Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 47
SVENSK LÄRARETIDNING.
903
notvärden och taktering följer denna kursplan icke alls gällande undervisningsplan för rikets folkskolor. Som exempel härpå må nämnas, att av de 25 sångerna för 3: e skolåret endast två äro satta i C-dur. De övriga gå i G-, F-, D-, B-, A- eller Ess-dur och en i G-moll. Orsaken till denna anordning angiva förf. i förordet sålunda: »Erfarenheten har ådagalagt, att tonträffning och notläsning icke nämnvärt äro beroende av flera eller färre förtecken». Må vara, att detta ar utgivarnas erfarenhet, men det torde starkt kunna betvivlas, att den stora mängden av folkskolans lärarpersonal gjort samma erfarenhet. Detta hindrar emellertid icke, att ifrågavarande sånger kunna användas för det skolår, som angivits, men de få inövas huvudsakligen efter gehör, cch det går ju ganska bra. Textinnehåll och melodier passa nämligen synnerligen väl för åldersstadiet. Detsamma kan sägas om urvalet för 4: e-6: e årsklasserna. För de högre åldersstadierna finnas 65 sånger, som icke ordnats på nyssnämnda sätt.
Av sångerna för 3 : e-6: e skolåren ha utgivarna föreslagit ett 20-tal s. k. stamsånger till obligatoriskt inlärande. Tanken ar icke ny. I undervisningsplanen finns ett sådant förslag. Utgivarnas förslag avviker betydligt därifrån. Det ar i alla fall tacknämligt. Vissa sånger, som de upptagit, t. ex. Sverige ar mitt allt på jorden och Ej med stora later etc., äro utan tvivel av den beskaffenhet, att de böra hänföras till obligatoriska sånger. Om andra åter kunna delade meningar råda. Därom ha de själva varit medvetna, då de förklarat, att en ändring eller utökning av förslaget lätt kan verkställas.
Vad beträffar urvalet av sånger ha utgivarna medtagit ett stort antal nya (omkring hälften), som icke förut förekommit i någon skolsångbok, vadan deras sångbok således i betydande utsträckning kompletterar förut utkomna skolsångböcker. Vid bestämmandet av de nya sångerna ha de, enligt vad som meddelas i förordet till boken, åsyftat att bjuda sånger av sådan art, att de skulle komma att sjungas med glädje i både skola och hem. Det måste nog också erkännas, att det härutinnan i stort sett lyckats dem synnerligen väl. Särskilt må uppmärksamheten fästas på ett flertal hurtiga och skämtsamma sånger, som tilltala och uppmuntra barn i den ålder, för vilken de äro avsedda. Ur nu nämnda synpunkter ar således den föreliggande sångboken, såsom redan antytts, ett värdefullt tillskott till de sångsamlingar vi förut hava att tillgå.
Som en förtjänst må även räknas, att pn del sånger for två och tre stämmor fått komma med.
Ett par anmärkningar må göras. Här bortses dock från en del tryckfel, som utgivarna antagligen själva redan fun-
nit. Den, som har någon erfarenhet av sången i ett större antal skolklasser, \ et, huru svårt barnen i allmänhet ha att få fram toner, som ligga högre an ess. Skola de gå upp till e eller f, sker det under ansträngning av rösten, och tonen blir lätt hård och sträv. I folkskolan, där tiden för tonbildning ar sa starkt begränsad, gör man därför klokast i att icke kräva högre toner an ess eller möjligen e, om den ar en övergångston. Utgivarna ha emellertid fle-i a sånger, som gå upp till e och f; även fiss förekommer. I sången nr 103 finns till och med en fortesats med ett f, som ar försett med fermat och som således skall hållas ut. Att på den tonen undvika skrik blir i en mängd skolor mycket svårt, i synnerhet som flera gossar vid den åldern redan befinna sig i målbrott. Vidare ar det säkerligen alldeles onödigt att belasta folkskolan med sådana svåra tonarter som H-dur och Dess-dur.
Av förordet att döma ha utgivarna fullt avsiktligt icke gått ur vägen för nu nämnda svårigheter, detta säkerligen därför att de själva kunna bemästra dem. Andra lärare, som icke förmå det, kunna givetvis mycket väl använda även dessa sånger, men de få i sa fall transponera dem på lämpligt sätt.
Dessa anmärkningar förringa emellertid icke bokens värde, ty även om de sistnämnda sångerna rent av skulle bortväljas, innehåller boken ändå alldeles tillräckligt mycket att välja emellan. Bokens stora förtjänster komma alldeles säkert att förläna den mycket stor spridning.
Fr.
Medicinens ställning till mun- ren tandvård samt ansikts- och käkkirurgi i Amerika. Av Sven Thuréus, med. lie., legitimerad läkare och tandläkare. Hugo Gebers förlag. Pris 5 kr.
Detta arbete ingår i serien Medicinska dagsfrågor, utgivna av professorerna I. Holmgren och H. C. Jacobasus. Förf. har under åren 1926 och 1927 i Nordamerika, som ar ett föregångsland med avseende på . tandläkekonsten, studerat munhålans, käkarnas och ansiktets sjukdomar, särskilt med hänsyn till kirurgi och allmänmedicin, och själv deltagit i arbetet på de förnämsta institutioner, som han besökt. Eftersom han ar icke blott tandläkare utan även legitimerad läkare, har han givetvis haft synnerligen stora förutsättningar för att tillgodogöra sig de iakttagelser och rön, som där bjudits honom, och att kritiskt sovra dessa. Resultatet av sina studier har han framlagt i ovanstående arbete.
I ett av professor Israel Holmgren skrivet företal säger denne, att tandläkekonsten står mitt i en revolution. Från att ha varit sa att säga ett konsthantverk med uppgift att försköna käftarna på ett exklusivt fåtal håller den
på att bli en gren av medicinen, vetenskapligt jämbördig med andra grenar och praktiskt betydelsefull för alla människor, således for samhället.
Det föreliggande arbetet bär tydligt vittnesbörd om att prof. Holmgren har rätt i detta omdöme. Förf. har visserligen givit sitt arbete formen av en res-berättelse, men denna form har icke hindrat honom att framlägga vetenskapens nyaste resultat rörande munsjukdomarnas förhållande till andra sjukdomar (kräfta, lungsjukdomar m. fi.) samt tandläkekonstens och den allmänna läkekonstens inbördes sammanhang. Därigenom kastas ett betydligt klarare ljus över munnens och tändernas betydelse för andra organs funktioner och för det allmänna hälsotillståndet.
Arbetet består av - utom en intressant och upplysande inledning - två delar. I den första får man följa förf. på hans rundresa genom 16 städer med deras i allmänhet förträffligt anordnade och utrustade sjukhus. Den andra utgör en specialavdelning, där förf. sysslar särskilt med de ämnen, som stå hans specialområde närmast. Att här lämna en redogörelse for innehållet skulle bliva alltför vidlyftigt. Endast några enstaka antydningar. Man får ett starkt intryck av det arbete, som
Diskar Ni glasen
på båda sidor
både in- och utvändigt? Givetvis! Men hur ar det med tänderna?
Många rengöra länderna endast utanpå, på ytorna, där borsten kommer åt. Tandköttsfickorna och mellanrummen mellan tänderna, de farligaste bakteriegömmorna, samt vissa svåråtkomliga svalgpartier få ej någon del av rengöringen. Därav kommer oftast ej blott mun- och tandsjukdomar utan även infektionsåkommor, halsfluss och andra smittosjukdomar.
Oxygenol ar det enda som kan komma åt de farliga ställena. Överallt tränger det in. Oxygenol liksom kokar vid beröring med bakterier, matrester och dylikt, varvid orenligheterna pressas ut ur sina gömmor. – Om Ni inte tycker Oxygenol smakar bra första gången, ar detta ett bevis på, att Ni behöver det dagligen. När Er munhåla blivit ren efter en tids daglig användning av Oxygenol, smakar det också friskt och rent.
Oxygenol renar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
