Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
858
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 45
vid ’fortsättningsiskola. med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: slöjdliärarinnorna Karin E. Björck, Göteborg, Margit E. K. Johansson, Västerås, Elsa J. M. Pettersson, Starrkärr, och småskollärariinnan Nanny B. Sanden, Hasslö.
Förkortning av undervisningstiden.
Skolöverstyrelsen har medgivit, att undervisningen i tredje, femte och sjätte folkskolklasserna vid kyrkskolan inom Partilie skoldistrikt under läsåret 1928 -1929 må inskränkas till 27 timmar i veckan.
Uppskov med ledigförklarandet av
en ledigbliven ordinarie vederbörligen reglerad slöjdlärarinnetjänst vid Malmö stads folkskolor har medgivits intill den 15 sept. 1929.
- Skolöverstyrelsen har medgivit ytterligare uppskov intill den l juli 1929 med ledigförklarandet av en ordinarie småskollärarinnetjänst vid Orsta skola inom Stenkvista skoldistrikt.
Dispens från boställsordningen. K.
m: t har medgivit, att med anordnande av särskild ingång till tjänstbostäderna för lärarpersonalen vid Martebo skola i Martebo skoldistrikt må anstå t. v. intill utgången av ar 1933 och att med anordnande av särskild ingång till tjänstbostäderna för lärarpersonalen vid Södra Möinge skoldistrikts skola må anstå t. v. intill utgången av ar 1929.
Lärarval fastställda. Hos k. m: t hade folkskolläraren K. Y. Wikström anfört besvär över domkapitlets i Luleå den 11 april 1928 meddelade utslag i mål angående förslag och val till en folkskollärarbefattning vid Piteå stads folkskola.
Eliter det såsom sökande till ifrågavarande befattning anmält sig bland andra O. G. Chernström, J. E. Lindh, K. E. Stranden och klaganden, uppförde ’folkskolstyrelsen i Hteå vid ’Sammanträde den 30 januari 192’8 å förslag till befattningen Chernström, Lindh och Strandell i nu nämnd ordning. Vid härefter samma dag förrättat val erhöllo Strandell 8 röster och Chernström l rost, till följd varav Strandell förklarades vald till innehavare av befattningen.
Över förslaget och valet besvärade sig klaganden hos domkapitlet (under yrkande, att enar han med avseende å avlagda examina och meriter i övrigt vore överlägsen den å tredje förslagsrummet uppförde Strandell, domkapitlet måtte med upphävande av förslaget och det därpå grundade valet förklara klaganden berättigad till rum å .förslaget fore Strandell samt visa malet åter till folikskolstyrelsen for ny behandling.
Elter det yttranden över besvären avgivits av Strandell och folkskolstyrelsen, yttrade domkapitlet genom överklagade utslaget: Enar klaganden icke mot vad ifolkskolstyrelsen i målet anfört visat omständigheter föreligga av (beskaffenhet att lagligen kunna iföranleda undanröjande av ifolkskolstyrelsens ’beslut i klandrat avseende, bleve besvären av domkapitlet ogillade.
K. m: t har den 19 okt. 1928 ej funnit skäl att göra ändring i domkapitlets utslag.
- Hos k. m: t hade verkstadsarbetaren L. J. Ljungberg och maskinrepara-
tören Karl Friman anfört besvär över domkapitlets i Lund den 19 maj 1928 meddelade utslag i mål angående val till en folkskollärarbefattning i Östra Vrams församling.
Eifter det å förslag till ifrågavarande befattning uppförts T. Hedin, E. Andersson och N. ’Clarin i nu nämnd ordning, företogs å kyrkostämma med nämnda församling den l april 192;8 val iför tjänstens tillsättande. Vid valet erhöllo Clarin 42 röster, Hedin 2,9 röster och Andersson l rost, till följd varav Clarin förklarades vald till innehavare av befattningen.
Över valet besvärade sig klagandena hos domkapitlet. Efter det kyrkostämmans ordförande (framställt proposition å samtliga de å förslaget uppförda sökandena samt förklarat sig anse den å första iförslagsrummet uppförde Hedin vara med övervägande »ja» vald, hade visserligen votering begärts av en person, men hade denne trots ordförandens uppmaningar icke velat giva sig till kanna. Då den, som sålunda begärt votering, kunnat vara en icke röstberättigad person, hade ordföranden bort med klubbslag befästa sin uttalade åsikt samt förklara Hedin vald. Emellertid hade annan person .förklarat sig upptaga vote-ringsyrkandet såsom sitt, till följd varav öqp-pen omröstning påbörjats. Oaktat röstande redan uppropats samt namngivit kandidat och detta antecknats, hade, enar sluten omröstning skulle hava begärts, den öppna omröstningen -avbrutits och .förvandlats till sluten. Något uttryckligt yrkande, att omröstningen skulle vara sluten, hade emellertid icke framställts. Under valet hade otillbörlig agitation bedrivits till ’förmån for den valde. Röstlängden hade såsom röstberättigade upptagit sinnesslöa personer, vilka vore omhändertagna av enskild person eller anstalt, varför röstlängden bort justeras före valförrättningen. Tolv röstsedlar hade godkänts, vilka i stället iför namnet Clarin upptagit namnen Klarin, Claring eller Clarim. Ett av sökanden Andersson åberopat tjänstgöringsbetyg vore icke lagenligt, i det att i betyget tilllagts orden, »varför han till det allra basta rekommenderas». På grund härav och då valet stode i strid mot allmän lag och författning yrkades, att domkapitlet måtte antingen förklara Hedin vald till innehavare av befattningen eller ock återförvisa målet till kyrkostämman for ny behandling.
Genom överklagade utslaget yttrade domkapitlet: Då klandrade kyrkostämman måste anses hava varit oförhindrad att under valförrättningens gång, på satt som skett, vidtaga ändring i ordningen for valets ’förrättande, mot vilket förfarande for övrigt invändning vid tillfället ej gjorts, samt klagandenas påstående att agitation skulle hava förekommit vid valet såsom icke i vederbörlig ordning styrkt ej kunde tagas i betraktande, prövade domkapitlet, som lämnade utan avseende vad klagandena i övrigt andragit, skäligt lämna de anförda besvären utan bifall.
Då, enligt vad i målet blivit utrett, yrkandet att den begärda omröstningen skulle ske med slutna sedlar framställts först efter det öppen omröstning påbörjats, fann k. m: t väl, att den sålunda påbörjade öppna omröstningen bort föras till slut och icke, såsom skett, ny sluten omröstning företagas.
Enar emellertid den oppna omröstningen^ efter vad handlingarna giva vid handen, avbrutits redan efter det en eller annan röstande uppropats och avgivit sin röst, samt klagandena icke ens påstått, att någon, som deltagit i den öppna omröstningen, avlägsnat sig, in-nan den slutna omröstningen påbörjats, eller eljest hindrats att däri deltaga,
ty och som vid sådant förhållande den förelupna felaktigheten i avseende å sättet för omröstningen icke kan anses hava inverkat på valets utgång,
alltså och på av domkapitlet i övrigt anförda grunder fann k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 18 sept. 1928 ej skäl att göra ändring i det slut, vartill domkapitlet i målet kommit.
Besvären kunde ej upptagas till prövning. Hos k. m: t hade Joh. Ohlander på allmänna folkskolstyrelsens i Göteborg vägnar anfört besvär över länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län den 21 oktober 1927 meddelade utslag i mål angående avlöningsförmåner åt en lärarinna vid stadens folkskolor.
Hos folkskolstyrelsen anhöll ifolkskollärarin-nan Annie Holmdahl, född Elam, om tjänstledighet under ett ar, räknat ir. o. m. den 5 oktober 1925. I en av Elof Steier å ifolkskolstyrelsens vägnar den 2:1 oktober 192>5 till Annie Holmdahl avlåten skrivelse meddelades, att folkskolstyrelsen beviljat den av henne begärda ledigheten mot lönvillkor enligt punkt l i de av {folkskola ty relsen den 2.5 maj 1925 fastställda bestämmelserna rörande avlöning för lärare och lärarinnor vid Göteborgs folkskolor under tjänstledighet for enskilda angelägenheter.
På därom av Annie Holmdahl gjord ansökning beslöt folkskolstyrelsen den 25 maj 1926 bevilja henne avsked >fr. o. m. den l juli 192i6.
Hos länsstyrelsen anhöll Annie Holmdahl, att länsstyrelsen måtte ålägga ,fol<kskolstyrel-sen att till henne utbetala skillnaden mellan hennes avlöningsförmåner för tiden den l oktober 1925-30 juni 1926 och de kvinnlig vikarie å hennes folkskollärartjiänst under tiderna den 5 oktober-20 december 1925 och den 11 januari-12 juni 1926 tillkommande avlöningsförmånerna med tillhopa 905 kronor 15 öre.
Genom överklagade utslaget prövade länsstyrelsen av anförda grunder skäligt på det .slätt bifalla besvären, att Annie Holmdahl förklarades berättigad att utbekomma 748 kr. 46 öre.
Häri hade Ohlander sökt ändring.
Som Ohlander emot vad Annie Holmdahl i avgiven förklaring invänt icke visat, att han erhållit folkskolstyrelsens uppdrag att fullfölja talan i målet, fann k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 18 sept. 1928 de av Ohlander å nämnda styrelses vägnar anförda besvären icke kunna upptagas till prövning.
- Hos k. m: t hade Joh. Ohlander på allmänna folkskolstyrelsens i Göteborg vagnar anfört besvär över länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län den 21 oktober 1927 meddelade utslag i mål angående avlöningsförmåner åt en lärare vid stadens folkskolor.
På därom av (folkskolläraren Hilding Nordberg gjord ,framställning beviljade ’folkskolstyrelsen den 12 september 1921 ’Nordberg tjänstledighet fr. o. m. den l september 19(21 till utgången av läsåret 19i2,l-1922 for uppehållande av rektors- och föreståndarbefatt-riingen vid Göteborgs stads barnhus, och skulle Nordbergs avlöningsförhållanden under ledigheten ordnas i enlighet med gällande bestämmelser. Vid sammanträde med folkskolstyrelsen den 22 maj 192’2 beslöts på därom av Nordberg gjord ansökan . bevilja denne fortsatt tjänstledighet från slutet av vårter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
