- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
890

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

890

SVENSK LÄKARETIDNING.

Nr 47

ket krävande arbetet inom det centrala verk, till vars chef han utsetts. Det ar ingen förolämpning mot honom att utsäga detta, sa mycket mindre som han för visso ar själv fullt medveten härom. För övrigt står det nog klart f or alla, att det ar hans deltagande i högerpolitiken och icke hans pedagogiska meriter som fört honom till den ifrågavarande chefsposten. Aftonbladet (h) säger härom: »Att valet till chef för skolöverstyrelsen fallit på honom torde val närmast bero på den kännedom han som skolpolitiker vunnit om den nya skolreformen.» Göteborgs Handelstidning (1) ger ännu tydligare uttryck åt samma mening. Den yttrar bi. a.: »Vilka hänsyn, som i förevarande fall hava varit utslagsgivande, framgår med all tydlighet, om man frågar sig: skulle hr Holmdahl ha kommit i åtanke, därest han icke rakat ramla in i politiken? Om svaret på denna fråga kan intet tvivel råda. Hr Holmdahl har utnämnts, därför att han kommit att bliva politiker. Som skolman har han icke gjort sig särskilt bemärkt.»

Det nu nämnda torde dock icke hindra, att hr Holmdahl med tiden kan bliva en duglig skolchef. Då han ansett sig kunna taga emot ämbetet, får man väl utgå ifrån att han har för avsikt att redbart och rättrådigt förvalta det, att lojalt ställa sig gällande författningar till efterrättelse samt söka främja skolornas och deras lärarkårers bästa. Han ar också en habil man. Den allsidiga pedagogiska bildning, vilken ar oeftergivlig för den, som skall bedöma och leda det inre arbetet i landets olika skolor, torde han Därför kunna förskaffa sig. Kännedom tita det månggrenade skolväsendet i alla dess yttre detaljer kan han givetvis också sa småningom förvärva, i synnerhet som han träder in i en krets av grundligt sakkunniga och valtränade iredarbetare inom verket.

En förutsättning synes dock vara ofrånkomlig, och denna ar, att han helt och hållet avstår från sin politiska verksamhet. Detta av två skäl. Det ena ar, att skolchefsbefattningen kräver sin nian helt och hållet. De ärenden, som av skolöverstyrelsen skola handläggas, äro sa talrika, sa olikartade och ofta sa svårutredda, att tiden helt enkelt icke medgiver överstyrelsens chef att syssla med något annat därbredvid, såvida han vill samvetsgrant fullgöra sina ämbetsplikter. Det andra ar, att överstyrelsens chef omöjligen kan handlägga dessa ärenden fullt objektivt, om han har försvurit sig till ett visst politiskt parti, arbetar i stadsfullmäktige eller riksdagen inom detta parti och sålunda antingen medvetet eller omedvetet blir i sina ämbetsåtgärder beroende av partiets politik. Det lider intet tvivel, att den nye skolchefen, sedan, han tillträtt sitt ämbete, snart kommer att på grund av egen erfarenhet konstatera, hur omöjligt det ar att förena chefskapet för skolöverstyrelsen med partipolitiskt arbete.

Nytt skolhus i Broby.

Sedan flera ar tillbaka har ett nytt skolhus stått på dagordningen i Broby. På våren 1925 beslöt man uppförandet av ett dylikt. Detta beslut blev emellertid överklagat, och det dröjde ett helt ar och därutöver, innan arbetet på allvar kunde påbörjas. En kommitté hade under tiden blivit tillsatt med lantbrukaren Karl H. Larsson, Sunnom, som ordförande och folkskollärare J. Wilander som sekreterare, vilken haft ledningen om hand. Eitningarna till det nya skolhuset uppgjordes av arkitekt Otto Olsson, Kristianstad, vilken även haft kontrollarbetet om hand.

Församlingen ägde själv tomtplats å ett jordområde, beläget invid den förutvarande skolan. Här uppfördes nu det nya skolhuset å lagom avstånd från det gamla. Barnen kunna begagna samma lekplaner.

Arkitekt Olsson har på ett lyckligt sätt löst sin uppgift. Byggnaden har uppförts i två våningar samt källarvåning under hela byggnaden. Alla utrymmen ha på ett praktiskt sätt blivit utnyttjade. Huset inrymmer fyra lärosalar å nedra botten och två å övra våningen. Samtliga äro belägna åt solsidan, ljusa och rymliga. De hålla i omfång 7 x 8 meter. Längs hela byggnaden löper i båda våningarna en bred och rymlig korridor. Vidare finns i övra våningen en stor och rymlig kommunalsal. Medelst skjutdörrar kan den närbelägna skolsalen förenas med denna, sa att utrymme vid eventuellt behov kan beredas åt cirka 400 personer. Meningen ar nämligen, att denna stora sal jämväl skall användas som föreläsningssal och eventuellt för andra behov av liknande art. Vid sidan om denna finnes, utom ett rum för lärarna, även ett sådant för församlingsbiblioteket, som från och med innevarande höst där skall inrymmas. Broby församlingsbibliotek ar ett av de större sådana å den skånska landsbygden, omfattande cirka 3,000 band. Såväl frågan om en ny kommunalsal som ock den om lämpligare lokal för biblioteket, ha nu på ett utmärkt sätt kunnat lösas.

Vidare finnes i en med den övriga

byggnaden sammanhängande vinkelbyggnad en större, med läktare försedd gymnastiksal.

Komma vi en trappa ned, finna vi utom pannrum för värmeledningen och vederbörlig vattenbehållare med duschrum, jämväl två större slöjdsalar och en sal avsedd för skolkök. Till denna senare hör även ett rymligt kök.

Den 28 augusti ägde invigningen av skolhuset rum. Byggnadsstyrelsens ordförande överlämnade med ett kortare tal skolhuset till skolrådets ordförande, kyrkoherde J. E. Jacobsson, som därför å skolrådets och församlingens vägnar uttalade ett tack, samtidigt som han uttalade förhoppning om att ett gott undervisningsarbete där av goda och an-svarskännande lärare måtte bedrivas.

Därefter höll folkskolinspektör O. Th. Huldén ett med känsla och värme framfört föredrag, vari han dels erinrade om huru man i dessa bygder på ett gott sätt tillmötesgick kravet på nya och bättre skolbyggnader^ dels ock framdrog några paralleller mellan den gammaldags och den mera modärna skolundervisningen.

Gymnastikinspektören kapten A. Berg von Linde framhöll betydelsen av ungdomens fysiska fostran och lyckönskade församlingen till att även i detta avseende ha visat ett gott förutseende.

Folkskollärare J. Wilander gav en överblick av skolväsendets utveckling i samhället under de senaste tjugu åren samt framförde på lärarkårens vägnar ett tack till församlingen för det vackra skolhuset, samtidigt som han uttalade sin förvissning, att ingen av dem, som i detta hus nu eller framdeles vore satta att undervisa, måtte svika sitt ansvar och sina uppgifter.

Det hela avslutades med en kort betraktelse av kyrkoherde J. E. Jacobsson. Vidare förekom vacker musik av ett musikkapell under ledning av kyrkoherde J. samt sång av skolbarnen.

Efteråt intogs gemensam siipé å det närbelägna hotellet.

Om du lever på kredit, hjälper dig ej all din flit.

.Hal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0898.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free