Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 50
SVENSK LÄRARETIDNING.
953
i småskolan viktiga frågor, t. ex. om lämpligheten av att lära barnen redan på småskolstadiet läsa talspråk, om uppsatsskrivning i småskolan m. m.
For kursdeltagarnas personliga samvaro och förnöjelse blev sörjt genom anordnande av utflykt och samkväm.
Att kursen fyllde ett känt behov framgick av det stora antal ansökningar
till densamma, som kommo från skilda delar av landet. Och att den förmådde giva fullt ut och mera an vad man vågat hoppas förmärktes av deltagarnas stora tacksamhet, vilken tog sig uttryck i tal och blomsterhyllningar vid en den sista kvällen anordnad supé.
6?. S.
Flickorna i fortsättnings-skolan.
Den nya fortsättningsskolan har börjat vinna landsbygdens befolkning för sig. Det kan ej nekas, att den mottogs med stor misstro bland särskilt bondebefolkningens flertal. Man tyckte, att de i fortsättningsskolåldern ganska arbetsföra barnen droges från jordbruket alltför mycket.
De flesta landsbygdens fortsättningsskolor torde vara av allmän typ, beroende av flera orsaker: denna typ kan upptaga alla barnen utan större olägenheter, den förenar såväl gossar som flickor i arbete under likartade förhållanden och i samma allmänna ämnen o. s. v. Säkerligen kommer den allmänna typen också allt framgent att finnas i de flesta landsbygdsdistrikten.
Emellertid har erfarenheten börjat giva vid handen, att landsbygdens befolkning inte odelat vitsordar fortsättningsskolans allmänna typs lämplighet. Och vid närmare eftertanke måste var och en, som har att syssla med denna skola, ge dem rätt, som påpeka, att fortsättningsskolans i fråga tid kunde tillvaratagas på ett bättre sätt, an som nu ar fallet på många platser ute på landsr bygden.
Ämnet naturkunnighet ger anledning till de flesta påpekningarna om slöseri nied tiden. Nu ar det sa, vilket var och en, som känner till landsbygdens förhållanden, vet, att flickorna omedelbart efter skolåldern tagas i anspråk av hemmet. De få redan från början inrikta sig på ett hems skötande och deltaga i göromålen i hushållet.
I den allmänna fortsättningsskolan talas om t. ex. jordarterna, jordens be-
arbetning, vissa fysiska företeelser o. s. v. Detta lämpar sig ju alldeles utmärkt för pojkarna, som börjat få taga del i lantbruksarbetet. De få hemma pä gården praktiken före teorien. Då passar det bra med grundläggande lantbruksteori i samband med ämnet naturkunskap i fortsättningsskolan. Men flickorna! Ja, de följa med av pliktkänsla, en del bättre, andra sämre, åtskilliga på ett synnerligen ointresserat satt. Annat vore det, om de bereddes tillfälle att vara med om sådant, vilket berörde dem i deras egenskap av blivande husmödrar.
En på åtskilliga ställen i landet praktiserad anordning, att flickorna deltaga i gossarnas undervisning en del av skoltiden med naturkunskapen skarpt avgränsad eller t. o. m. helt borta denna tid, och Särundervisning för flickorna i anslutning till husligt arbete vore något att mera allmänt taga vara på. Det har visat sig, att intresset hos eleverna blir helt annat då. Mammorna hemma ha till ojämförligt allra största delen visat sig oförbehållsamt gilla och stödja en sådan tingens ordning. Och det ar nog bra med fädernas gillande av fortsättningsskolans syftemål och arbete, men att få några tiotusental mödrar med såsom fortsättningsskolans ivriga gynnare, att få just dem att känna, att skolan vill verka för deras bästa för att ge dem den hjälp skolan kan giva, det ar något ännu bättre!
Skall fortsättningsskolan ha utsikt att bli populär hos alla, ar det allt skäl i att icke bortse från det kvinnliga inflytandet och den stora betydelsen av det kvinnliga befolkningsskiktets önskningar.
Hädar Sturner.
r dagen.
Svensk Läraretidning
anmäler härmed sin 48 : e årgång till prenumeration. Även under 1929 skall Svensk Läraretidning liksom hittills söka upprätthålla sina gamla traditioner från Emil Hammarlunds och Fridtjuv Bergs dagar. Vad detta innebär ar . känt av alla, som förut varit Svensk Läraretidnings prenumeranter. För dem ar det sålunda på visst sätt överflödigt att vidare orda därom.
Men nu ar det ur flera synpunkter önskvärt, att Svensk Läraretidnings läskrets vidgas, sa att tidningen kan nå ett allt större antal av folkskolkårens medlemmar, .såväl lärare som lärarinnor. Då prenumerationen på Svensk Läraretidning, i olikhet med vad fallet ar beträffande ett par andra skoltidningar, alltid varit en frivillig sak, ar det givetvis av sa mycket större vikt, att tidningens gamla prenumeranter och trogna vänner på sa satt "bidraga till tidningens ökade spridning, att de till alla dem, som ännu icke hålla sig med Svensk Läraretidning, sprida kännedom om tidningens innehåll och om den betydelse Svensk Läraretidning har såväl för hela folkskolkåren som för den enskilda läraren. Fördenskull anse vi oss böra göra några erinringar i berörda avseenden.
Svensk Läraretidning har ju anda från sin tillkomst ar 1882 varit och ar alltjämt organ för Sveriges allmänna folkskollärarförening. Därav följer först och främst, att tidningen hela tiden verkat i enlighet med det program, som varit föreningens, och att den allt fortfarande fullföljer detta program. Men vidare lämnar Svensk Läraretidning också såsom föreningens organ ofördröjligen utförliga redogörelser för centralstyrelsens och föreningskretsarnas behandling av alla de frågor, som de haft under sin handläggning och som på det allra närmaste beröra folkskolan och hennes lärarkår. Hit hora även centralstyrelsens beslut angående fortbildningskurser, utdelning från föreningens fonder och Sv. Ltgs gåvomedel till stipendier för studieresor m. m., understöd åt sjuka lärare och lärarinnor o. s. v. Men icke nog härmed. Då sådana frågor, Som for avgörande måste hän-.skjut&s till konung och riksdag, ständigt förekomma, följer Svensk Läraretidning med oavbruten upp-märkéamhet dessa frågors oden i nämnda instanser och delgiver sina läsare utgången. Det ligger ju obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
