- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 47:e årg. 1928 /
933

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 49

SVENSK LÄKARETIDNING.

933

dervisade barnen i läsning. Undervisningen bestod till huvudsaklig del av kristendomsundervisningen från bibeln och Luthers lilla katekes. Sedan var det lör barnet att på egen hand lära sig vad som erfordrades ute i livet. Även den sa mycket omtalade frågan om finska språkets införande vid undervisningen vidrördes. I denna fråga uttalade kyrkoherde W. som sin personliga mening, att den från visst håll (föreslagna åtgärden att införa finskan icke vore behövlig, samt att det vore ett steg bakat efter det (framgångsrika och goda arbete samt de vackra resultat, som hittills uppnåtts. Läraren hade säkerligen möjligheter med nuvarande ordning att bibringa barnen goda kunskaper även i kristendom. Tal. uttalade till slut den önskan, att de, som utgå från denna nya skola, måtte bli dugande .medbortgare.

Efter en sång av skolbarnen höll folkskolinspektören R. Sahlström ett med intresse och uppmärksamhet åhört föredrag.

Tal. lyckönskade Korpikylä by, Karl Gustavs församling, lör tillkomsten av det stora och trevliga skolhuset samt bostadshuset. Han erinrade även om hur det varit i ’forna tider med skolundervisningen i Sverige anda Iran 1500-talet, då påbudet d kyrkolagen tillkom, att det skulle åligga klockaren att undervisa barnen i hemmen, samt hur det var i Tornedalen i början av 1800-talet och strax innan lagen om att folkskolor skulle inrättas i varje socken tillkom. 1838 skrev kyrkoherde Wikström i 0’vertorneå församling till konsistoriet i Härnösand, att inga skolor "funnes, och att utsikterna till att det skulle bli några voro synnerligen mörka. Kyrkoherde Bucht i Karl Gustavs (församling skrev likaså till konsistoriet ar 1846, alltså ifyra ar eifter det lagen om folkskolors inrättande tillkommit, att inga skolor funnes, och att det ej heller fanns hopp om deras tillkomst. Byamännen hade på en stämma avfattat en skrivelse till k. m: t med en underdånig anhållan, att socknen i nåder matte bli befriad ifrån åliggandet att inrätta folkskola. K. m: t beviljade en frist på fem ar. En folkskola ansågs i iflera socknar som fullkomligt onödig, på sina hall rent av som skadlig. Den första iförsamlingen, som inrättade ifolkskola, var Karesuando, där [Lars Levi Laestadius verkade. Sedan tillkommo skolor i Karl Gustav och Nedertorneå. I den förstnämnda flyttade skolan mellan tre byar, under det skolan i Nedertorneå var stationerad i Haparanda. Inom Nedertorneå funnos på den tiden inalles 357 skolpliktiga barn. Av dessa koimmo endast 3’5 till skolan. Med lärarkraf-terna var det ofta svårt .att ordna, men sedan Haparanda seminarium kom till ar 187i5, blev tillgången på lärare bättre. Att utvecklingen under dessa 76 ar gatt sa raskt framåt kan nog till stor del tillskrivas ett fatal personer, som varit föregångsmännen, av vilka tal. nämnde prostarna P. D. Grape och J. A. Nyman, kyrkoherdarna iStenborg, Wallin s: r och j: r samt folkskolinspektören Witalis Kar-nell m. fi. Ävenså nämnde inspektören namnet på en av dem, som i årtionden arbetat oegennyttigt på undervisningens område, nämligen forkskollärarinnan Kristina Granberg, som utfö-rt sin förnämsta livsgärning vid Kukkola folkskola och nu bodde i Korpikylä. Hon var av sjukdom förhindrad att deltaga i fästen.

Harpa uppläste lärarinnan fröken Mia Selvälä nedanstående hyllning från en f. d. inspektör i Tornedalen, rektor L. de Vylder i Katrineberg. Efter sang och uppläsning av skolbarnen vidtog kaffepaus. Kyrkoherde W. frambar därefter ’ett tack till alla, som utfört byggnadsarbetet. En liten skolflicka frambar på ett enkelt och hjärtligt satt sin och kamraternas tacksamhet för den

nya skolan, som var sa mycket bättre an den gamla. Folkskollärarinnan fru Johansson tolkade lärarkårens tacksamhet.

Till sist höll prosten Alexandersson ett avslutningstal och nedkallade Herrens välsignelse.

Den minnesrika invigningsfästen avslutades med ps. 500.

Vid Korpikylä folkskolas invigning den 18 nov. 1928.

Vintermörker över bygden,

snön blott lyser iskallt vit,

och det känns som aldrig mera

.solen skulle hinna hit.

Men vi trotsa köld och mörker,

tro anda på sol och vår.

En gång liv skall åter spira,

solen åter Norden når.

Sa vi låte ljusen lysa

mot allt mörker som protest,

och vi bygga vara skolor,

bjuda ljuset till vår fast.

Högt i Norden står var skola,

där vi bygga i var vrå, !

den ar dock ett stycke iSverige.

Flaggan hälsar gul och blå. ’

Hell, du kara folkets skola, örtagård for plantor små. Lik en fyrfoåk uti dalen skall du för vårt öga stå. Låt det mörkna, låt det snöa, låt det komma storm och regn. Stå du fast och vittna modigt Gud dig tage i sitt hägn.

Ludvig de Vylder.

Upprop

for insamling av medel till en Rektor J. H. Bergendals premie- och stipendieminnesfond vid Karlstads folkskolseminarium.

Nedanstående upprop har tillsänts Sv. Ltg av den inom hela vårt lands folkskolkår kände, för folkskola och folkbildning nitälskande och fortfarande ivrigt verkande förre överläraren i Filipstad Otto Hellgren och intages här sa mycket hellre, som redaktionen ar förvissad, att icke blott den stora skaran av Johan Henrik Bergendals förutvarande elever utan ock många andra med glädje skola begagna tillfället att genom ett bidrag hedra rektor Bergendals minne på det synnerligen lämpliga sätt, som här föreslås. Uppropet ar av följande lydelse:

Då ett tjugotal lärare tillhörande 1887 års avgångsklass ur Karlstads folkskolseminarium nästlidet ar samlats till kamratmöte, kom samtalet helt naturligt till ej oväsentlig del att röra sig omkring minnena från seminarietiden.

Med djupaste vördnad omfattades särskilt minnet av rektor Bergendal och hans högst betydande insats vid seminariet under tjänsttiden därstädes läsåren 1883-1897.

Redan som hans elever sågo vi i honom den borne seminariechefen och läraren. Och denna uppfattning hade under de gångna 40 åren sedan dess enligt allas samstämmiga vittnesbörd säkerligen icke förbleknat utan tvärtom under påverkan av vår egen allt mer och mer vidgade erfarenhet såsom uppfostrare och lärare fördjupats. Ja, vi voro fullt eniga om att hans minne vore vart att på något alldeles särskilt sätt hedras och därigenom le-

vandegöras till förmån for nuvarande och kommande generationer seminarister.

Förslag väcktes om resandet av en minnesvård å hans grav på Tanums kyrkogård genom insamling av frivilliga bidrag från samtliga hans )f. d. seminarieelever, icke allenast de från Karlstad, men då det upplystes, att en vård redan var uppförd å graven, stannade mötet inför ett nytt, måhända anda bättre förslag, gående ut på att genom insamling bland rektor Bergendals f. d. elever vid Karlstads folkskolseminarium och övriga hans många vänner och beundrare inom och utom folkskollärarkåren åt Karlstads folkskolseminarium få instiftad en premie- och stipendiefond, benämnd: J. H. Bergendals fond till förmån for mindre bemedlade elever med god karaktär och god fallenhet for lärarkallet.

Mötet ville sa gärna hoppas, att varje ’bidrag for sagda ändamål skulle komma att lämnas med glatt hjärta ooh att glädjen icke skulle bli mindre, därför att det på samma gång ar det ärevördiga seminariet, som till förmån <fOr fattiga, for lärarkallet val meriterade ynglingar och unga mun far en taek-samhetsgärd. Betydelsen for ett seminarium att äga en sådan privat fond ar lätt insedd.

Såsom varande representanter for den första årsklass, som vid Karlstads seminarium under hela sin studietid stått under rektor Bergendals ledning och i samtliga hans läroämnen undervisats av honom, ansågo deltagarna i mötet, att de med ålderns rätt ägde befogenhet att efter önskan taga. initiativet till den påtalade insamlingen. Sagt och gjort: beslut om initiativ i sak av 1887 års avgångsklass blev klubbfäst.

Till verkställande utskott för ändamålet valdes undertecknade med »klassens ordningsman» Hellgren såsom ordförande.

Inbjudan.

Hänvisande till nedanstående, av seminariets i Karlstad nuvarande rektor Herr Albin Olsson, efter därom från vår sida gjord hemställan, benäget utarbetat förslag till stadgar för den tillämnade minnesfonden, vilket förslag utskottet för sin del preliminärt godkänt, hava undertecknade härmed äran inbjuda till teckning av frivilliga bidrag till fonden i fråga.

De tecknade bidragen jämte givarnas namn torde lämpligast per postgiro (gärna också annorledes) snarast och senast den l februari 1929 sändas under adress: Otto Hellgren, Filipstad, for J. H. Bergendals Minnesfond, postgiro nr 144&7. Utskottet har äran anhålla om benägen hjälp med propagandan för vinnande av ett gott resultat.

De influtna medlen redovisas i tidningar för Värmland och angränsande landskap samt i lärartidningarna.

Förslag till stadgar för rektor J. H. Bergendals fond.

§ 1.

Fonden ar stiftad av lärjungar och vänner till rektorn Johan Henrik Bergendal for att hugfästa minnet av honom och hans betydelsefulla, högt skattade verksamhet som rektor vid folkskolseminariet i Karlstad.

Fonden förvaltas av rektor vid folkskol-seminariet i Karlstad och redovisas i samband med seminariets övriga medel.
§ 3.
Utdelning ur fonden bör ej äga rum förrän behållningen uppgår till 1,000: - kronor. Av den årliga räntan å fonden må därefter omkring en tiondel kunna läggas till kapitalet. Den återstående årsräntan skall av lärarkollegiet vid folkskolseminariet i Karlstad som premium eiller stipendium tilldelas en eller två mindre bemedlade elever vid seminariet, vilka genom flit, ordentlighet och goda anlag for lärarkallet gjort sig därav förtjänta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1928/0941.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free