- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
920

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

920

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 48

som ännu stodo utan/för föreningen, att genom inträde i densamma ge den sitt stöd, ty .föreningens andliga och ekonomiska bärkraft beror på livlig tillslutning. Varje småskollärarinna bor ifylla sin plats i ledet. Därför bör ett intensivt upplysningsarbete bedrivas. Varje medlem bör hålla sig med 8. S. F:s organ, tidningen Småskolan, samt genom bidrag och inlägg i ’fragor, so>m beröra den första undervisningen, göra tidningen sa värdefull som möjligt.

Det av värme och hänförelse burna föredraget mottogs med livliga applåder, vilka bättre an ord tolkade den tacksamhet mötesdeltagarna kände såväl för aftonens föredrag som för allt det hängivna och uppoffrande arbete ordföranden under årens lopp nedlagt inom S. S. F.

Ett annat föredrag hölls av folkskolinspektör Vald. Lahne, Södertälje, över ämnet Den psykiska utvecklingsgången hos skolbarnen samt några pedagogiska slutsatser.

Efter det första föredraget tågade alla ned i högtidssalen, där de med blommor och ljus fästligt smyckade kaffeborden väntade, och vidtog nu ett av god och glad kamratanda präglat samkväm.

Uttalande om Sveriges småskollära-rinneförening. Folkskolinspektören l Hälsingborg dr A. Gierow har gjort följande uttalande rörande nämnda förening:

Man har bett mig om ett yttrande ang. min uppfattning om Sveriges småskollärarinneförenings verksamhet. Jag tillmötesgår denna önskan sa mycket hellre, som jag har ett myc ket starkt intryck av den idealitet, som städse behärskat denna verksamhet. Utslag av idealitet äro mig alltid sympatiska.

Grunden ar städse det viktigaste i ett ’byggnadsföretag. Ar denna svag, båtar det iö,ga med solida överbyggnader, vackra fasader och ändamålsenliga inredningar. Detta ar min huvudsynpunkt på småskolan och dess ställning i enhetsskolan.

Med tacksamt erkännande av Sveriges små-skollärarinneiförenimgs osjälviska och målmedvetna arbete på den grundens stärkande önskar jag föreningen fortsatt och välförtjent framgång i dess saimhälls’gagnande gärning.

folkskolseminapierna.

De förvisade eleverna vid folkskol-seminariet i Härnösand. Skolöverstyrelsen har den 8 november utfärdat föreskrifter rörande fortsatt undervisning och avgångsexamen för de under vårterminen 1928 närvarande eleverna i dåvarande fjärde klassen vid folkskol-seminariet i Härnösand, vilka ådömts förvisning från seminariet fr. o. m. den 24 maj 1928 t. o. m. den 25 mars 1929.

Frimärken mottagas icke i likvid för

annonser och rekvisitioner av våra förlagsartiklar. Bästa och bekvämaste sättet för likvidering ar postanvisning.

De kommunala ungdomsskolorna.

Kommunala mellanskolan i Svalöv.

K. m:t har medgivit, att den i § 28 mom. 4 av gällande stadga för kommunala mellanskolor föreskrivna dagliga längre ledigheten må vid kommunala mellanskolan i Svalöv tills vidare under läsåret 1928-1929 inskränkas till 50 minuter.

Terminsavgifter. I särskilda ansökningar hade styrelserna för åtskilliga kommunala mellanskolor anhållit om rätt att, utan hinder av föreskrifterna i § 90 av stadgan för kommunala mellanskolor den 19 november 1918, upptaga avgifter av lärjungar vid skolorna.

K. m: t har iden 9 nov. 1$28 medgivit, att vid kommunal mellanskola, av vars lärjungar under ar 1928 med k. m: ts tillstånd upptagits terminsavgifter eller beträffande vilken sådan åtgärd sedermera av k. m: t godkänts, må under ar 19i29 i klasser, som ej övertagits av staten, upptagas dylika avgiifter med högst de belopp, som vid uppgörande av skolans stat för ar 19(28 legat till grund for beräkning av inkomst genom terminsavgifter, dock under villkor att skälig nedsättning i terminsavgifter beredes mindre bemedlade lärjungar samt att i intet fall terminsavgifter rpåföras medellösa lärjungar.

Tillika har k. m: t förklarat, att beträffande kommunal mellanskola, där for ar 1928 terminsavgifter icke upptagits eller upptagits utan k. m: ts gillande, det skall, efter gjord ansökning, ankomma på k. m: ts prövning i varje särskilt fall, huruvida rätt att under tid fr. o. m. höstterminen 1928 t. o. m. höstterminen 19(29 upptaga dylika avgifter må tillerkännas vederbörande; skolande vid ansökning, varom’ nu nämnts, foigas utredning om skolans ekonomi samt antalet lärjungar i densamma med särskild uppgift, huru många av dessa ej tillhöra det egna skolområdet.

Norrköpingskretsen av högre folkskolornas lärarförening hade den 17 nov. sitt höstsammanträde under löjtnant Elis Lundgrens ordförandeskap.

Till ledamöter av föreningens centralstyrelse omvaldes rektor L. F. Bäckström, Malmö, och lärarinnan Hedvig Rinander, Stockholm, till revisorer valdes folkskolinsipektör K. Lindahl, Norrköping, och rektor H. Bjellerup, Ar-löv, samt till styrelsesiuppleanter ämneslära-ren J. Ställberg, Norrköping, och fröken Ida Norgren, M’almö. Även kretsstyrelsen, som består av ämneslärarna E. Lundgren och W, Wranne samt fröken Agnes Ohlin, omvaldes för ar 1929.

Med utgångspunkt från den nya läroverksstadgans föreskrifter rörande betygen i flit, uppförande och ordning diskuterades därefter lämpligheten av att föreslå liknande bestämmelser att införas i stadgan för högre folkskolor. Kretsen uttalade sig dock för att i likhet med vad som stadgas för betygen i flit och ordning även uppförandebetyget skulle hava endast två grader, nämligen »Gott» och »Mindre gott» i stället for de nu tillämpade fyra betygsgraderna.

Centralstyrelsen hade för behandling inom kretsarna utsänt frågan om ev. höjning av pensionsåldern för manliga

ämneslärare vid högre folkskolor från nuv. 60 ar till 65 ar. Detta ärendes behandling inleddes av folkskolinspektören Karl Lindahl med ett sakrikt anförande.
Enligt bestämmelserna i § 46 av reglementet for statens pensionsanstalt ar pensionsåldern 65 ar for manlig befattningshavare vid kommunal mellanskola och läroverk men 60 ar för annan befattningshavare. Dessutom stadgas i § 47 av samma reglemente, att tjänsttiden för erhållande av hel tjänstpension skall vara for de sistnämnda 33 ar men endast 30 för de förra. Den skillnaden mellan befattningshavare vid kommunal mellanskola och högre folkskola angående såväl pensionsåldern som tjänsttiden torde hava iniförts med hänsyn till den högre kompetens oöh därav följande längre utbildningstid,, som tidigare ansetts erforderlig for lärare vid kommunal mellanskola. Enligt för högre folkskolorna nu gällande stadga ar emellertid kompetenskraven i stort sett desamma för ifrågavarande två skol-typer, och högre folkskolan rekryterar f. n. sina befattningshavare ur samma lärarkategorier som kommunala mellanskolan. Från denna synpunkt betraktade synas pensionsreglementets bestämmelser om olika pensionsålder och tjänsttid iför lärare vid kommunal mellanskola och högre folkskola numera sakna berättigande. Icke heller synes i tjänstgöringens art föreligga någon sådan åtskillnad, som skulle kunna motivera bibehållandet av olika pensionsålder för ifrågavarande lärarkårer. I vissa fall kan det däremot betraktas som en förmån att redan vid 60 ars ålder hava ratt till hel pension, och en höjning av pensionsåldern för de manliga lärarna vid högre iolk-skoia skulle måhända av mången anses såsom en försämring av nu gällande villkor. Om med bibehållande av pensionsrätten vid 60 ars ålder skyldighet att avgå inträdde, först då befattningshavaren uppnått 65 ar, skulle emellertid ingen för erhållande av oavkortad pension nödgas kvarstå i tjänsten efter fyllda 60 ar, under det att den vid full vigör varande läraren till gagn for skolan ytterligare några ar kunde få ägna sig åt sitt kall. En bestämmelse härom skulle dock näppeligen kunna inrymmas i pensionsreglementet for de höigre folkskolorna, då ingen annan institution har dylika pensionsbestämmelser.
Då de flesta ämneslärare vid uppnådda 60 ar säkerligen redan nu önska begagna sig av möjligheten att få kvarstå i tjänst och skolstyrelserna oftast bevilja detta efter skolöverstyrelsens tillstyrkan, kan inte längre förefinnas någon särskild anledning till att högre folkskolornas lärare böra intaga en särställning i detta hänseende, och i samband med den kommande lönregleringen, som Ii9’28 års lönnäimnd nu har under utformande och i vilken alla skolor komma att inrangeras, bör även pensionsåldern fixeras till 65 ar for alla manliga och till 60 för kvinnliga lärare.
Norrköpingskretsen beslöt att enhälligt biträda detta förslag.
I fråga om avgångs- och flyttningsprövningar har som bekant godkänt betyg i svenska språket varit ett oavvisligt krav. Den nya läroverksstadgan har infört mjukare bestämmelser härutinnan. Sa fordras icke längre med nödvändighet godkänt prov i uppsatsskrivning vid avgångsexamen. För att erhålla avgångsbetyg kräves dock alltjämt godkänt betyg i ämnet svenska. Vid flyttning från lägre till högre klass kan lärjunge nu godkännas, ehuru han ar underkänd i modersmålet, om nämligen »särskilda omständigheter» därtill föranleda och 2/3 majoritet av kollegiet tillstyrker detta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0928.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free