymnasiet har till ändamål att utöver realskolans allmänbildande uppgift grundlägga de vetenskapliga insikter, som vidare utbildas vid universitet eller högre fackutbildningsanstalt. Det omfattar antingen fyra ettåriga ringar och utgår i sådant f all från det i realskolans näst högsta klass inhämtade kunskapsmåttet, eller också utgöres det av tre ettåriga ringar och utgår då från det i realskolans högsta klass inhämtade kunskapsmåttet. Gymnasiet, som ar delat på två bildningslinjer, latingymnasium och realgymnasium, avslutas med studentexamen.
Lyceet förenar i sig realskolans och gymnasiets ändamål och meddelar alltså den medborgerliga bildning, som re-
alskolan avser att bibringa, men grundlägger tillika de vetenskapliga insikter, som vidare utbildas vid universitet eller högre fackutbildningsanstalt. Lyceet består av sex ettåriga kretsar och ar grundat på genomgången sjätte klass i någon av sexklassig folkskolas huvudformer. Det ar delat på tre bildningslinjer: latinlyceum, reallyceum och ny-språkligt lyceum och avslutas liksom gymnasiet med studentexamen.
Årsklasserna benämnas i realskolan »klasser», på gymnasiet »ringar» och på lyceet »kretsar».
Artetets allmänna anordning. Läro- och övningsämnen.
Läro- och övningsämnena äro i stort sett de gamla; några ämnen ha fått nya namn i överensstämmelse med den nyligen utfärdade undervisningsplanen. For gossar har jämte slöjd upptagits »annat praktiskt arbete», och för flickorna skall anordnas undervisning förutom såsom hittills i slöjd även i hushållsgöromål.
I realskolan ar franskan alltjämt ett frivilligt ämne, men kunskaper däri erfordras för inträde på gymnasiet. En betydelsefull nyhet för realskolans vidkommande ligger däri, att lärjunge i de två högsta klasserna av realskolan kan, efter av målsman hos rektor gjord skriftlig anmälan, frikallas från undervisningen i ett av ämnena tyska, engelska och matematik, i det sistnämnda ämnet helt eller delvis. Lärjunge, som begagnar sådan befrielse, kan utan hinder därav uppflyttas till realskolans högsta klass och undergå realexamen enligt den för läroverkets lärjungar stadgade ordningen. Emellertid kan en sådan lärjunge endast efter särskild prövning i det bortvalda ämnet vinna inträde på gymnasiet. Den valfrihet, som sålunda beredes realskolans lärjungar, har ett dubbelt syfte. Den avser att bereda alla de realskolans lärjungar, särskilt i de många fristående realskolorna ute i bygderna, vilka icke fortsätta på gymnasiet, någon lättnad i det tryck, som förorsakas av ämnesträngseln på realskolans timplan. På samma gång har man velat giva de lärjungar, som omedelbart gå ut i det praktiska livet, en efter individuella önskningar och behov lämpad möjlighet att slippa medtaga ämnen, som ej ha någon egentlig betydelse för deras blivande gärning ute i livet. Man har härvid särskilt tänkt på flickorna och ämnet matematik.
På gymnasiet ar lärjunge i det fyraåriga gymnasiets två lägsta ringar, treåriga gymnasiets lägsta ring eller ly-ceets fyra lägsta kretsar skyldig att deltaga i undervisningen i samtliga där förekommande ämnen. Lärjunge i de två högsta ringarna skall deltaga i undervisningen dels i vissa för de olika gym-nasie- och lyceiformerna bestämda fasta läroämnen, dels i vissa fritt tillvalda läroämnen, dels utföra visst enskilt arbete, dels även deltaga i undervisningen i vissa övningsämnen. Samtliga de fasta
och tillvalda läroämnen, i vilka lärjungen åtnjuter undervisning, utgöra hans ämnesgrupp.
Fasta ämnen äro på latingymnasiet: kristendomskunskap, modersmålet, latin, historia med samhällslära samt ett av de på latingymnasiets timplan upptagna främmande levande språken; på latinly-ceet: kristendomskunskap, modersmålet, latin, historia med samhällslära samt franska; på realgymnasiet och reallyce-et: kristendomskunskap, modersmålet, historia med samhällslära, matematik samt ett av de på realgymnasiets timplan upptagna främmande levande språken, samt på nyspråkliga lyceet: kristendomskunskap, modersmålet, historia med samhällslära samt två av ämnena tyska, engelska och franska.
Utom i de fasta ämnena ar lärjunge skyldig att deltaga i undervisningen i tre läroämnen, vilka han kan fritt välja bland de ämnen, som finnas upptagna på timplanen för de båda högsta ringarna eller kretsarna på den linje han tillhör. For lärjunge, som tillväljer grekiska, kan, om han sa önskar, antalet tillvalda ämnen inskränkas till blott två. Undervisning i tillvalsämne vid läroverket skall anordnas, om i regel minst fem lärjungar i ringen eller kretsen anmält sig skola deltaga i denna undervisning. Sådan undervisning skall även meddelas i fortsättningen, även om antalet deltagande lärjungar under fortgången av deras undervisning skulle komma att understiga fem.
Utom i de i lärjungens ämnesgrupp ingående fasta och tillvalda ämnena kan lärjunge få studera ännu ett ämne, ett s. k. tilläggsämne. Men därför fordras, att rektor och klasskonferens finna lärjungens studiebegåvning och övriga individuella förutsättningar lämpliga därför, samt att omfattningen och beskaffenheten av lärjungens övriga arbete samt undervisningens anordning i övrigt medgiva det.
Det åligger skolöverstyrelsen att med avseende fäst vid olika levnadsyrken och studiebanor meddela närmare riktlinjer i fråga om lämpliga ämnesförbindelser, och rektor har att med ledning av dessa lämna lärjungarna erforderliga anvisningar och råd rörande deras val av ämnen.
Enskilt arbete skall förekomma hela skolan igenom vid sidan av klassundervisningen. Sådant arbete inträder succe-sivt under mera anspråkslösa former redan i de nedre klasserna. I de två översta ringarna tar det mera fasta och planmässiga former, och det skall där åläggas lärjungarna såsom ett obligatoriskt arbetsmoment vid sidan av den egentliga klassundervisningen. Uppgifterna för det »enskilda arbetet» skola väljas sa, att de utveckla lärjungens förmåga att på egen hand planlägga och bedriva ett arbete under utnyttjande av de kunskapskällor, som kunna stå honom till buds.
Undervisningen skall fördelas mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
