Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr l
»Glad såsom fågeln i morgonstunden». gick »Ur svenska hjärtans djup» hyllning på både vers och prosa med lekande humor och hjär-tevarm känsla, Talens rad inleddes av kontraktsprosten F. för hr och >fru W., som på ett sa välvilligt och älskvärt sätt beredde mötesdeltagarna en angenäm samvaro, däreifter följde en lång rad av tal, ty de voro många.
Och »Livets möda» (deklamerat) bröts av den sorgfria glädjens udd (e lita vise på byg-demålslåt» av A. W. L.).
Körande intrycket av mötet rådde blott en mening: det var lärorikt och angenämt, och säkert blev mångens önskan, att lärarmötet i B. måtte uppliva och stärka kamratandan och samhörighetskänslan mellan lärare och lärarinnor förverkligad.»
Dylika mötesreferat från den tidens lärarmöten i Sveriges olika bygder kan man i mängd leta rätt på. Kretsmötena voro fast- och högtidsdagar, och de stora stifts- och länsmötena klang- och jubelår. M^an försummade ej gärna att komma tillstädes till sina möten. Alla voro då en kar och en förening, ty intressena voro ju gemensamma. Med stark solidaritet sammanknöts till ett syskonband småskolans och folkskolans lärare och lärarinnor. Mötena utmärkte sig för stor omväxling i programmen och ett livligt deltagande å föreningsmedlemmarnas sida, vare sig det gällde föredrag, lektioner eller diskussionsinlägg. Tal, sång och stämningens ovationer kommo spontant fram som omedelbara uttryck för vad man kände, trodde j)å och hoppades.
Det ar möjligt att mötesprogrammen ej skulle tåla vid en jämförelse med var tids ästetiskt-filosofiskt-psykologiskt-ve-tenskapligt väl utformade programföredrag, men kretsmötena voro de unga ny-odlarpedagogernas inägor, som de kärleksfullt vårdade, besådde och skördade med glädje. Och säkert ar, att när de nu grånade småbrukarna mötas i förtroligt lag och med en glimt i ögat vänskapligt slå varandra på axeln med tjusar or den : »Minns du! Minns du!» sa ligger däri ej sa litet kvar av mötes-fläkt från deras gamla domäner.
Olof Stagnér.
Folkskollärarutbildningen läsåret 1929-1930.
Förlidet ar lämnade vi i nr 47 en redogörelse för de beräkningar rörande den nuvarande lärartill-gången för de egentliga folkskolorna, som skolöverstyrelsen på grundval av från seminariernas rektorer inkomna uppgifter utfört. Uppgifterna hänförde sig denna gång till den 15 okt. och icke, såsom skett de föregående aren, till den l okt. Sedan dess har överstyrelsen uti en i december till k. m: t ingiven skrivelse framlagt dels sagda beräkningar, dels ock de förslag, som
överstyrelsen på grundval av den gjorda utredningen ansett sig böra framställa.
Nämnda förslag avse först och främst, att folkskolseminariet i Strängnäs skulle från och med läsåret 1929-1930 successivt nedläggas ävensom att efter utgången av samma läsår parallellavdelningar icke längre skulle anordnas vid folkskolseminariet i Luleå.
I motiveringen härför hänvisar överstyrelsen icke blott till förberörda beräkningar utan givetvis även till behovet av lärare. För åren 1929-1932 har detta behov beräknats till resp. 611, 53, 478 och 458. Vidare har överstyrelsen kommit till det resultatet, att ett överskott av 117 lärare skulle finnas 1929 men att under åren 1930- 1932 en brist skulle uppstå å resp. 17, 95 och 153. När det sedan gäller att bedöma läget under läsåret 1933-1934, måste man enligt överstyrelsens mening tillse, att lärar-bristen i görligaste mån undanrö-jes. Med hänsyn härtill sknlle inalles erfordras omkring 500 lärare, därvid jämvikt mellan tillgång och behov skulle hava uppnåtts.
Under sådana omständigheter kan tydligen den under de senaste tre aren föreskrivna intagningen, som avsett inalles 410 elever, varigenom en examination å omkring 400 elever kan väntas uppnådd, icke anses tillfyllest läsåret 1929- 1930. Å andra sidan mana enligt överstyrelsens mening två särskilda omständigheter till en viss varsamhet vid övervägandena. Såsom överstyrelsen ofta haft anledning framhålla, innesluta, trots all noggrannhet, de förutsättningar, på vilka nn förevarande beräkningar måste bygga, åtskilliga osäkerhetsmoment, och givetvis göra sig dessa starkare gällande, ju längre fram i tiden man med ledning av de nu kända uppgifterna söker bedöma förhållandena. Därtill kommer, att först omkring åren 1933 och 1934 den starka årsklassen 1920 lämnar folkskolan för att ersättas av en numerärt väsentligen svagare. Med hänsyn härtill finner sig överstyrelsen fortfarande böra avråda-från alltför forcerad lärarutbildning.
När överstyrelsen sedan övergår till att yttra sig rörande planläggningen av lärarutbildningen läsåret 1929-1930, erinrar överstyrelsen först, hur antalet klass-avdelningar vid de olika seminarierna under innevarande läsår fördela sig, och inlåter sig därefter på en särskild motivering för de ifrågasatta indragningarna. Överstyrelsen anför därvid bi. a.:
Den lämnade sammanställningen gi-
ver vid handen, att en fortsatt begränsning av utbildningen genom indragning av klassavdelningar vid dubbelseminarier i allmänhet icke under näst-instundande läsår ar möjlig att åvägabringa, utan att totala antalet klassav-delningar nedgår under 6, vilket ur synpunkten av ämneslärarnas tjänstgöring och övningsskolornas utnyttjande ar ägnat att ingiva mycket starka betänkligheter. Vid seminariet i Göteborg ar visserligen klassavdelningarnas antal 7, men seminariets ställning såsom pr o vårsanstalt med därav betingad starkare uppsättning av ämneslärare och utvidgad övningsskola, ingiver dock betänkligheter ur samma synpunkter.
Å andra sidan ar det påtagligen, med hänsyn till det förefintliga läraröverskottet, oundvikligt, att en tillfällig begränsning sker jämväl nästkommande läsår. Likaledes har det fortsatta utredningsarbetet bestyrkt den förut av överstyrelsen uttalade uppfattningen, att den starkt minskade nativiteten bör föranleda en definitiv inskränkning av seminarieorganisationen. I sin underdåniga skrivelse den 23 juni 1927 föreslog överstyrelsen, att sagda begränsning lämpligast åväga-bragtes på sa sätt, att seminariet i Strängnäs nedlades och folkskolseminariet i Luleå ombildades till enkelseminarium, samorganiserat med det nuvarande till Mur j ek förlagda småskolse-minariet. Sedan överstyrelsen verkställt ytterligare utredning av frågan om lärarbehov och lärartillgång, framhöll emellertid överstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den 2 december 1927 bland annat, att de vid höstundersökningen 1927 framkomna förhållandena icke vore av beskaffenhet att nödvändiggöra ett brådstörtat beslut angående de nämnda indragningsåtgärderna, i det att den lämnade utredningen ansåges hava givit vid handen, att hinder for uppskov icke kunde föreligga. Överstyrelsen erinrade tillika om frågans sammanhang med det aktuella spörsmålet om småskoll ar ar utbildningens ordnande samt om de ersättningsanspråk, som blivit framställda från Strängnäs stad, därest folkskolseminariet därstädes skulle komma att nedläggas.
Överstyrelsen avsåg givetvis icke att såmedelst påkalla något längre uppskov med fattandet av definitivt beslut rörande indragningen i fråga, utan innebar överstyrelsens ståndpunktstagande allenast ett undanskjutande for det närmaste året av spörsmålets slutliga prövning.
E. k. m: t förelade icke 1928 års riksdag något förslag rörande småskollärarutbildningen s ordnande och påkallade icke några definitiva indragningsåtgärder beträffande folkskolseminarierna i statsverkspropositionen till samma års riksdag. Riksdagen ifrågasatte icke heller några sådana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
