Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 50
SVENSK LÄRARETIDNING,
957
någon omständighet av beskaffenhet att böra medföra valets upphävande, bleve besvären av domkapitlet ogillade.
I besvären hade klagandena under fullföljande av sin hos domkapitlet förda talan yrkat, att klandrade valet måtte upphävas jämväl på den grund, att gällande bestämmelser icke iakttagits i .fråga om valet sa tillvida, som i den om kyrkostämman den 30 oktober 19:2-7 utfärdade kungörelsen icke angivits, att stämman hade att yttra sig, huruvida den åtnöjdes med det ofullständiga ’förslaget.
K. m:t, som icke till prövning upptagit omförmälda av klaganden först hos k. m: t till stod för besvären åberopade grund och lämnat i besvären framställd begäran om vittnesförhör utan bifall, fann genom utslag i regeringsrätten den 30 okt. 1928 ej skäl att göra ändring i domkapitlets utslag.
Uppsägning av lärarinna vid mindre folkskola. Hos k. m:t hade lärarinnan Thérese Söderberg, född Långström, anfört besvär över domkapitlets i Härnösand den 13 juni 1928 meddelade utslag i mål angående klagandens uppsägning från innehavd tjänst.
Genom beslut den 29 augusti 1920 antog skolrådet i Tynderö församling klaganden att tills vidare vara lärarinna vid Stackeds mindre folkskola.
Den 18 januari 1928 fastställde domkapitlet nytt reglemente ;för Tynderö skoldistrikt. Enligt detta reglemente skulle iStackeds skola, vilken tidigare varit anordnad enligt första D-formen i gällande undervisningsplan för rikets folkskolor, vara anordnad enligt tredje B-formen i samma undervisningsplan.
Vid sammanträde den 29 januari 1928 beslöt skolrådet med anledning härav uppsäga klaganden från befattningen som lärarinna vid nämnda iskola fr. o. in. den l juni 1928. Detta beslut delgavs klaganden den 30 januari 1928.
Häröver besvärade sig klaganden hos domkapitlet. Klaganden vore enligt § 33 mom. l folkskolstadgan att anse som ordinarie lärarinna -vid ifrågavarande skola. Skolrådet ägde visserligen jämlikt andra momentet av samma paragraf ratt att uppsäga klaganden, men hade skolrådet att därvid ställa sig till efterrättelse de i § 28 mom. l samma stadga meddelade bestämmelserna angående laga av- och tillträdestider vid ordinarie lärartjänster. På grund härav och då skolrådets beslut strede mot gällande författning samt kränkte klagandens enskilda rätt yrkades, att beslutet måtte upphävas.
Genom överklagade utslaget yttrade domkapitlet: Enär vid det förhållande, att den mindre ’folkskolan i Stacked enligt det av domkapitlet den 18 januari 1928 .fastställda reglementet ändrats till folkskola av tredje B-formen, skolrådet visserligen ägt laga befogenhet att entlediga klaganden från hennes befattning vid nämnda skola, men skolrådet med hänsyn till innehållet i § 28 .mom. l folkskolstadgan ej varit berättigat att uppsäga klaganden ifrån hennes ifrågavarande befattning tidigare an fr. o. m. den l juli 1928, prövade domkapitlet rättvist sa till vida’andra klandrade beslutet, att domkapitlet före-skreve, att klagandens anställning vid berörda skola skulle upphöra fr. o. m. den l juli 1928.
Häri hade klaganden sökt ändring.
K. m: t har genom utslag i regeringsrätten den 30 okt. 1928 ej funnit skäl att göra ändring i domkapitlets utslag, i vad det överklagats.
Avsättning. Hos k. m:t hade folkskolläraren, klockaren och organisten i Mogata församling S. H. Håkansson anför besvär över domkapitlets i Linköping den 6 maj 1927 meddelade utslag i mål angående klagandens avsättning.
Efter det hos skolrådet i nämnda församling anmälts, att klaganden försummade sin folkskollärartjänst samt iörde en mindre hedrande vandel, beslöts vid sammanträde med församlingens kyrko- och skolråd den 24 maj 1926 att jämlikt § 32: folkskolstadgan tilldela klaganden föreställning och varning med tillagd allvarlig (förmaning att för framtiden med större energi och intresse skota sin befattning som lärare och såväl i som utom skolan iakttaga ett värdigt uppträdande. Detta beslut vann laga kraft.
Vid sammanträde den 8 november 1926 fann skolrådet det ådagalagt, att klaganden i stället för att lata sig rätta av den honom meddelade varningen i allt högre grad försummade sin tjänst, att klagandens sätt att handleda barnen vore synnerligen olämpligt samt att klagandens vandel vore i hög grad klandervärd. E-fter det klaganden med anledning härav inkommit med infordrad förklaring samt yttrande inhämtats av vederbörande folkskolinspektör, beslöts vid sammanträde med kyrko- och skolrådet den 23 november 1926 att på grund av de fel och försummelser i tjänsten och den vanhedrande vandel, vartill klaganden gjort sig skyldig, jämlikt § 32 mom. l folkskolstadgan för alltid skilja klaganden från folkskollärarbefattningen fr. o. m. den dag beslutet vunne laga kraft. Tillika förklarades, att då klagandens folkskollärarbefattning vore lagligen förenad med klockar- och organistbefattningarna i församlingen, klaganden fr. o. m. samma tidpunkt vore avsatt jämväl från klockar- och organistbefattningarna.
Häröver besvärade sig klaganden hos domkapitlet. De fel och försummelser, vilka lagts klaganden till last, vore icke av den beskaffenhet, att klaganden bort utan förnyad varning skiljas från sina befattningar. På grund härav yrkades, att beslutet måtte upphävas och malet återförvisas till kyrko- och skolrådet för ny behandling.
Vid sammanträde med kyrko- och skolrådet den 23 januari 1927 beslöts vidare att, då klagandens kvarstannande i tjänst enligt skolrådets mening måste anses ödesdigert for barnens såväl moraliska som fysiska val, jämlikt § 32 mom. 2 folkskolstadgan från den l mars 1927 tills vidare och intill dess blivit i målet slutligen dömt, avstänga klaganden från utövande av hans lärarbefattning, därvid av hans avlöningsförmåner skulle innehållas sa mycket, som erfordrades till vikariens avlöning.
Jämväl häröver besvärade sig klaganden hos domkapitlet. Enligt åberopade författningsrum finge beslut om avsättning ej verkställas, förr an beslutet vunnit laga kraft. Några sådana utomordentliga orsaker, som kunde motivera ett beslut om klagandens avstängning, hade icke framkommit under ärendets behandling. iSedan skolrådet slutbehandlat frågan om klagandens avsättning, syntes skolrådet sakna befogenhet att ånyo upptaga denna fråga. På grund härav yrkades, att beslutet måtte upphävas.
Genom överklagade utslaget yttrade domkapitlet: Som domkapitlet funne, att såväl beslutet om klagandens skiljande från hans befattning för alltid som ock beslutet angående klagandens avstängning från utövandet av hans tjänst vore på fullgiltiga skäl grundade samt i laga ordning tillkomna, alltså prövade domkapitlet skäligt lämna de av klaganden mot ifrågavarande bada beslut anförda besvären utan bifall.
I besvären yrkade klaganden, att k. m:t måtte med upphävande av överklagade utslaget återinsätta klaganden i hans tjänst med därtill hörande avlöningsförmåner.
K. m: t har genom utslag i regeringsrätten den 30 okt. 1928 funnit besvären ej föranleda ändring i domkapitlets utslag.
Lönförmånen skall utbetalas. Hos k.
m: t hade folkskolläraren vid Göteborgs stads folkskolor O. Dahlberg anfört besvär över länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län den 11 november 1926 meddelade utslag i mål angående avlöningsförmån.
Vid sammanträde den 14 juni 1906 beslöto stadsfullmäktige i Göteborg att godkänna ett av allmänna folkskolstyrelsen därstädes den 28 februari 1906 fattat beslut av innehåll, bland annat, att därest ordinarie folkskollärare å annan ort antoges till folkskollärare vid stadens folkskolor, han skulle äga att för uppflyttning i högre löngrad och för åtnjutande av pension från staden räkna sig till godo fem av sina tjänstår såsom ordinarie lärare fore antagandet i Göteborg.
Den 22 december 1919 beslöto stadsfullmäktige vidare, att årsavlöningen till ordinarie folkskollärare vid stadens folkskolor skulle fr. o. m. ar 1920 utgå med 3,800 kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor.
Klaganden innehade befattning såsom ordinarie folkskollärare i Epuskvarna fr. o. m. den l januari 1916 t. o. m. den 30 juni 1920, därvid klaganden åtnjöt tjänstledighet dels under tiden den l mars-15 juni 1919 för studier, dels ock under läsåret 1919-1920 för att tjänstgöra såsom vikarierande lärare vid Göteborgs folkskolor. Den 12 april 1920 antogs klaganden att fr. o. m. den l juli samma ar vara ordinarie folkskollärare vid sistnämnda skolor. Den 14 februari 19211 beslöt folkskolstyrelsen i Göteborg, att klaganden skulle äga räkna sig till godo tre och ett halvt tjänstår före antagandet vid stadens folkskolor, och förklarade folkskolstyrelsen i följd härav klaganden berättigad till uppflyttning i andra löngraden fr. o. m. den l januari 1922.
I en till folkskolstyrelsen ingiven skrift anförde klaganden huvudsakligen följande: Sedan klaganden den l juli 1920 tillträtt sin befattning såsom ordinarie folkskollärare vid stadens folkskolor, hade klaganden hos folkskolstyrelsen anhållit att for uppflyttning i högre löngrad få räkna sig till godo den tid av fyra och ett halvt ar klaganden varit anställd såsom ordinarie folkskollärare i Huskvarna. Folkskolstyrelsen hade emellertid förklarat klaganden berättigad att av denna tid tillgodoräkna sig allenast tre och ett halvt ar och förty uppflyttat klaganden i andra löngraden först fr. o. m. den l januari 1922. Detta beslut hade, enligt vad klaganden inhämtat, föranletts därav, att klaganden under läsåret 1919-1920 åtnjutit tjänstledighet vid sin ordinarie befattning i Huskvarna. Klaganden anhölle nu att för uppflyttning i högre löngrad få tillgodoräkna sig hela den tid, han varit anställd som ordinarie folkskollärare i Huskvarna, ävensom att for ar 1921 utbekomma skillnaden mellan avlöningen i första och avlöningen i andra löngraden jämte gottgörelse för ränteförlust å det belopp, vartill nämnda lönskillnad kunde uppgå.
Den 9 november 1925 beslöt folkskolstyrelsen, att klaganden skulle äga att för uppflyttning i tredje löngraden och för åtnjutande av pension från staden tillgodoräkna sig den tid, eller fyra och ett halvt ar, han innehaft ordinarie folkskollärartjänst i Huskvarna, till följd varav klaganden förklarades berättigad till uppflyttning i tredje löngraden fr. o. m. den l januari 1926. Däremot beslöt folkskolstyrelsen avslå klagandens framställning, i vad den avsåge utbekommande av lönskillnad för ar 1921 jämte gottgörelse for ränteförlust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
