Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
882
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 46
månens beskaffenhet och därmed för vårt lands jordbruk ar utomordentligt lyckat.
Genom en hel del korta men intressanta historiska uppgifter rörande vissa platser har arbetet också blivit i viss mån mera lättläst, på samma gång det kommit att verka rätt sa fylligt utan att därför bli onödigt omfattande. Hela boken, inberäknat ett flertal tabeller, omfattar nämligen ej fullt 100 sidor. Och dock ingå i densamma ett stort antal illustrationer och kartreproduktioner, de sistnämnda i första hand för att framhålla sambandet mellan läge, naturbeskaffenhet, bebyggelse och näringsliv.
Om förf: s sätt att behandla sitt material skola vi här inskränka oss till att anföra ett exempel: »Härjedalen kan sagas vara Sveriges högsta landskap. Ty om också Lappland har högre fjälltoppar, sa har det i älvdalarna mycket mera lågland an Härjedalen. Det ar det enda landskap i Sverige, som ishavet inte nådde till, och därför finns det knappast annan mark an stenig morän och sumpig myr. Av kartan kan man se, att Härjedalen ar mycket mera avstängt från den ljumma Atlanten an Jämtland. Ty just V om Härjedalen ar Norge både bredast och högst. Härjedalen har därför mycket hårt klimat, fastän det ligger sydligare an Jämtland. - Jordbruket här ar därför mindre omfattande an inom något annat landskap. Härjedalen ar större an Skåne, men det finns flera gårdar i Skåne, som ha större åkerfält an all åker i Härjedalen.» En sådan skildring ar helt enkelt ovärderlig. Lättläst men dock rik på synpunkter kan den giva uppslag till en verkligt givande undervisning.
Det hade varit önskvärt, att vi rättvisligen kunnat sluta här med vårt omdöme om boken. Det ar emellertid med detta arbete som med de flesta andra: även detta har sina uppenbarliga fel. Och särskilt gäller detta språket. Man träffar nämligen i dr Stolpes bok på vändningar, som göra läsaren lindrigt sagt häpen. Ett par exempel må vara tillräckliga. Det ena gäller växtligheten i fjällvärlden: »Kölden och de hårda vintrarna orsaka, att träden icke kunna växa alltför högt upp». Det andra gäller moränmarken: »På den vaxer det mesta av vår skog, ty det ar mycket arbetsamt att plöja upp den steniga moränen till åker». Vi förstå mycket väl meningen, men det måste anses i hög grad olämpligt att uttrycka sig på detta sätt i en lärobok för folkskolan. Interpunktionen i arbetet lämnar också åtskilligt övrigt att önska.
Erkännas bör dock i detta sammanhang, att språket i boken flyter ovanligt ledigt på samma gång det later huvudsak och bisak tydligt skilja sig från varandra.
Vissa sakuppgifter i den nya läroboken torde också tåla vid en diskussion. Sa t. ex. kan uppgiften, att var-
gen »ar stor som den största hund», tagas med en viss reservation. Och det ar svårt för en ångermanlänning att förlika sig med förf: s tal om att Ångermanälvens nedre lopp skulle vara en havsvik. Denna gamla stridsfråga borde för länge sedan vara ur världen. Och i en lärobok för folkskolan vore bäst, om en sakuppgift sådan som denna stämde överens med den allmänt gängse uppfattningen, när denna dock kan sagas vara lika riktig som en annan. Liknande anmärkningar kunna göras om ett flertal detaljuppgifter i boken. De anmärkningar och invändningar, som finnas att göra i fråga om dr Stolpes lärobok, gälla emellertid endast sådant, som lätt kan rättas till i en kommande upplaga. Totalintrycket blir dock: boken ar sådan, att man för skolans och elevernas skull hälsar den med glädje. Redan ar 1919 frågade undertecknad dr Stolpe, om han icke skulle vilja göra ett försök att skriva en lärobok i geografi för folkskolan. »Nej», blev svaret, »fresta mig inte! Ty hur roligt det an skulle vara, vet jag, att det ar oändligt mycket svårare an att skriva en geografi för läroverken. Och det ar svårt nog.» Nu har han emellertid gjort försöket, och han ar enbart att gratulera till resultatet. Det behöver nämligen knappast råda tvivel om att denna lärobok ar ett bland de många varslen i våra dagar om en ny tid med en ny anda inom våra folkskolor.
Otto Nordlund.
De små läseböckerna for bredvidläsning under första och andra skolåret, utgivna av Styrelsen för Sveriges småskollärarinneförening Kedaktionskommitté: Sigrid Bredberg, Karola Pålsson ocli L. Gottfrid Sjöholm.
I. Jan och alla hans vänner. Av Elsa Beskow. Skriv- och ritboks A.-B:s förlag, Arlöv. Pris l kr.
IL Karl-Änders vinterresa. Av L. Gottfrid Sjöholm. P. A. Norstedt & Söners förlag. Pris l kr.
Under det att man varit mån om att skaffa barnen i de högre klasserna böcker, som kunna tjäna som bredvidläsning i skolan, kan man knappast saga detsamma om småskolan. Visserligen finns det ypperliga läsböcker för detta stadium, men de äro egentligen ej avsedda för s. k. fyllnadsläsning. Nog ha vi en hel samling barnböcker, som skulle passa de små, men på en läsbok för skolan ställer man även de fordringarna, att den skall ansluta sig till lärokursen.
Sveriges småskollärarinneförenings styrelse har sedan lång tid tillbaka ägnat denna fråga sin uppmärksamhet, och i dagarna föreligger, kanske mest tack vare föreningens energiska ordförande, fröken Karola Pålsson, de första synliga resultaten av den planerade bredvidläsningsbokserien. Det ar först efter flera års förarbete, som man satt planerna i verket, och man har ju därför anledning vänta sig mycket. Och förväntningarna komma inte på skam.
Den första boken i serien ar författad av Elsa Beskow och bär titeln »Jan och alla hans vänner». Redaktionskommitténs plan att genom denna bok bjuda barnen en utfyllande läsning i anslutning till växtiakttagelserna särskilt under andra skolåret, har författarinnan gått i land med på ett synnerligen lyckligt sätt. Den lilla boken vittnar om att Elsa Beskow ej blott ar konstnären utan också pedagogen. Att i sagans form få leva sig in i växtvärldens underbara och rika värld ar något, som intresserar de små, och för visso skola småttingarna med begärlighet sluka denna bok, varvid deras kunskaper om växterna ökas på ett angenämt sätt. De konstnärliga illustrationerna, utförda av författarinnan själv, bidraga i hög grad härtill.
Den andra boken i denna serie har till författare den i hela vårt land kände skolmannen, seminarieläraren L. G. Sjöholm. Han kallar sin bok »Karl-Anders vinterresa». Ingen ar väl sa hemma i hembygdsundervisningen som han, och Sveriges småskollärarinneförening kunde väl näppeligen gjort ett bättre val an detta. Hans bok ar även avsedd för andra klassen och behandlar de delar av kursplanen för hembygdsundervisningen, som gälla »våra bostäder», »olika sätt att färdas» och »vår föda». Och förf. gör det på ett sätt, som röjer den på erfarenheter rike pedagogen. Han har inflätat de lärdomar han vill ge i en trevlig och spännande historia. Karl-Änders far ar flygare, och den lille par-veln får följa med sin fader i flygmaskin till Lappland. Tillsammans med lappgossen Pieti upplever han sa en mängd trevliga och intressanta äventyr, varunder han får inhämta flera nyttiga lärdomar.
Förf: s stil och språk äro val avpassade efter barnens intellektuella nivå. Han ar i sanning en barnpsykolog »som få. En väsentlig del av innehållet har återgivits i samtalsform. Förf: s avsikt att härigenom skapa en god betoning och sporra intresset hos lärjungarna ar alldeles riktigt, och man önskar verkligen, att böcker i dialogform även skulle finnas för de högre klasserna i mera vidsträckt grad, an vad som ar fallet.
Illustrationerna, utförda av Gust. Magnusson, äro hållna i mera modärn stil an Elsa Beskows, men jag håller före, att de just därför komma att tilltala barnasinnet ännu mera an de klassiska sagoboksteckningarna. Till stort gagn komma de säkerligen även att bli vid teckningsundervisningen. Det blir nog inte många småpojkar, som uraktlåta att kopiera Karl-Anders i flygmaskinen.
Sveriges småskollärarinneförenings styrelse ar värd stor tack för det arbete den utfört för att få denna läsboks-serie till stånd. Intresset, som fordras för planens fullföljande, kommer nog inte att utebli.
Nils Wikström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
