Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
934
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 49
Frågan om stadgarnas innehåll eller form står fortfarande öppen för diskussion. Förslag om ändringar och tillägg må skriftligen sandås till undertecknad Hellgren fore den l februari 1029.
Karlstad i augusti 19<2f8.
Högaktningsfullt
Alfred Bergh, f. d. överlärare i Stockholm, adr. Stigtomta.
P. J. Gerdén, f. d. folkskollärare, Visby.
Otto Hellgren, L d. överlärare, Filipstad.
Anders Linder, f. d. ifolkskollärare i Ödeborg, adr. Åmål.
Leonard Ramström, f. d. folkskollärare, ’Stockholm.
Edv. Sjögren, f. d. folkskollärare och organist, Grangärde.
Karl Wikström, f. d. överlärare, Vänersborg. En orientering: Om varje nu levande f. d. Bergendalselev från Karlstad bidrar med 5 kr., blir summan därav omkring 1,000 kr. Med lätthet inses, huru det går till att fördubbla eller an bättre flerdubbla (beloppet. Kommer därtill allt vad övriga vänner och beundrare till rektor B. inom och utom folk-skollärarkåren med god vilja skulle kunna åstadkomma lör den .goda s>aiken.
.."’". * . ’
I förestående upprop har ett hundratal andra personer - lärare, överlärare, folkskolinspektörer, präster, seminarielärare och rektorer samt ledamöter av skolöverstyrelsen, däribland överstyrelsens chef - instämt.
Jör da y e n.
Lärartillsättningar i folkskolan.
Frågan om lärartillsättningarna i folkskolan har nu åter blivit aktuell. Tranåskretsen av S. A. F. har, såsom förut meddelats, i form av motion framlagt frågan för föreningens centralstyrelse, och tidningspressen har börjat sysselsätta sig med densamma.
Detta ar ganska förklarligt. Oegentligheter vid lärartillsätt-ningar ha alltid förekommit här och där. Sv. Ltg har gång efter annan fäst uppmärksamheten på; och starkt beivrat dylika oegentligheter. Här må erinras endast om fallet i Tåsjö, då kyrkoherden Edén, enligt vad han själv skrev i Sv. Ltg nr 45, meddelade vissa sökande, att en på orten född, sympatisk ung man vore absolut predestinerad till den lediga tjänsten.
Under långa tider fanns knappast någon gräns för godtycket. Befordringsgrunderna voro då gudsfruktan, sedliga egenskaper, kunskaper och skicklighet att undervisa. De två första befordringsgrunderna gåvo skolråden ratt att upprätta förslag precis som de behagade. Sa togs frågan upp inom S. A. F. Ar 1896 behandlades den av föreningens kretsar. Med anledning av kretsarnas uttalanden avlät centralstyrelsen till k. m:t en
skrivelse med anhållan om ändrade grunder för upprättande av förslag till folkskollärartjänst, och när sedan ny folkskolstadga utfärdades 1897, visade det sig, att k. m:t i viktiga punkter hade tillmötesgått S. A. F., i syfte att större objektivitet skulle uppnås vid förslags upprättande. Vid utfärdandet av 1921 års folkskolstadga vidtogos ytterligare ändringar i samma syfte.
Detta har emellertid icke hindrat, att en del skolråd även efter 1921 förfarit godtyckligt vid upprättande av förslag, och detta har framträtt i särskilt stark dager, sedan den förutvarande lärarbris-ten blivit hävd och överflöd av lärare i stället inträtt. Vissa flagranta fall, då lärarverksamheten ovidkommande synpunkter - sökandes politiska, religiösa och sociala inställning, släktförbindelser m. m. d., som av Tranåskretsen påpekas - fått göra sig gällande såväl vid förslags upprättande som vid valen, ha skärpt uppmärksamheten på ifrågavarande missförhållanden, och sa har frågan om lärartillsättningarna, såsom nyss nämnts, åter blivit aktuell.
Vad tidningspressen beträffar ar det särskilt Dagens Nyheter, som tagit upp frågan till behandling. Denna tidning har intervjuat en hel mängd personer, däribland förste folkskolinspektören dr Karl Nordlund, riksdagsman Värner By-den, generaldirektör Bergqvist, nio av -statens folkskolinspektörer, statsrådet Lindskog och direktören i landskommunernas förbund J. A. Zander.
Ingen av de intervjuade förnekar, att oegentligheter - »skriande orättvisor» säger statsrådet Lindskog enligt Dag. Nyhrs referat - ibland förekomma vid lärartill-sättningar, i synnerhet på landsbygden. Inspektörernas erfarenheter bestyrka, att »lärarval icke alltid äro sa sympatiska», att det alltför ofta kräves »relationer» för att erhålla en sökt plats, att »släktskap och vänskap m. fi. ovidkommande orsaker spela för stor roll», att »i tredje förslagsrummet kommer en person från hembygden, som ar mindre meriterad men ändå blir vald», att en sökande, som varit nr 12 i meriter, likväl blivit vald, att »äldre ordinarie lärare ha föga utsikt att erhålla transport till annan skola», att »politiska synpunkter allt emellanåt fått spela in». Dag. Nyh. berättar om en rik morbror, som förskaffade sin släkting först vikariat och sedan ordinarie tjänst, i trots därav att släktingen av alla sökande hade de lägsta meriterna.
Ytterligare må erinras, att, enligt vad känt ar, mannamån begås även i vissa fall vid tillsättande av extra ordinarie och vikariebefattningar.
Härvid bör nu medgivas, att de omförmälda orättvisorna lyckligtvis icke äro allmänt förekommande. En inspektör meddelar, att klagomålen från hans område i »ej sa få fall» varit ganska starkt berättigade, men han säger också, att det »säkerligen ar oriktigt att i detta fall generalisera», en annan erinrar, att det finns något som heter »den för platsen lämpligaste», en tredje säger, att det hänt »i åtskilliga fall», att en tjänst tillsatts efter andra principer an de sakliga, en fjärde förklarar, att skolråden fullgöra sitt krävande uppdrag vid förslag till tjänsternas besättande »med största samvetsgrannhet och rättvisa» men att kyrkostämman däremot ofta valt efter mera subjektiva och tillfälliga grunder.
I detta sammanhang bör erinras, att besvär över förslag och val sällan förekomma. Ar 1927 anfördes dylika besvär hos k. m:t enligt till Sv. Ltg ingångna uppgifter endast i 23 fall. 115 fall fastställdes valet, och i 8 fall upphävdes det. Sådana fall förekomma givetvis också, då besvär anföras hos domkapitlen och sedan icke fullföljas hos k. m:t, men de torde vara ett fåtal.
Sa finnas tydligen även sådana fall, då oegentligheter begåtts Qmen valet icke överklagats. Huru många dessa fall äro vet ingen, men man kan tryggt utgå ifrån att de äro många fler an de fall, då valet överklagats. Vanligen drar sig en lärare for att överklaga ett val, dels emedan han tror, att han då blir ansedd såsom en bråkmakare, dels emedan han vet, att han icke därigenom kan tilltvinga sig att bli vald.
Men även om det befinnes, att de grupper av lärare, vilka på grund av oegentligheter vid förslagens upprättande eller vid tillsättningen av tjänsterna blivit förbigångna, utgöra endast en bråkdel av folkskolans stora lärarpersonal på över 26,000 personer, sa äro de dock tillräckligt många - rätteligen bör ju orättvisa aldrig begås - for att motivera en undersökning, huruvida åtgärder skulle kunna vidtagas till förhindrande av de orättvisor, som med nuvarande till-sättningssystem ofta tillfogas sökande till ledigförklarade tjänster.
Frågan om dessa åtgärder ar utan tvivel synnerligen invecklad och svårlöst. Härvid gäller det^ att tillse, först och främst att man icke kommer ur askan i elden, men vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
