Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
982
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 51
skaffat honom en framskjuten plats i stadens ordensliv, där han ar högt uppburen. Som ett exempel på det förtroende han förvärvat bland sina kolleger må nämnas, att han ar ordförande i Malmö-kretsen av högre folkskolornas lärarförening sedan sex ar tillbaka. Dessutom ar han kronoombud i ett av taxeringsdistrikten i Malmö, revisor i Malmö iöreläsningsförening och suppleant i stadens, ’fattigvårdsstyrelse.
På Axel Wahlgrens halvsekeldag bringas honom ett varmt tack från lärjungar och kamrater samt de bästa välgångsönskningar for framtiden.
Em.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Centralstyrelsens expedition.
Följande antal medlemsavgifter kvitteras :
Ölands lärarförening ,55 (- 23), Vällda och Släps lärarförening 10 (-f- 1), östra Härjedalens lärarförening 33 (-. 1), Nättrabydalens kretaförening 18 (+ 1), Västerbergslagskretsen l (Tillägg), Jörnkretsen l (Tillägg), Väse och Ölme pastorats lärarförening 44 (+ 1), Sun-nerbokretsen 87 (-.10), Södra Eåneåkretsen 14 (- 1), Hälsingborgskretsen 187 (- 6), Ytterlännäskretsen 34 (- 7), Södra Inlands kretsförening l (Tillägg), Torps lärarförening l (Tillägg), Skarakretsén 113 (+ 1), Stockholms folkskollärarförening 920 (- 32), Östbo lärarförening l (Tillägg), Näsums kretsförening 11 (- 3), Ronnebykretsen 62 (- 5), Gnestatraktens lärarförening 37 (+ 1), Mönsteråskretsen l (Tillägg), Skog–Lingbo 20 (- 2), Linde-Ramsbergs lärarförening 34, Norra Rada pastorats lärarförening 60, Nyköpingskretsen 77 (- 10), Spångakretsen l: (Tillägg), Nederluleåkretsen 51 (-3). ;
Kassaförvaltaren.
Småskolseminariepna.
Småskolseminariernas lärarförening.
Vid årets styrelseval hade återval avböjts av rektor N. O. Jacobsson i Växjö på grund av mindre god hälsa och av rektor Frideborg "Winblad i Härnösand på grund av uppnådd pensionsålder. I stället ha invalts rektor E. B. Gezelius i Hagaström och seminarielärarinnan Anna Abrahamsson i Härnösand. Till suppleanter ha omvalts rektor Anna Ekman i Kalmar och nyvalts seminarielärarinnan Jenny Johansson i Borås. Till revisorer ha omvalts seminarielärarinnorna Alice Fröström och Margareta Skog i Västerås med rektor G. A. Olsson i Östersund och seminarielärarinnan Eagnhild Forssell i Örebro som suppleanter.
Anmälan om ändrad adress för tidningens postbefordran skall göras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och e j direkt till vår expedition.
Träskofiolen, Skånsk vers av Nils Ludvig Olsson. Framtidens bokförlag, Malmö. Pris 2:50.
Det löfte Nils Ludvig Olsson gav i och med sin första samling dikter på skånskt landsmål, »Di fåste fjeden», liar han på ett glänsande satt infriat i sina senare utgivna samlingar. Den femte i ordningen, betitlad »Träskofiolen», vilken nu föreligger, står inte de övriga efter vare sig i teknisk säkerhet eller poetisk skönhet och stämningsfull innerlighet. I all synnerhet framträder det konstnärliga med allt större tydlighet. Möjligen kan man vid läsandet av en eller annan av dessa senaste dikter få intryck av att de icke skulle vara präglade av samma direkt till hjärtat talande enkelhet, som möter i t. ex. »Kväll i stuan» eller »Sa går en da», båda i den först utgivna samlingen. Men intrycket ar i sa fall blott en villa, som försvinner, då man laser »Mor Per Öls» och »Den fasta mässan» m. fi. i »Träskofiolen». »Fiolen» ar väl av enklaste material, men den;ger de renaste toner, ty stråken ar här satt i rätter mans hand. Och tonerna samlas till sköna ackorder - någon gång med mollklang men oftast i dur.
Även då författaren byter ut landsmålet mot »riksskånskan» – som fallet ar i »Träskofiolens» andra del - förstår han att giva sina dikter samma värme, samma omedelbarhet, samma innerlighet.
Förmodligen ha Nils Ludvig Olssons böcker störst värde för oss skåningar, men de kunna läsas med njutning av en var. Och för »Skåningen i förskingringen» äro väl hans dikter vid det här laget rent av ett behov.
Eric Göing.
Ro, ro till fiskeskär, en samling barnvisor med text och musik av Josef Blomqvist Omslag i färger och ill. av M. von Post. Folkskolans Barntidnings A.-B. Stockholm. Pris inb. 2: 75.
Om denna samling skriver Jacob Nyval! bi. a.: Denna bok inrymmer 20 sånger av växlande innehåll. Texterna - skrivna av tonsättaren själv - äro samtliga anknutna till barnens egen föreställningsvärld: där få de sitta »Framför brasan hos mor», följa »Snöflingornas» fall, prova »Videpipan», höra »Svalornas» muntra kvitter och lyssna till »Julklockornas» helgade klang. Tonomfånget i dessa visor ar val lämpat för barnens röster, vilket ju i hög grad underlättar inövandet. Komma sa de vackra illustrationerna av Märta von Post och den färgglada, kartonnerade pärmen, och man måste förvåna sig över det billiga priset.
Här ha både skolan och hemmet fått en sångbok, som ar vacker, rolig, stor
och billig, och det ar att förvänta, att den får den stora spridning, som den förtjänar.
Samtal över religionen. Av Axel Hjelm. Wahlström & Widstrand. Pris 3: 75.
I företalet konstaterar förf. samtidens intresse for och okunnighet i religiösa ting och har därför velat ge en översikt av kristen trosåskådning, som ar oberoende av konfessionella hänsyn. För att underlätta tillägnelsen härav, har han valt samtalsformen, som måste anses synnerligen lyckad. Ståndpunkten ar modärnt historisk och psykologisk, varför invändningar från såväl kyrkligt ortodoxa som naturvetenskapligt indifferenta upptagas och vederläggas.
I ett första samtal behandlas religion i allmänhet och utredes begreppet uppenbarelse, som icke får tänkas mirakulöst. Kristendomen ar ett livsideal och dess lära ar ett försök att fatta den religiösa upplevelsen i sammanhang med samtidens kulturella förhållanden i allmänhet och måste förändras med dessa. _ i ett andra samtal föres läsaren till ett prästsällskap, där »den heliga skrift i den modärna forskningens ljus» diskuteras. De olika skiftningarna i uppfattningen peka mot den historiskt kritiska som den enda konsekventa och hållbara, såvida man vill förstå de ofrånkomliga olikheterna mellan synoptikerna, Paulus och de jo-hanneiska skrifterna. - Det tredje samtalet . utreder frågan om treenighetsläran, som icke blir sa svårbegriplig, om det ihågkommes, att »begreppet om Guds väsen sammanfaller med humanitetsidealet». Mytologiserande föreställningar analyseras och förvisas till historiens museum. - I det fjärde samtalet förekommer en högst intressant och läsvärd utredning av Jesu gärning, varvid särskilt försoningsföreställningar behandlas, och i sammanhang därmed synd och helvetesskräck. Framställningen av det ondas problem hör till det bästa anm. känner. - Det femte samtalet handlar om kyrkornas skiljeläror eller enligt förf. hellre olika livsideal och anbefaller en psykologisk utveckling i stället för »nådens ordning». I sammanhang därmed bifogas en uppsats om »katolicism och protestantism», där auktoritet, magi, helgonväsen och ritualism utredas. - I det sista samtalet uppvisas bristerna i den protestantiska själavården och angivas riktlinjer i en mera evangelisk riktning. - I likhet med den opponerande biologilektorn i »samtalen» ar anm. nöjd med vad förf. presterat och önskar hans arbete framgång, sa att han blir i tillfälle att utföra sitt uppsåt att i likadana samtal populärt utreda de etiska spörsmålen.
N. Hannens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
