Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
986
SVENSK LÄRAEETTDNING.
Nr 51
ofta osmälta men öva inflytande under hela livet. Han säger sig icke vilja klandra den första kristendomsundervisningen och ej heller saga något ont om söndagsskolan, men han anser, att de bättre lottades barn äro lyckligare i dessa avseenden.
Men mr Simpson har också en kreditsida för elementarpojken, fast han som god pedagog vet, att man kan lära lika mycket av en människas fel som av hennes förtjänster. De fel, som dessa pojkar ha, äro icke heller svårare, an att de inom ett par ar i en ny social omgivning äro helt bortarbetade. Men vad beträffar känslan av broderskap och solidaritet äro de potentiellt sett överlägsna de förberedande kamraterna. Elementarpojken ar långt mera fri från konventionalismens tyranni. Han ar inte en ständig dyrkare av »god form», som synes ha blivit vissa högre skolors enda religion. Han ar mindre medveten om de barriärer, som skilja klasserna åt, men mera underkunnig om det gemensamt mänskliga. Han har en hälsosam respekt för såväl kroppsligt som andligt arbete. Med en intimare kännedom om ekonomiska realiteter och vana av enklare förhållanden har han förmåga att se på ekonomiska problem mera vidsynt an den, som ar medveten om sin ekonomiska överlägsenhet och alltid ar bunden av jämförelser mellan förhållandena i sitt eget hem. I fråga om de kvalitéer, som äro av värde i det dagliga livet i ett större tätt befolkat samhälle, ihärdighet och tålamod, glättighet och vänlighet och framförallt tolerans anser mr S., att elementarpojkarna äro vida överlägsna.
Till sist framställer mr S. frågan, hur man genom skolan skall kunna skapa en bättre medborgaranda. Därvid tillmäter han omgestaltningen av skolans inre organisation i fråga om undervisningsmetoder och självstyrelse stor betydelse. Men, frågar han: »Kan det bli något större framåtskridande, sa länge vi bibehålla den nuvarande uppdelningen av skolan efter samhällsklasser, och innan vi få ett nationellt uppfostringssystem, omfattande barn från alla slag av hem, rika och fattiga, där de gemensamt erhålla sin utbildning?» Walter Sundström.
a ord.
Ett rörande kommunalt nit.
Örebro stads innevånare och framför allt dess lärarkår ha i dagarna sett prov på ett kommunalt nit sa gripande, att det förtjänar komma till en större allmänhets kännedom. Stadens folkskolstyrelse hade till ett av stadsfullmäktiges första höstsammanträden avgivit förslag till bränsleersättning åt folkskolans lärare. Förslaget var byggt på offerter, som infordrats från stadens vedhandlare, och upptog det pris, för vilket allmänheten kan köpa ved under bränsleåret. Vederbörande beredningsnämnd tillstyrkte i vanlig ordning förslaget, men vid stadsfullmäktiges sam-
manträde uppträdde en av stadens större industriidkare - chef för den kända Oscaria-fabriken, vars skodon säljas landet runt i butiker med samma namn - och anmälde, att han för sin firma erhållit offert på ved för ett pris, som var l kr. lägre per kbm. an det allmänna priset och den föreslagna bränsleersättningen. Detta lägre pris skulle få gälla icke blott industriföretaget utan även lärarkåren (om industriföretaget fått sitt lägre pris just för att man kunnat ställa i utsikt leverans även till lärarkåren, upplystes icke) och därför borde den kontanta ersättningen bestämmas i enlighet med det lägre priset. Efter åtskilliga om och men blev detta också stadsfullmäktiges beslut.
Sedermera visar det sig, att ingen vedhandlare i staden ar villig sälja till allmänheten för det fastställda priset, och huruvida den firma, som offererat industriföretaget det lägre priset också i verkligheten ar villig och kapabel att under hela bränsleåret stå för sin offert även till lärarkåren ar ganska tvivelaktigt. Det hela uppfattas nog också i staden ganska allmänt som en väl långt driven småaktighet mot lärarkåren. Ifrågavarande industriidkares nit att bespara staden utgifter ar emellertid sa storartat, att det bör kunna värma de i allmänhet socialt intresserade lärarna minst lika mycket som de förlorade vedpinnarna. Man får naturligtvis utgå ifrån, att det varit enbart omtanke om stadens ekonomi, som varit drivkraften, och ingalunda den omständigheten, att vederbörande också själv sparat en slant for sitt företag. Det ar inte nog med att man gjort sig besvär med att oombedd skaffa lärarkåren vedleverantör, man har dessutom med utnyttjande av ett stort industrikontors resurser inhämtat »upplysningar» om andra orters bränsleersättningar (som ju inte på minsta sätt kan ha betydelse för Örebro), om kungl, skolöverstyrelsens och Svenska stadsförbundets mening o. s. v. I sanning, ett sådant nit bör kunna avvinna landets hela lärarkår en obegränsad beundran! Det vore nog heller inte ur vägen, att lärarkåren på annat sätt visade sin uppskattning av den omtanke man obedd haft för örebrolärarnas bränsleanskaffning. Vad vore naturligare, an att de 27 tusen arbetarna i folkskolans vingård vid inköp av skodon skulle minnas den välvilja, som från ovannämnda fabriks ledare visats mot några få av dessa små? Säkert ar, att en sådan minnesgodhet skulle uppskattas av örebrolärarna, som själva ingalunda förmå löna välviljan efter förtjänst.
Ärras.
ffirevlåcfa.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)
Frågor rörande skolförhållanden besvaras i brevlådan. Däremot kan red. icke åtaga sig att lämna svar i brev.
639. Gulli. 1) Ej troligt, att statsbidrag kan erhållas för två avdelningar. Rådgör med inspektören! 2) Ja.
640. A. M. 1}’-2) Vi erinra oss ej något .fall, då k. m: t prövat sådan fråga. 3) Vederbörande lärare bör vägra att betala vedhuggningen, och, om skolrådet gör avdrag å lönen, i skrivelse till länsstyrelsen anhålla, att länsstyrelsen måtte ålägga skolrådet att utbetala lönen utan avdrag iför vedhuggningen, sa länge tjänstbostaden saknar särskild vedbod.
641. Visshet. Då Ni innehaft ordinarie befattning endast under 44/2 ar efter inträdet i 2:a löngraden, kan uppflyttning till 3:e löngraden icke ske den l januari 1929, sa vida Ni inte hade förvärvat 51/2 ordinarie
tjanstår, innan uppfattningen till 2:a löngraden skedde. I sa fall bor Ni rådgöra med inspektören om saken.
642. O. J. 875. I stort sett saknas tillämp-bara bestämmelser angående klockares och organisters skyldigheter. Se dock i detta fall den för klockare inom stiftet den 12 oktober 1887 av domkapitlet fastställda instruktionen. Antagligen har kyrkoherden ratt i detta särskilda fall.
643. P2 1) Vi. anse, att rekvisitionerna, sådana Ni hittills upprättat dem, äro riktiga. Dyrtidstillägg för vikarien kan nog ej påräknas, om han icke har full tjänstgöring å folkskollärartjänst. 2) Länsstyrelsen torde ej kunna till prövning upptaga sådan rekvisition. 3) Ja, se statsbidragsförfattningen § 5!
644. En 1928. 1) Kontant lon 68 x 4,13223 kr. Dyrtidstillägg därå 68 x l,so kr. »Lapplandstillägg» 68 x 0,41322 kr. Dyrtidstillägg därå beräknas efter 35 proc. 2) Lön 05 X 4,13223 kr. Dyrtidstillägg 95 x 1,34 kr. Lapplandstillägg 95 x 0,41322 kr. Dyrtidstillägg därå efter 36 proc.
645. Sylvester 1928. Vi kunna ej angiva pensionens storlek iför sådana .fall, men man kan förutse, att den blir starkt avkortad. På grund härav tillråda vi, att Ni iörst genom skolrådet hos pensionsanstalten begär prövning av Eder pensionsrätt under iförutsättning, att Ni till följd av nedsatt arbetsförmåga avgår från tjänsten vid viss angiven tid. Bifoga åldersbevis och styrkt tjänstförteckning. Läkarbetyg ar ej föreskrivet, men på något vederhäftigt satt bör nedsättningen av arbetsförmågan styrkas. När Ni erhållit svar angående pensionsrätten, kan Ni taga frågan om frivillig för tidig avgång under övervägande.
646. R. P-g. Edert antagande ar fullt riktigt. Det har ursprungligen hetat »omöjligt». Formellt ar det dock icke tillfredsställande, att skolrådet t. ex. i slutet av januari beslutar, att läraren skall erhålla avsked den 31 december. Antagligen får dock läraren sin pension från den l januari.
Glöm ej SAGA!
Annonser.
DÖDSFALL.
Var älskade syster
f. d. folkskollärarinnan
fröken
Ida Johansson
har i dag efter ett långvarigt, tåligt buret lidande lugnt och stilla avlidit, djupt sörjd och i tacksamt minne bevarad.
Uppgränna Toragård, Gränna, den 9 december 1928.
Helga Johansson. Lotten Johansson.
Sv. ps. 671.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
