Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
894
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 47
uttryck för sin smak och lära något genom att omsätta sina museistudier till praktiska och på samma gång smakfulla ting. Det vittnar om att lärarna känna ansvar för barnens framtid och vilja hjälpa dem att utnyttja skolans undervisning.
Från Göteborgs folkskolor har till denna utställning medtagits endast några prov på arbetsböcker till hembygdsundervisning, geografi, historia och naturkunnighet i tredje och fjärde skolåren. Dessa visa, hur barnen i en samlingspärm sammanföra uppsatsskrivning, inklistrade tryckta bilder, ifyllda kartblad och teckningar m. m., allt belysande det studieområde, som samlingspärmen anger och som barnen en viss tid syssla med. Det ar arbetsskolprin-cipen, som illustreras genom dessa prov. Man tycker sig se en klass ivriga pojkar med kartböcker, teckningsförebilder, tryckta bilder och - frågelappar framför sig. De ha minsann inte tid till ofog, det gäller att på utsatt tid skriftligt besvara frågor, som röra ett givet stoff, att rita en fin bild efter förebilden eller att klistra in de bilder de samlat ur tidningar eller dylikt samt att fasta ihop dem i samlingspärmen, lämna den till magistern och få en klapp och ett beröm–––Vi teckningslärare skulle ju visserligen kunna tycka, att teckningsundervisningen blir lidande på detta. Men nu ar det nog inte i allmänhet på schemats teckningstimmar detta arbete utföres - då få barnen ju under sin egen magisters ledning rita kanske ett föremål, som hör ihop med kapitlet i samlingspärmen, eller utföra någon färdighetsövning i teckning. Och om också en del av en teckningstimme skulle användas till ovanstående arbetsuppgift, sa får teckningen här dock sin bestämda plats i skolarbetet - barnen få genom teckning, ansluten till ett lärostoff, lära något om det de arbeta med, for resten precis som Rousseaus Emile.
De arbeten, som utställts från Slöjdföreningens skola, visa endast en sida av arbetet i denna skola, teckningen. I sammanhang med dessa teckningar, t. ex. övningar i rytmisk fördelning av färgränder, naturformer omändrade till mönster, vävnadsförslag etc., ha eleverna utfört en hel del rent praktiska arbeten i vävnad, sömnad, ciselering, smide och möbelslöjd, ja t. o. m. boktryck. Av allt detta synes tyvärr intet, således ar egentligen denna del av utställningen rätt missvisande för denna skolas arbete. Men teckningarna äro sa mycket mer fackmässigt smakfulla; mjuka färgsammanställningar till vävnader; mönster skurna i linoleum och tryckta på tyger i enkla och harmonierande färger; na;turstudier, lämpade för textilt eller grafiskt utnyttjande o. s. v.
Till sist några ord om elevarbetena från folkskolseminariet.
Seminarieeleverna, vilka skola såväl kunna använda teckning som åskåd-ningsmedel i sin undervisning som även i sin tur en gång handleda barn i teckning, borde ju få en rätt grundlig underbyggnad i teckning. Tyvärr ar seminarietiden fullproppad med studier och ämnen, som alla pocka på tid och intresse, och i alla ämnen fordras en grundlig underbyggnad. Resultatet i teckning blir från fackmannens kritiska synpunkt ofta skäligen grunt istället för grundligt. Alla kunna ju inte vara konstnärligt begåvade, ännu mindre kunna alla vara specialister i alla ämnen. Fackläraren får därför inrikta sin undervisning på att sätta var och en i stånd att med möjligast enkla medel begagna teckningen och att i sin undervisning ge barnen impulser till eget initiativ. Utställningen av seminarieelevernas och övningsskolans arbeten visa också prov på metoden att nå något av detta mål.
En av de allra viktigaste förutsättningarna för att såväl barn som vuxna skola kunna få impulser till vidgad konstnärlig uppfattning ar en förståelse för de ästetiska värden, som natur och konst ha att bjuda såväl i färger och former som i komposition. Därför äro också färgstudier, färganalys av blommor samt tillämpning härav en genomgående del av den fackmässiga teckningsundervisningen såväl i seminariet som övningsskolan, från barnens rena teknikövningar med vattenfärger i femte skolåret - eller ännu tidigare - jämförande färgstudier i krita av växter med t. ex. gula blommor och växter med violetta blommor till seminarieelevernas övningar att sammanställa föremål med given färg mot bakgrund av harmonierande färgton, eller övningar att anordna möbler, möbeltyg och väggfärg i harmonierande färgtoner. Eller ännu ett exempel, som visas på utställningen: seminarieelevernas jämförande studier av färgerna i en gammal holländsk tavla på konstmuseet och av färgerna i en modärn tavla av t. ex. Leander Engström samt som tillämpningsövning barnlektion på museet, då barnen fått göra skisser och anteckningar (dessa visas försiktigtvis inte), om tavlor av Liljefors eller Wilhelmsson samt sedermera, som lektion på klassrummet, fått färglägga en konturteckning efter tavlan ur minnet och efter anteckningar. En hel del, omkring hälften av barnens arbeten, omfattar övningar med praktiska tillämpningar, - »fors0g paa ät skabe noget, der skal se smukt ud», - formgivningsövningar, t. ex. »förvandling», som en pojke kallat det, av en vasform till olika pjäser i en teservis- alla med vasens grundform och enkelt dekorerade: en linje vid koppens överkant dekorerar, därför att den förhöjer intrycket av godsets styrka liksom tunnbandet kring tunnan. Ett annat exempel: Förslag till
en vävnad; motiv: lönnblad i höstfärger - men, för all del, höstbladet helt ornamentalt behandlat, såsom vävnadstekniken fordrar, men med de mjuka höstförtoningarna applicerade i vävnaden.
Fantasiteckningen! Skola barnen få rita alldeles fritt? Från första klassen till den sista? Eller hur mycket skall läraren influera barnens teckning? Ar det överhuvud möjligt för en lärare att, om han lägger ner något av sig själv i sin undervisning (och vilken lärare, värd det namnet gör inte det?), undvika att påverka sina elever? Således: barnens idéer, omformade genom uttrycksmedlen, färgkrita eller vattenfärg i de lägre klasserna, linoleumtryck i en högre, sa småningom även påverkade av lärarens undervisning om balans eller om sammanhållning i en komposition, färgharmoni etc. Prov på illustrationsövningar, bedrivna på detta sätt, visas bland övningsskolans arbeten.
A. Goes.
Nya författningar.
I Svensk författningssamling ha följande nya författningar utkommit.
Nr 416.
Kungl. Maj:ts kungörelse om ändring i vissa delar av kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m.: given Stockholms slott den 24 september 1928.
Kungl. Maj: t har, sodan riksdagen anmält sitt beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet m. m., funnit gott förordna, att kungörelsen den 29 oktober 1909 angående avlöning av lärarinnorna vid ’Statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående .statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m. skall i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse :
C. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget
till enskilda mellanskolor.
3. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre aren hava haft i medeltal sammanlagt minst 40 lärjiungar.
D. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget
till-högre flickskolor.
2. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hava haft i medeltal sammanlagt minst 40 lärjungar.
Denna kungörelse skall äga tillämpning från och med den l juli 1928. Det alla etc.
GUSTAF. (L. S.)
N. J. F. Almkvist.
Nr 417.
Kungl. Maj:ts kungörelse om ändrad lydelse av § 15 i kungörelsen den 19 november 1918 (nr 927) angående avlöning åt lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola; given Stockholms slott den 24 september 1928.
Kungl. -Maj:t har, sedan riksdagen anmält sitt beslut angående omorganisation av det
^^*^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
