- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
875

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 46

SVENSK LÄRARETIDNING.

875

förekommer även på gymnasiestadiet, bli statssamskolorna inte längre någon särskild skolform, utan det heter endast, att vissa av läroverken skola vara avsedda endast för manliga lärjungar, vissa endast för kvinnliga samt de övriga for såväl manliga som kvinnliga lärjungar.

Efter redogörelsen för själva organisationen komma bestämmelserna om de olika skolformernas ändamål. Här utsäges klart och tydligt, att realskolan har till ändamål att utöver omfånget för folkskolans verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning, men det ar uppenbart, att denna målbestämning icke passar in på den 5-åriga realskolan, som ar grundad på folkskolans fjärde klass och sålunda måste meddela rena folkskolkunskaper till ett omfång av två årskurser. Likaledes stämmer målbestämningen for gymnasiet (»utöver realskolans allmänbildande uppgift etc.») dåligt in på det fyraåriga gymnasiet, som måste meddela jämväl det femte resp. fjärde realskolårets kurser. Men dylika inadvertenser kommer man icke ifrån, sa länge man erkänner enhetsskolan i princip men förnekar den till åtminstone en tredjedel i praktiken.

Det ginge väl an, pm man i den 4-åriga realskolan ville lägga undervisningen något utöver folkskolans kurser och inte nöta bort tiden med att i månader, terminer och ar låta lärjungarna tugga på den gamla halmen. Men enligt de ännu gängse läroböckerna få de fortfarande, ehuru de genomgått fullständig folkskola, inplugga sådan »högre» allmän bildning, som att »jorden ar en himlakropp», att »Skåne, Sveriges sydligaste landskap, bildar formen av en halvö», som »på tre sidor omslutes av havet men stöter i N. O. till Bleking, i N. till Småland och Halland», att »hästen trampar endast på tåspetsen», att hans hals ar prydd med en man, att »nötkreaturen äro människans allra viktigaste husdjur», att »honan ger oss mjölk», att »hannen ar en utmärkt dragare», att den tid, då människorna lärde sig bearbeta järnet, kallas järnåldern o. s. v.

Ar det underligt, om det blir svårt att få tiden att racka till i realskolan, då den från början nötes bort på detta sätt? Ar det underligt om ämneslärarna klaga över att de i läroverksstadgan införda obligatoriska idrottsdagarna taga för mycken tid. »Vi måste lära barnen lika mycket på fyra ar som förut på sex», heter det. Och i ^praktiken går man mångenstädes till väga, som om barnen ingenting,

platt ingenting lärt under de två senaste åren i folkskolan. Det finns läroboksförfattare, som envisas att icke omarbeta sina läroböcker med hänsyn till de nya bestämmelserna. Det blir en angelägen uppgift för överstyrelsen att skyndsamt söka vinna rättelse i dessa missförhållanden, om skolreformens principer icke skola negligeras.

De bestämmelser, som i högsta grad beröra folkskolan, äro de, som gälla intagning. Uttryckliga stadganden äro nu införda om samverkan mellan läroverkets lärare och lärarna vid de anstalter, i vilka lärjungarna senast åtnjutit undervisning. Denna samverkan skall ha till syfte bi. a. att lämna de lärare, vilka undervisat de inträdessökande, tillfälle att redogöra för genomgångna kurser och giva upplysningar om de vid deras betygssättning följda grunderna ävensom om sådana omständigheter, som kunna vara av vikt för bedömande av lärjungarnas förutsättningar att följa undervisningen i den klass, vari inträde sökes. Det tillkommer skolöverstyrelsen att utfärda närmare anvisningar om hur nu förevarande samverkan skall åvägabringas och ordnas.

Sådana anvisningar voro provisoriskt utfärdade redan vid förra vårterminens slut, och rektorerna voro anmodade att under september månad inkomma med redogörelse för sina erfarenheter angående den samverkan i fråga om intagning av lärjungar, som kom till stånd vid de senast förrättade prövningarna. För vår del tro vi det hade varit lyckligt, om även de folkskolmän, som togo del i detta samarbete, hade beretts tillfälle att giva överstyrelsen del av sina erfarenheter. Anvisningarna voro ganska vaga och lämnade i åtskilliga stycken allt för stort utrymme åt rektors godtycke. Sålunda var det bestämt, att sammanträden mellan de avlämnande och de mottagande skolornas lärare skulle hållas före prövningarna, men huruvida de olika skolornas lärare skulle efter desamma komma till tals med varandra fick bero på rektor. Vidare höllos prövningar även på hösten, och då förekom troligen intet samarbete. Det ar nödvändigt, att lär o verks stadgans bestämmelser kompletteras med sa bestämda och tydliga anvisningar, att icke alltför stort utrymme lämnas för godtycke.

Sådana anvisningar torde vara behövliga även i fråga om intagning i första klassen av fyraårig realskola. I stadgan föreskrives, att inträdessökande till denna klass

skall hava genomgått högsta klassen av sex- eller sjuårig folkskola av A- eller B-form eller ock under visst villkor sjätte klassen av sjuårig folkskola. Nu har det försports, att man vid vissa privatskolor tänker söka kringgå denna föreskrift genom att sända sina elever till folkskolan, sa att de finge undervisas där i sjätte klassen den sista terminen eller de sista veckorna. Givetvis står en sådan anordning i strid^ mot stadgans mening, ty man kan ju i verkligheten inte ha »genomgått en klass» utan att ha där mottagit undervisning hela klassen igenom, d. v. s. under hela läsåret, men till förekommande av missförstånd och onödigt krångel i nu nämnda avseende synes vara erforderligt, att det i anvisningarna tydligt säges ut vad meningen ar. I fråga om tiden för inträdesprövningarna har en från folkskolans synpunkt värdefull förbättring blivit införd. Dessa prövningar skola nämligen hållas efter vårterminens slut och före juni månads utgång. Då ha folkskolorna nästan överallt repeterat sina kurser, satt betyg och hållit avgångsprövningar. Och i de få fall, där det sistnämnda icke skett, har man åtminstone hunnit sa långt, att läraren kan med något större säkerhet avgiva sina omdömen till de mottagande lärarna, an om detta måste ske t. ex. i mitten av maj.
Däremot måste man ställa sig mycket tveksam till bestämmelsen, att, om det vid höstterminens början skulle visa sig, att vid läroverket finnes utrymme för flera lärjungar an dem, som redan intagits, rektor skulle äga att bland dem, som då befinnas behöriga till inträde, antaga sa många, som ytterligare kunna mottagas. Denna bestämmelse inbjuder tydligen till missbruk, ty utrymme uppstår ju genom kuggningar. Eektorer och lärare, som utgå ifrån att lärjungarna ifrån folkskolan ingenting kunna, resonera naturligtvis vid minsta tvekan sa här: »Ja, det ar nog säkrast, att lärjungen far läsa över litet mer i sommar. Det skadar ju inte.» Och sa uppstå »ferieskolor», i vilka lärjungar, som inte ha förutsättningar för att följa med, drillas under sommarmånaderna i enbart det eller de ämnen, i vilka de blivit kuggade. De slinka in, emedan de klara sig hjälp-ligt och det finns utrymme. Men efter ett eller annat ar bli de ut-kuggade och få lämna skolan utan någon examen. I läroverket ha de endast fått giva en gästroll för att där befästa lärarnas övertygelse om folkskolans oduglighet.
Om prövningarna utföras under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0883.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free