Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 52
SVENSK LÄRARETIDNING.
1007
Den borde tillhöra varje skolbibliotek och varje folkbibliotek i vart land.
Nils Wikström*.
Blekingeboken 1928. Blekinge hembygdsförbunds årsbok 1928. Pris 5 kr., för raedl. årsavgiften 3 kr.
Tvivelsutan ar denna årsbok mycket efterlängtad av blekingar i hemlandskapet men an mera tör den vara det för dem, som slagit ned sina bopålar fjärran från den härliga hembygden.
När kollegan »Blekings-Pelle» 1922 framträdde med sin Blekinge, läsbok för skola och hem, var det nog inte bara den förnämliga Turistårsskriften, som i sin litteraturöversikt häpnade över hans »stora kunskaper. Det låter kanske som en paradox, om man önskar, att han skulle haft litet mindre kunskaper.» Och då Blekingeboken året därefter kom ut och fick sin anmälning, var den visserligen dubbelt sa lång och erkännande, »men man frågar sig om det inte vore lämpligt att i fortsättningen mera an hittills blanda upp det värdefulla med något lättare gods».
Nåväl, undertecknaren härav ar av annan mening. Vad E. Pettersons arbete beträffar gladde det mig, att det verkligen fanns sa mycket att skriva om det lilla Bleking, som i det allmänna medvetandet hittills undanskymts av sina väldiga grannlandskap. Och rörande Blekingeboken har jag för vart ar konstaterat, att turistanmälarens maning icke följts utan att boken ar från ar bjudit på idel värdefulla uppsatser, och om någon betänklighet skulle vara till finnandes, måste det snarast vara den, att med ett sådant slöseri skall förrådet tömmas allt för snart.
I min anmälan i denna tidning av Petterssons bok framhölls, att västra Bleking, helt naturligt f. ö., fått vida mindre an det östra. I den föreliggande boken har större uppmärksamhet ägnats de emot Skåne gränsande socknarna. Sa uti inledningsuppsatseii, som framställer folkskalden Pehr Thomas-sons skiftesrika levnad. För den generation, som ar under halvsekelgränsen, torde Thomassons diktning vara ganska okänd. Det skulle därför vara roligt, om något förlag vågade sig på att ge ut åtminstone ett par volymer. Varför skulle f. ö. inte Blekingebokens redaktion vaga sig på att t. ex. bihangsvis, såsom skedde förra året, ge ut en volym på försök?
»Några anteckningar om Gammalstorps kyrka» av J. N. Björck, »Ryssberget och snapphanarna» av Viktor E. Rylander samt »Vid Sölvesborgsviken» röra sig ävenledes om den västra bygden liksom de hela landskapet berörande »Blekingska gästgivargårdar 1793» och »Resa genom Blekinge ar 1749». »Österlänningarna» få ändå sitt uti ett flertal givande artiklar, såsom »Ethöv-den», en källsjö i Ringamåla, »Varvs-
timmermannens upplopp i Karlshamn 1853», »En gammal blekingegård» från Hällaryd, »En kulturbild från ett sekel tillbaka» i Hoby o. s. v.
Tre poetiska bidrag meddelas även i tonsättningar.
Ett par tre kolleger ha medverkat i årsboken, och varför inte använda tillfället att vidröra de kollegiala känslosträngarna härvidlag, fast tillfället härtill kanske borde varit ett annat. Ett av dessa bidrag ar skrivet av en lycklig kamera j ägare, varigenom värdet an mera höjes.
A. Westander.
De stora filosoferna, deras liv och deras lära, utgiven av fil. dr William Durant, översatt av E. Sjöberg. Lars Hökerbergs förlag, Stockholm. Pris haft. 12 kr., klotb. 15 kr.
Filosofiens historia, framställd i några av dess huvudpersoner, utgör ämnet för denna bok. En populär skildring av tänkare och mänskligt tankeliv allt sedan grekerna.
En första anmärkning man kan göra ar ju, att det ej ar sa lätt att bestämma, vilka filosofer äro verkligt stora. Men det ar en smakfråga. För egen del skulle jag näppeligen inrangerat t. ex. Voltaire bland tänkarna, allra minst de stora. Han var utan tvivel en snillrik man med mycken »bon sens», men sina tankar fick han från andra och gjorde dem endast mer lättsmälta for sin tid.
Andra anmärkningar finnas ju också att göra - kanske ar exempelvis Bacon betydligt överskattad - men i en bok som denna bör granskaren fästa sig vid det hela.
Och som popularisator av filosofiens historia har, synes mig, förf. lyckats väl. Han har haft blick för det väsentliga. Och han har ofta förvånande bra lyckats ge den filosofiske lekmannen en liten inblick i problemställningen. Men hans kapitel om Kant ar enligt min mening lika oklanderligt från teoretisk ståndpunkt som populärt klarläggande.
Till den utländske förf: s resumé ha fogats några, behövliga för resten, små uppsatser om nordiska tänkare. Professor Andras har skrivit en kort men substantiell uppsats om Swedenborg, licentiaten Logren en om Boström och Vitalis Norström, och Sören Kierke-gaard och Harald Hof f ding ha behandlats av fil. lic. Hjalmar Montelin. Kanske skulle jag våga anmärka, att, med all aktning för Hoff ding, han dock näppeligen kan jämställas med Kier-kegaard, en av 1800-talets djupsinnigaste andar.
Men, som sagt, det ar lätt att anmärka. I sin helhet ar boken förtjänt av all rekommendation.
I synnerhet i våra dagar, då människorna i regeln ge sig sa liten tid att tanka, då de huvudsakligen leva i yt-
tervärlden och dess varandra snabbt avlösande intryck.
Man har - exempelvis Pascal och vår Tegnér, för att inte tala om de gamle - skjutit undan filosofien som något för livet gagnlöst. Delvis med rätta. Men som min gamle lärare professor Burman en gång under en föreläsning i praktisk filosofi helt anspråkslöst sade:
Nu kan man ju fråga sig, vad alla de där systemen i morallära egentligen tjäna till? På människors handlande inverka de föga eller intet. Men - de erbjuda ju en kanske ej sa onyttig tanke gymnastik.
Visa ord!
Blott detta, att för ett ögonblick rycka sig undan sinnesintryckens förvirrande ström och allvarligt tänka på en sak ar något värdefullt. Det gör en betänksam.
Och när man sa finner, att många tankeproblem, som man ansett helt modärna, i grunden äro uråldriga, och att människotanken ar ganska bristfällig, känner man sig böjd för ödmjukhet. En ännu värdefullare känsla.
Därför, synes mig, kan en bok som den föreliggande, studeras med god andlig behållning. Men den bör läsas lugnt och eftertänksamt.
Hugo Gyllander.
Naturens liv i ord och bild. Strövtåg och upptäckter inom Nordens växt- och djurvärld. Femtonde häftet. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm. Kr. 1: 50.
Femtonde häftet liar nu utkommit av det stora biologiska samlingsverket Naturens liv i ord och bild, som utgives under redaktion av professor L. A. Jägerskiöld och lektor Torsten Pehrson. Följande vackert illustrerade uppsatser ingå i detta häfte: Ur den svenska skogens fornhistoria av fil. dr Lennart von Post, Litet om näckrosor och deras omgivning av Severin Sehiöler, Grodliv, På jakt efter våra intressantaste amfibier av fil. lic. Rudolf Söderberg, Hur ett vetekorn gror av professor Henrik Lundegårdh samt Insektätande växter av professor Henrik Lundegårdh.
Aldrig ge tappt ar ett scoutorgan, som i Malmö utgives av en ung driftig folkskollärare Nils Wikström, vars namn rätt ofta under senaste tiden synts även i Sv. Ltg under av honom författade artiklar och recensioner. »Aldrig ge tappt» utkommer en gång i månaden till ett pris av .kr. l: 75 för helår. Sista numret för innevarande ar ar ett 30-sidigt, illustrerat julnummer med rikt och omväxlande innehåll av sådan art, som icke blott ar för ungdomen synnerligen tilltalande och äggande utan även kan med stort nöje läsas av vuxna och äldre personer. Ur detta innehåll må nämnas Ny dag av Alfred Wihlborg, Viktor Rydberg av fil. mag. Elin Thunell, Nordisk vinter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
