Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
850
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 45
Fröken Sari" Andersson i, mitten av de sittande.
Tacksamhet ’ar den känsla, som helt .fyller mig, ty det ar genom Er alla, som (byggnaden timrats upp ifrån grund till tak, och därav har kommit något säreget. E’n värdefull gåva har kommit till, ty därför att sa många goda händer och själar med gymnastikens mål klart för sig ,fogat bygget samman, därför bor inom dess väggar en sa stor glädje, att ingen kan komma därin utan att få del därav. Den meddelar sig till en var. Jag har känt den glädjen själv, jag har sett den hos sa många och i allra högsta grad hos barnen. Också hoppas jag den glädjen skall hjälpa mina små skolbarn, skall bevara dem ’från ett förfelat ungdomsliv, hoppas att de i tid skola vakna upp och med hänförelse gripa om gymnastikens mal, som ar att se ett renare och ljusare, ett -friskare och ädlare släkte an det nuvarande vandra här fram. Med de orden vill jag av hjärtat halsa Er alla välkomna.
Ordf. i Sörmlands gymnastikförbund, kapten G. Liljegren, framträdde därefter som representant f or de främmande gymnasterna och uttalade en lyckönskan till fröken Andersson, som visat, att där det finnes vilja, där finns det också möjligheter.
Sedan den 40 man starka Orfeuskö-ren från Eskilstuna under dirigentskap av folkskolläraren Otto Persson på ett synnerligen förtjänstfullt satt sjungit några sånger, höll generaldirektör Bergqvist föredrag om gymnastikens betydelse och erinrade om namnet P. H. Ling.
Det gedigna och välformade föredraget, som utgjorde ett helt program i den aktuella frågan om gymnastik och idrott och dess plats på skolschemat återgives på annat ställe i dagens nummer.
Sedan musikkåren utfört ett nummer och kören sjungit ytterligare några sånger, följde en vacker gymnastikuppvisning av Julita skolbarn under fröken Anderssons ledning.
Därpå höll landshövding G. Seder-. halm invigningstalet.
Han framhöll till en början, att det i vår tid klagas öve-r att den präglas av en självisk kortsynt strävan att endast tillgodose dagens och den egna personens materiella behov. Denna klagan ar nog icke ogrundad, men just att det klagas vittnar om att vi icke äro tillfredsställda utan sträva efter något
bättre. Vi känna ett behov ,av att lossa egoismens bojor och bereda även andra glädje och lycka i livet. For dem, som sa göra, ter sig livet rikare och vackrare, och deras verk sporrar andra till efterföljd,
Det ar tankar som dessa, som tränga sig på en d dag. Gymnastikhuset i Österby ar ett verk av en levande anda att gagna sina medmänniskor. Den, som här varit den drivande kraften, fröken Sari Andersson, har, övertygad om gymnastikens renande och utvecklande makt både for kropp och själ, velat bereda sina medmänniskor möjlighet att dricka ur dess hälsobrunnar. Hennes entusiasm har förmått henne att få alla med sig i sin gärning. Från när och fjärran ha hjälpare strömmat in. Armars kraft och gårdars håvor ha villigt ställts till hennes förfogande. Och nu står byggnaden färdig att tagas i bruk iför sitt stora och vackra ändamål. I första hand ar det ju endast en trängre krets, som far utnyttja denna byggnad. Men här bruka ju också bygdens ungdomar samlas och lära då att värdera sin egen kropp och personlighet och bliva sedan spridare och banbrytare av gymnastikens ide i hela vart land. På sa satt blir detta gymnastikhus en verklig kulturhärd.
Högt värdesätta vi fröken Anderssons outtröttliga nit att löra verket \fram, förvissade om att hennes gärning i ,framtiden skall bara gyllene frukter, icke bara <f ö r vart släkte utan långt efter det vi slutit våra ögon. Sa må verket vittna om vad: svensk gärning i svensk bygd förmår ’uträtta ’for svenskt folk.
Med dessa ord .förklarar jag byggnaden invigd for sin höga och adla uppgift.
Sedan »Du gamla, du fria» unisont avsjungits, följde uppvisning av de tillstädeskomna föreningarnas gymnaster.
Efter fästligheterna gav fröken Elisabeth Tamm på Fogelstad middag for ett 100-tal särskilt inbjudna. Under middagen fick fröken Andersson mottaga Södermanlands gymnastikförbunds högsta utmärkelsetecken, Svenska gymnastikförbundets distriktsfört j änsttec-ken i guld.
»For look över dina utgifter, och du skall Ull din häpnad få se, vad det ena och det andra stiger till.»
Samuel Smiles
»Lär sparsamhet, det ar en av de förnämsta dygderna. Den börjar med att spara penningar.»
\ Äbr. Lincoln
Gymnastikens och idrottens betydelse.
Föredrag av generaldirektör B. J: son Bergqvist vid invigningen av gymnastikhuset i Österby.
Svenska män och svenska kvinnor! Svensk ungdom!
Svensk gymnastik - de orden ha en klang, som väcker aktning, beundran och tacksamhet över snart sagt hela den bildade världen. Ordet gymnastik ar icke ett svenskt ord, det har sitt ursprung från det gamla Grekland - från det gamla Hellas friska, sköna och härdande idrottsliv. Men svensk gymnastik, de orden peka på Sverige och leda i främsta rummet tankarna tillbaka till Per Henrik Lings storverk på den fysiska kroppsvårdens område. Lings insats i svensk fysisk fostran utgår ifrån och anknyter till rörelser och impulser, som ha sitt fäste djupt i svenskt lynne. Även om det ar antagligt, att Ling från utlandet mottagit väckande intryck, sa ar dock innehållet av hans skapelse äkta svenskt. Och svenskheten röjer sig framför allt i två drag. Det ena ar detta: den Lingska skapelsen andas en varm nitälskan för ett härdat och starkt svenskt släkte, den vilar på ett grundligt och skarpsinnigt studium av människonaturen. Det andra draget ar detta: den Lingska gymnastiken har växt ut till ett storartat system, präglat och behärskat av fasthet och regelbundenhet i formen samt enhetlighet i gestaltningen - en frukt av vår svenska hag för reda i arbetet, för överskådlig klarhet och därmed f or det storstilade.
Utan tvivel har det svenska folket kant igen sig självt i den Lingska skapelsen; därom vittnar den förståelse densamma kunnat glädja sig åt inom skilda skikt av vart folk; därmed sammanhänger också den glädjande utbredning den Lingska gymnastiken vunnit hos oss. Kunna vi då verkligen vara nöjda med vad vi uppnått? Motsvarar detta verkligen värdet av den gåva det svenska folket fått i det Lingska arvet ? Ar här allt välbeställt? Även om vi tacksamt erkänna allt vad som hittills på grundvalen av Lings arbete blivit gjort for att tillgodose det svenska folkets fysiska fostran, sa måste vi nog ärligt bekänna, att åtskilligt blivit försummat och att ännu mycket återstår, innan vi kunna anse oss vara vid målet.
Vilka äro då orsakerna härtill ?
En orsak ar utan tvivel att söka i vissa svagheter hos förvaltarna av det Lingska arvet. Det ligger, som jag redan sagt, i det svenska lynnet att älska systematisk reda och klarhet i formerna, fasthet och stadga i utgestaltningen. Men just detta drag har mer an en gång medfört, att en betydelsefull rörelse haft en benägenhet att styvna och stelna i formen. När rörelsen natt en viss fulländning, händer det, att den i sin förträfflighet glider ur förbindelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
