Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
992
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 52
Kiruna skolförening firar 25-årsjubileum.
Hedvig Laestadius.
Då Kiruna skolförening uppträder i raden av minnesfirande sammanslutningar på skolans område, kan man ju fråga sig, om 25-årsminnet av en skolförenings tillvaro ar av sådan betydelse, att det bör särskilt celebreras. Tjugufem ar ar historiskt sett en rätt sa kort tidrymd, och även om sammanslutningstanken inom skolvärlden ar jämförelsevis ung, ar dock raden av ildre föreningar ganska respektingivande. Men Kiruna skolförenings uppkomst och historia måste ses i sitt samband med utvecklingen av gruvsamhället, som givit föreningen dess namn. Och sedd mot denna bakgrund ar 25-årsperioden av en betydelse, som inte kan mätas med tidsmått, tillämpliga på äldre samhällen. Den omfattar sa gott som hela tiden av ett samhälles utveckling från intet, kan man saga, till Norrbottens största samhälle.
Lördagen den 24 november samlades därför skolföreningens medlemmar tillsammans med ett antal inbjudna gäster och en del övriga föreningen och skolan närstående personer för att med en fäst å Godtemplarhuset högtidlighålla minnet. Bland gästerna märktes ledamoten av S. A. F: s centralstyrelse riksdagsman J. P. Johansson, Hornsberg, undervisningsrådet, fil. dr Vilhelm Berglund, skolrådets ordf. kyrkoherde J. E. Eklund, representanter från det norska grannsamhället Narviks lärarkår m. fi.
Det alltigenom gedigna programmet upptog som första nummer C. M. von Webers ståtliga jubelouverture, vilken vid pianot utfördes av fröknarna Elsa Frieman och Ragnhild Lindholm. Därefter framträdde föreningens nuvarande ordförande, folkskollärarinnan fil. kand. Hedvig Laestadius, och höll ett anslående hälsningsanförande.
Med utgångspunkt i r an1 S. A. F :s tre f rams-ta programpunkter sökte tal. iange i vad man det lyckats Kiruna skolförening att under de gångna aren iförverkliga desisa. Bet r älf <f ande
O. W. Stenudd.
folkskolans och .folkbildningens höjande har ju utvecklingen i dessa nordliga landsändar liksom i det övriga landet gått framåt med jättesteg. Och -skulle vi främst se till det kunskapsmått, som (folkskolans avgångsklasser besitta, måste vi kanna oss nöjdia. Men e>n lärare ihar ju ej endast att bilbringa kunskaper, han skall ock uppfostra sina elever till goda män oöh kvinnor,, besjälade av själlv-tukt, ansvarskänsla, arbetsglädje, offervillighet och medkänsla for sinta medmenniskor. Var an felet må ligga, måste vi medge, att resultatet av vart skolarbete icke ar lika tillfredsställande d detta aviseende.
I arbetet för den i2:a punkten på vart program, nämligen enhet och god anda inom lärarkåren, ha vi i istort sett varit framgångs rika. Ibland ha nog stridens vågor gått höga i diskussionerna på vara möten, men den gällde alltid saken, ej personen. Odh diagen efter rådde åter frid i kamratkretsen.
Den 3:e programpunkten gäller arbetet för ’förbättrandet av lärarnas ställning i allmänhet, och här har vart arbete >fräimst varit inriktat på att hoja kårens ställning å ekonomiskt avseende. Och visst ha vi fått det bättre,, i all synnerhet vi (häruppe, fastän folkskolkåren i sin helihet ej på långt när kommit upp till den lönnivå, som den på grund av sitt arbete etc. ar värd i jämförelse med andra kårer. Vi må dock hoppas, att lönfrågan måtte få sin snara lösning och - iför att önska det omöjliga - en lösning som tillfredsställer alla medlem/mar.
Å (föreningens vagnar bad sedan ordf. att få hälsa de närvarande, och då främst de inbjudna gästerna, välkomna. Beträffande centralstyrélseledamoten J. P. Johansson framhölls, att det vore (första gången i föreningens tillvaro, som centralstyrelsen förkroppsligad ’funnits närvarande i var krets, och att tacksamheten därför var stor mot den, som ej dragit sig for att göra den langa resan upp till Sveriges utkant .for att förhöja fäststämningen. Likaså hälsades kamraterna från broderlandet Norge särskilt välkomna, och viärdet av förbindelserna med Narviks lärarförening (framhölls.
Sedan ordföranden slutat sitt hälsningstal, uppläste fröken Ester Holm en av henne författad, högstämd och varmhjärtad prolog. Det parti av denna, som kanske mest grep åhörarnas sinnen, var det, där en hyllning bringades åt minnet av de under årens lopp bortgångna föreningsmedlemmarna, främst då »Lapplands okrönte konung» disponenten Hjalmar Lundbohm samt
folkskolinspektörerna J. Emil Björkman och Albin Neander.
Under hr Arvid Almgrens skickliga ledning sjöng därpå en blandad kör Hugo Alfvéns Sveriges flagga och Sten-hammars Sverige, varefter det egentliga minnestalet hölls av hr J. David Lidström.
Tal. anförde, att Kiruna har stått och står inför skiftande och svara problem, oöh under det äldre samhällen löst liknande problem steg for steg efter som de under årtiondenas lopp växt fram, har denna ort fått under kort tid genomgå alla de stadier, pröva de erfarenheter och genomgå de lidanden, som ett vardande och växande samhälle inte gärna kan undgå. Ar 189$ nådde räls-tippen Luossavaara, dåvarande namnet på platsen för det nya samhället, 1900 var redan antalet bostäder 120, varvid man dock bor taga i beräkning, att bostadsbehovet var det mångdubbla. Bebyggelsen följde en från början uppgjord plan, varigenom samhället förskonades från att få prägel av guldgrä-varnybygge. Bland dem, som inflyttade detta första ar, voro också många familjförsörjare, och problemet att bereda de minderåriga undervisning och sysselsättning uppstod.
Ar 1900 i september började Kiruna mindre folkskola läsningen under ledning av K. G. Sjöberg, numera i Skellefteå. -S. J. ansvarade för lokal till skola och lärarbostad genom att upplåta den s. k. kyrkan med ett tillhörande mindre rum »sakristian», det senare avsett for läraren. Nödiga skolmöbler och undervisningsmateriell samt möbler for lärarens bostadsrum ’bekostades även av S. J. jämte värme och lyse, under det gruvbolaget stod för den kontanta lönen, 450 kr., sedermera höjd till 600 kr. Det senare ansågs ju på den tiden storartat för en småskollärare. Då läraren vid tiden för höstterminens början infann sig på platsen, voro emellertid inga förberedelser vidtagna, inga skolbänkar funnos, ingen materiell, ej heller möbler till bostaden. Ett slagis smala långbord tillverkades i en hast, bänkar funnos ju förut i kyrkan, for 1200 kr. rekvirerades nödvändig materiell, och ett par veckor efter ordinarie tid var allt klart for starten. Barnantalet ste>g från ett trettiotal vid inskrivningen till c:a 80 under senare delen av vårterminen. Det var en brokig skara från alla hall ocih kanter av vart land, från nybörjaren 7-åringen till 14-åringen, barn från mindre folkskola på landsbygd och barn från A-skola i stad. Barnantalet växte, och redan 1901 redovisas för Kiruna jämte järnvägslinjen 38*6 ’barn, och detta ar anställdes en del nya lärare, av vilka F. G. iLandström, Hulda Bäckman och Hilma Lahti ännu äro kvar i Kiruna. Ar 1925 var barnantalet uppe i över 2,000.
Planerna på föreningebildning Wand lärarna togo 1903 på hösten fast form, och Kiruna skolförening bildades. Edligt § l i stadgarna skulle den ha till ändamål att arbeta for skolväsendets höjande inom Kiruna med omnejd, for enhet och god anda inom lärarkåren samt att hos hemmet uppväcka intresse och kärlek for skolan. I denna första § ligger ett program, vars förverkligande inom det lokala samhället var av allra största betydelse. Den första styrelsen hade till ordf. Ö. W. Stenudd, till v. ordf. F. G. Landström och till sekr. Amelie Ourtelius. Av de 30 föreningsmedlemmarna voro 16 tjänstgörande lärare och vsåledes icke mindre an 14 med annat verksamhetsfält. Däri lag en styrka, i all synnerhet med tanke på de samhällsproblem, som for sin lösning fordrade samarbete mellan representanter för skilda institutioner och näringar. Protokollen från den tiden och även längre fram visa också, att dessa utom det egentliga skolarbetet stående personer gjort värdefulla insatser i form av föredrag och diskussionsinlägg - och icke minst genom det stöd, som de på grund av ;sin ställning kunde ge åt realiserandet av företag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
