Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
962
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 50
Vidare borde i dessa avseenden manlig och kvinnlig lärare jämställas. Kretsen beslöt ytterligare godkänna en av centralstyrelsen föreslagen ändring av föreningens stadgar.
Efter behandlingen av föreningsangelägenheterna höll fil. lic. H. Siegvald från Lund ett synnerligen intressant och instruktivt föredrag över ämnet Ungdomens yrkesval.
Tal. (framhöll inledningsvis, huru viktigt valet av levnadsbana vore. En. verklig livsglädje kan sällan vinnas av den, som valt iel yrke. Ofta känner ungdomen ej sig själv och gör sig ’därför skyldig till svåra misstag vid detta viktiga val. .Stundom hava iföräldrar endast tanke på att få den unge ut i förvärvsarbete sa fort som möjligt utan att alltid sa noga överväga, om den vunna anställningen ar den för individen lämpligaste. Skolan, som har ett större jämförelsematerial, kan vara hemmen till en värdefull hjälp i detta hänseende. Samhället självt ar mest betjänt av att den uppväxande generationen ledes in på de produktiva yrkena, samt att de verkliga begåvningarna hjälpas fram, dock ej blott på de teoretiska utan även på de rent praktiska verksamhetsområdena.
Eifter vilka grunder skall då valet av levnadsbana ske ? I första hand böra naturligtvis ekonomiska synpunkter vara bestämmande. De unga måste upplysas om vilka yrkesgrenar, som kunna lämna ,god arbetstillgång, och vilka som äro överbefolkade. Yrken, stadda i tillbakagång, bor man varna dem for. Förvärvsgrenar med lång dyrbar utbildning lämpa sig endast iör personer med god begåvning och energi. En annan mycket viktig synpunkt ar den hygieniska. Vid valet av levnadsbana måste det ’ses till, att den unges kroppskonstitution och hälsotillstånd äro tillräckligt goda för den blivande arbetsuppgiften. Ett misstag härvidlag blir ej sällan ödesdigert. Och slutligen spelar anlaget givetvis en utomordentligt stor roll. Därvid bör ej nödvändigt handens begåvning värdesättas lägre an hjärnans.
Med tillhjälp av en serie skioptikonbilder redogjorde talaren d senare delen av sitt föredrag iför de psykotekniska undersökningar, som numera allmänt börjat företagas utomlands, då .det gäller att undersöka, om en arbetssökande passar lör visst yrke. Även om vi i vårt land ännu ej hava behov därav, sa kan och bor dock mycket mera göras, an vad som iför närvarande sker, lör att stödja ungdomen vid dess yrkesval. På detta område ar en samverkan mellan hem, skola och samhälle särdeles önskvärd.
örebrokretsen av högre folkskolans lärarförening har haft ordinarie sammanträde. Centralstyrelsen beviljades ansvarsfrihet for 1927 års förvaltning. Till styrelseledamöter valdes L. F. Bäckström, Malmö, och Hedvig Rinan-der, Stockholm. Till revisorer.valdes R. B jellerup i Arlöv och K. Lindahl, Norrköping. Till styrelsesuppleanter valdes J. Ställberg, Norrköping, och Eva Ingvaldson, Örebro. Till revisorssuppleanter valdes H. Strandberg, Ystad, och A. Palmblad, Örebro. Beträffande pensionsåldern uttalade sig föreningen för hittills gällande bestämmelser med det tillägget, att skyldigheten att avgå bör inträda först vid 65 års ålder. Till ledamöter i lokalstyrelsen omvaldes hrr J. M. Holmstedt, ordf., A. Palmblad, sekr., J. G. Nylin samt fröknarna Eva Ingvaldson och Ebba Svenson.
Ystads lärarkrets av högre folkskolornas lärarförening hade sammanträde den 23 nov. 1928.
Till ordförande för ar 1929 valdes rektor M. Strandberg. Lärarkretsen beslöt att i enlighet med revisorernas tillstyrkan bevilja styrelsen för högre föl-skolornas lärarförening ansvarsfrihet för 1927 års förvaltning. Till ledamöter i centralstyrelsen utsagos L. F. Bäckström, Malmö, Hedvig Rinander, Stockholm, och Elin Thunell, Malmö.
Därefter företogs till behandling den av styrelsen utsända frågan om ändring av pensionsåldern. Efter en livlig överläggning, under vilken särskilt framhölls, att då kretsen förra året beslöt att motionera i ärendet, man ej observerat, att pensionsåldern ar olika för manlig och kvinnlig befattningshavare vid kommunal mellanskola, utan man uttalat sig för principiell likställighet mellan dessa båda skolformers lärarkrafter, beslöt kretsen besvara de uppställda frågorna sålunda:
1. Ja. Mot heslutet reserverade sig Iröknar-na Lindberg och Lund, enar ett bifall till denna punkt skulle medföra en hittills obefintlig olikhet mellan lärare och lärarinna vid högre folkskola. 2’. Nej. 3. Nej. 4. Kretsen anser, att ’full likställighet bör råda mellan manlig och kvinnlig lärare med avseende på pensionsåldern. .
Beträffande styrelsens förslag till ändring av föreningens stadgar § 3 beslöt kretsen att med ja besvara den första frågan men att för övrigt icke göra något uttalande i detta ärende.
Med anledning av Norrköpingskretsens motion om ändring av flitbetyget och ev. även av uppförandebetyget beslöt kretsen uttala, att kretsen anser det önskvärt att för åstadkommande av likformighet mellan olika skolformer i detta avseende de i den nya stadgan för rikets allmänna läroverk och stadgan för kommunala flickskolor, båda av den 24 september 1928, givna betygsgraderna och den däri fastställda terminologien stadgas även för de högre folkskolorna.
Kretsen beslöt att till styrelsen för högre folkskolornas lärarförening framföra sitt den 24 november 1923 beslutade och till styrelsen för Sveriges kommunala ungdomsskolors lärarförening insända uttalande,
att det synes kretsen icke blott lämpligt utan ock nödvändigt, att särskilda åtgärder vidtagas for underlättandet av fortbildningsmöjligheterna for högre folkskolornas lärarpersonal, samt
att for uppnåendet av detta mal den vägen synes mest framkomlig, att tillträde till de genom skolöverstyrelsens försorg anordnade kurserna såväl i de mera teoretiska läroämnena som ock i övervägande praktiska ämnen för lärare vid ungdomsskolor beredes de högre folkskolornas lärarpersonal.
Enar kretsen icke erfarit något resultat av styrelsens iör Sveriges kommunala ungdomsskolors lärarförening beslut i frågan den 2 och 3 mars 1924, hemställer kretsen, att frågan upptages till behandling av styrelsen for högre .folkskolornas lärarförening, och att möjligast effektiva åtgärder i frågan vidtagas.
På förslag av gymnastikläraren B. Hårderup beslöt kretsen att till styrelsen översända följande frågor:
Kan icke något från föreningens sida åtgöras för att råda bot på de missförhållanden, som tydligen äro till finnandes i öv-ningslärares vid högre ’folkskolorna lönförhållanden ?
Hur långt har den av skolöverstyrelsen för något ar sedan påbörjade utredningen av denna fråga avancerat?
Förslagsställaren fann det nämligen icke rimligt, att en lärare - ordinarie vid ett allmänt läroverk och timlärare vid en högre folkskola - för denna sistnämnda befattning skulle åtnjuta en ersättning, som med 76 kronor pr veckotimme understege den vid läroverket erhållna lönen.
jCitferafur.
Karaktärsdaning genom social fostran av Ernår Gnuffin. Stulierön från Amerika Bokförlaget Natur och Kultur. Pris haft. kr. 3: 50, inb. kr. 5: -.
Var tid ar rik på nya uppslag inom pedagogikens område. Mycket av allt detta nya ar naturligtvis endast hugskott, som äro dömda till en snar död, men när det övriga hunnit utkristalliseras, bli dock säkerligen kvar många verkligt bra metoder, som komma att lända skolan till mycken fromma, sedan de väl -renats och luttrats i erfarenhetens smältdegel.
För några ar sedan var Amerika sa gott som ensamt om nymodigheterna inom uppfostringsarbetet. I vår tid ha emellertid Europas länder med Österrike och Tyskland i spetsen, börjat experimentera med vad som passar oss européer, ty det ar inte detsamma som det, vilket passar amerikanerna. Rektor Einar Gauffin har emellertid gjort Amerikas skolväsen till föremål för en studieresa, och sina resultat framlägger han i en bok, som heter »Karaktärsdaning genom social fostran».
Amerikas skolväsen kan inte anses ’som en homogen enhet. Varje stat har sitt speciella skolsystem med sina metoder och sin organisation. Vissa gemensamma drag kunna dock iakttagas, och i alla staterna ar intresset for skolan och ungdomens fostran synnerligen stort såväl från lärarnas som allmänhetens sida. Förf. säger, att »det vilar nästan något av religiös hänförelse över detta intresse». Amerikanarna, affärsfolket framför alla andra, ha insett, att det man nedlägger på »ungdomens fostran i fysiskt, intellektuellt och moraliskt avseende, ar en kapitalplacering, som förräntar sig, och varav vinsten kommer samhället tillgodo». Därför ar skolans uppgift att fostra dugliga medborgare i ett demokratiskt samhälle.
När amerikanarna skulle uttaga soldater till den armé, som skulle deltaga i världskriget, fingo de göra erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
