Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 3
SVENSK LÄRARTIDNING.
ut ifrån, att om riksdagen kunnat drömma om ett sådant påhitt som det nu lagfästa, det hade satts p för den reformen. Den ar ett verk av den Almkvist-Bergqvistska reformmentaliteten, som på sa många områden satt frukter i förfuskande av 1927 ars skolreform.
Däremot ar det Svårare att förstå, vad den gode rektorn egentligen har för saklig grund for sitt anatema mot tillvalsrätten å gymnasiet. Den, som tänker gå in vid en ett-år ig kurs vid handelsgymnasium, har alla möjligheter att läsa tre sprak genom hela gymnasiet. Men det kan väl inte vara någon mening i att för de tiotal studenter, som gå till handelsgymnasierna, förhindra de 2,500 övriga att välja ämneskombinationer, som passa för deras studievägar eller personliga läggning.
Realskolans och adjunktskårens representation i skolöverstyrelsen
krävdes av den nyligen församlade adjunktskonferensen. Inledaren, dr E. Wettervik, framhöll som ett önskemål, att icke samtliga undervisningsråd väljas bland lektorer, utan att även plats beredes for en representant för adjunkterna. Sa har det varit tidigare, men nu hålles av sparsamhetsskäl en plats vakant i skolöverstyrelsen, och denna råkar just vara densamma, som förut besatts med en adjunkt. Sparsamheten ar i detta fall mycket tvivelaktig, då platsen i alla händelser måste hållas besatt på förordnande och därigenom faktiskt kostar staten mera genom rese- och traktamentsersättningar, vilket icke skulle behöva förekomma, om platsen vore besatt med ordinarie innehavare.
Adjunkternas krav äro både rimliga och välbefogade.
Om Ni vid läsningen av detta nummer finner detsamma innehålla något i ett eller annat avseende
värdefullt,
sa -skulle Ni göra Svensk Läraretidning en tjänst och gagna den fria lärarpressen om Ni ville
visa det
for de medlemmar av folk- eller små-skolkaren, som ännu ej äro prenumeranter.
J* ö r dagen.
När guldet flödar.
Sedan krigsåren med deras enorma krigskonjunkturskatteinkomster har guldet icke sa rikligt flödat i den svenska statskassan som nu. Kassafonden har med bokslutet den 30 juni 1928 vuxit från 30,9 millioner till 43,8 millioner. Tar man därjämte hänsyn till att tullverkets redovisningsväsen under det gångna budgetåret omlagts, varigenom 12,2 millioner, som enligt gammal ordning i bokslutet skulle lia tillförts kassafonden, ej inräknats i densamma, uppgår kassafondens reella ökning under budgetåret 27-28 till icke mindre an 24,1 millioner. Därmed ar visat, hur p^ss bevänt det var att ar 1927 avvisa folkskollä-rarkårens lönefråga »av statsfinansiella skäl».
Det löpande budgetåret ar amin bara halvgånget. När lönemotionerna ar 1928 väcktes, höllo motionärerna fore, att vissa inkomstposter i statsverkspropositionen voro för lågt beräknade, och förhoppningar hystes, att omräkningen av inkomsttitlarna i maj skulle lämna utrymme for de 11 millioner, som ett bifall till lönemotionerna skulle ha kostat. Sa kommo emellertid de stora arbetskonflikterna, och finansdepartementet kunde lämna skrämmande uppgifter om det statsfinansiella laget. Något bifall till motionerna låg ej inom räckhåll. 1929 års finansminister lämnar nu i årets finansplan meddelandet, att »icke oväsentliga överskott äro att påräkna å vissa inkomsttitlar, i främsta rummet på tullmedlen och på statens järnvägar», och att man som slutresultat av bokslutet den 30 juni 1929 har att förvänta ytterligare tillskott till kassafonden. Huru stora överskotten bli, kan naturligtvis ej nu i mitten av budgetåret angivas, men säkerligen kommer det ej att förvåna någon initierad, om vi i 1930 års finansplan underrättas om att överskotten rikligt skulle ha räckt till för att finansiera ett riksdagsbeslut 1928 om bifall till de då väckta lönemotionerna. Sa stor räckvidd hade i verkligheten de »statsfinansiella skälen» 1928.
Den nu sittande regeringen har, som sagt, haft att göra upp en budget under lysande förhållanden. En mycket förstärkt kassafond, nya överskott i sikte för det löpande budgetåret och de påräkneliga statsinkomsterna for nästa budgetår stegrade med flera tiotal millioner kronor. I verkligheten synes man böra anslå antalet av dessa mermillioner till över 60 millioner kronor. Det ar länge, sedan en regering i vart land kunnat göra upp ett budgetförslag under sa gynnsamma förutsättningar.
Vart ledes nu detta stora guldflöde? Först och främst användas 25 millioner till skattesänkningar. Det blir en sänkning av inkomst-och förmögenhetsskatten från grundtalet 150 till 140 (9 millioner) , sockerskattens borttagande (8,5 millioner), sänkta järnvägstaxor från l jan. 1930 (för helt ar 8,5, för budgetåret 3,5 millioner), lättnader i frukttullarna (3 millioner, sänkning av fondstämpeln, (2 millioner), avskaffande av lastpen-ningarna (0,75 millioner). Besten. av mermillionerna plockas bort på olika hall, bi. a. en uppräkning av en del förslagsanslag (11 millioner) samt framför allt för att minska statens lånebehov genom användande av skattemedel i stället för lånemedel ävensom genom en kraftig amortering av statsskulden (26,1 millioner). Hur stark lånebudgeten i årets finansplan ställer sig, får man en föreställning om genom en jämförelse med fjolårets. Då anvisades av lånemedel 49,4 millioner, for statsskuldens amortering 18,4 millioner; skillnad 31,0 millioner. I årets finansplan äro motsvarande siffror 34,5, 26,1 och 8,4 millioner. Man har sålunda uppnått det storartade finansläget, att staten avbetalar på statsskulden nästan lika mycket, som den upplånar för nya produktiva ändamål. Säkerligen kan ingen stat i Europa uppvisa en motsvarighet till detta.
Av det stora guldflödet har i ar ett stänk även fallit på folkskolans lärarpersonal. Såsom på annat ställe meddelas, beräknas i statsverkspropositionen ett belopp av, noga räknat, 6,035,000 kr. för en provisorisk löneförbättring åt lärare vid folkskolor och högre folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
