- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
29

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 2

SVENSK LÄRARETIDNING.

29

varande tiden utmärkes av livliga pedagogiska strömningar, och överallt hava problemen rörande skolans inre arbete blivit aktuella. Den mera vetenskapliga barnforskning, som numera med stor iver bedrives, verkar härvid befruktande. I allt högre grad kräves det av lärarna i vara skolor insikt om att det for barnets psykiska och fysiska utveckling ingalunda ar likgiltigt, hur man kommer till ett »gott resultat», utan att det tvärtom ligger den största vikt uppå, att de metoder, som använ–das, äro psykologiskt och sålunda i verklig mening praktiskt bestämda. Detta gäller i all synnerhet den grundläggande undervisningen och uppfostran på småbarnsskolstadiet. Med hänsyn härtill torde det med all rätt kunna sägas, att den orientering i den modärna pedagogiken, som numera kräves av en lärare på barndomsstadiet, ingalunda bör vara mindre for småskollärarinnan an för läraren på det egentliga folkskolstadiet.

^ Överstyrelsen upptager vidare till bemötande en hel del andra skäl, som anförts mot behovet av en förbättrad småskollärarutbild-ning, men dem förbigå vi här.

Slutligen påvisar överstyrelsen hurusom den nuvarande 2-åriga lärokursen ter sig synnerligen knapp med hänsyn till läroplanens krav i fråga om de kunskaper och färdigheter, som skola bibringas eleverna under seminarietiden, samt att detta gäller i ännu högre grad om den särskilda praktiska lärarutbildningen.

Bland de myndigheter, som avstyrkt den 3-åriga kursen men ändå vilja ha en bättre utbildning, ha somliga trott sig knnna vinna det sistnämnda genom höjda inträdesfordringar. Överstyrelsen motsätter -sig en sådan höjning, emedan en viktig kategori elever – de som komma från landsbygdens praktiska liv - då komme att till skada för vår folkundervisning gå alldeles förlorade för seminarierna.

I sammanhang med spörsmålet om en 3-årig lärokurs har uppkommit även den frågan, hnruvida icke seminarielärarkompetensen borde höjas. Överstyrelsen anser, att den frågan icke längre skulle kunna undanskjutas, därest kursen bleve 3-årig.

Av vad nu nämnts framgår, att överstyrelsen icke blott ställt sig välvillig till förslaget om den 3-åriga lärokursen ntan ock anfört synnerligen starka pedagogiska och delvis även ekonomiska skäl för densamma. Men när överstyrelsen slutligen kommer till de ekonomiska synpunkterna, hesiterar den i alla fall inför dessa. Kostnadsberäkningar ha upprättats dels för 2-årig, dels for 3-årig kurs.

Dessa ha givit vid handen, att den sistnämnda skulle i engångskostnader kräva 493,350 kr. mera och i årliga driftkostnader 253,024 kr. mera. Vid beräkningarna har man utgått från nuvarande avlöningsbelopp.

Till dessa kostnader skulle komma en höjd avlönings st andar d för småskolans lärarkår för kompensering av det 3: e årets utbildningskostnader, och att nu beräkna statens och kommunernas årliga, kostnader för denna ligger utom möjlighetens område, men sa mycket finner överstyrelsen klart, att dessa utgifter statsfinansiellt sett komme att bliva de mest betydande av de för reformens genomförande nödvändiga merkostnaderna. Överstyrelsen anser det icke kunna förväntas, att statsmakterna skulle vilja binda sig för de utgifter det här Qkan bliva fråga om, helst som angående ett par av de viktigaste utgiftsområdena närmare utredning icke nu kan åvägabringas.

Men om av ekonomiska eller andra grunder en förlängning av tiden för småskollärarutbildningen icke för närvarande kan komma till stånd, betonar överstyrelsen å andra sidan med styrka, att det starkt påkallade förstatligandet av småskolseminarierna icke därför bör uppskjutas, även om, såsom i det föregående har visats, ett samtidigt genomförande av de bada åtgärderna ur ekonomisk synpunkt skulle kunna medföra vissa fördelar.

*



Såsom nämnts har föredraganden i ärendet, undervisningsrådet Nylund, reserverat sig mot överstyrelsens beslut. Han har yrkat, att sagda beslut skulle i stället för de tre punkter, som åter gåvo s i Sv. Ltg 1928 nr 50, fått följande lydelse :

Vad överstyrelsen i sitt nu föreliggande utlåtande anfört kan sammanfattas sålunda:

Enär överstyrelsen för sin del måste vitsorda behovet av en förbättrad småskollärarutbildning, finner sig överstyrelsen med hänsyn till de punkter, från vilka överstyrelsen närmast torde hava att bedöma det föreliggande spörsmålet, böra tillstyrka de underdåniga framställningarna. Därvid vill överstyrelsen framhålla, dels att den tvekan, som vid ett dylikt tillstyrkande icke kunnat utebliva, helt och hållet grundar sig i ekonomiska hänsyn, dels att nu ifrågavarande organisatioriska spörsmål icke måtte få valla uppskov i genomförandet av småskolseminarier-nas förstatligande.

Generaldirektör Holmdahl stannar kvar i riksdagen.

Den nye skolchefen säges skola lämna sina kommunala förtroendeuppdrag men däremot stanna kvar i riksdagen. Om det sistnämnda har han intervjuades i pressen uttalat följande:

- Vad mitt riksdagsmannauppdrag beträffar, sa förutser jag, att det kan bliva nödvändigt för mig, snart nog, att avveckla även detta, alltså kanske redan under den stundande fyraårsperioden. I längden torde det icke vara lämpligt att söka förena tvenne sa krävande uppdrag. Men då jag fått mitt riksdagsmandat förnyat i höst och man - enligt mitt sätt att se – endast på grund av tvingande skal får undandraga sig ett dylikt förtroendeuppdrags fullgörande, sa anser jag mig tillsvidare böra se tiden an. Jag vill gärna kunna grunda mitt slutliga ståndpunktstagande i denna fråga på en egen erfarenhet av möjligheten att förena de båda upp-* gifterna.

Folkskollärare- riksdagsman.

Folkskolläraren David Norman, Fagersta, kommer att efterträda generaldirektör Nothin som ledamot av första kammaren för Västmanlands och Södermanland-s län. Handelsföreståndaren S. Palm i Sala, som stod närmast i tur, har avsagt sig.

Hr Norman ar född den 18 juli 1887 i Hällestad, Östergötlands län. Han avlade folkskollärarexamen i Linköping 1908 och tjänstgjorde de följande åren som vikarie i Motala Verkstad, Oxelösund och Brännkyrka. Ar 1911 blev han ordinarie folkskollärare i Fagersta.

Svensk Läraretidnings redaktion.
Vid sitt sammanträde den 4 januari fattade styrelsen för Svensk Läraretidnings förlagsaktiebolag ett beslut, som enligt styrelsens protokoll ar av följande lydelse:
Sedan centralstyrelsen for Sveriges allmänna folkskollärarförening beslutat att utgiva en större minnesskrift i samband med föreningens 50-årsjubileum ar 1930 samt uppdragit åt kanslirådet J. Franzén att författa skriften i fråga, har denne meddelat Svensk Läraretidnings styrelse, att författararbetet i fråga komme att helt taga hans tid i anspråk och måste omedelbart taga sin början, om det skulle i tid bliva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free