Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 4
dersökning av skogens uppträdande och orsakerna till dess utbredning kan göras sa, att det blir en geografisk undersökning. Överhuvud ligger det en fara i att man stannar vid den i våra dagar sa populära kartografiska framställningen av vissa företeelser. En karta över glaeiärernas utbredning ar intressant. Geografi blir den först med förklaringen till denna utbredning och dess inverkan på landskapsbilden. En framställning av religionernas utbredning ar ej geografi. Det blir det först, om och när det påvisas, hur dessa stämpla den geografiska miljön.
Som jag förut framhållit ligger tyngdpunkten inom geografien i studiet av de olika områdena på jordens yta, i den syntes, som naturens och människans krafter tillsammans där åstadkommit. Man har som nämnt kallat denna centrala del inom geografien speciel geografi eller regionalgeografi.
Emellertid ar det av stor betydelse för den geografiska vetenskapen att jämförande studera geografiska företeelser av en och samma art. Vi ha redan varit inne härpå, då vi vidrörde studiet av vetets utbredning på jordytan. Fjorddalarnas förekomst och typer, stäppområdenas avhängighet av vissa jordmåns- och klimatförhållanden, städernas läge och förekomst äro föremål för dylika studier. De äro nödvändiga, dylika undersökningar, för att finna lagbundenheten i de enskilda företeelser, som utgöra delar av ett landskap, och de äro nödvändiga för att förstå den enskilda fjorddalen, den speciella stäppen, den enskilda staden. Geografen behöver också förstå och undersöka de verkande krafter, som skapat fjorden, stäppen, staden. Dessa studier, där man undersöker ett isolerat geografiskt fenomen eller jämförande undersöker en grupp av till samma slag hörande geografiska företeelser, deras orsak och uppkomst, falla inom den allmänna geografiens område.
Den allmänna geografien ar en nödvändig del av geografien, den ar både en oundgänglig förberedelse till den speciella geografien och till stor del ett resultat av detaljarbetet inom den regionala geografien. Både den regionala och den allmänna geografien behövas, båda äro för vetenskapens uppbyggande nödvändiga arbetslinjer.
Klarast framträder dock en av geografiens stora grundtankar, den om de olika företeelsernas inre relation och växelverkan på ett och samma område av jordytan, inom den regionala geografien. Här slår det geografiska tänkandet sina många broar mellan naturen och kulturlandskapet, visar, hur natur-bunden människan ar i sin verksamhet och i sitt verk, men också hur hon som en stark och självständig faktor omvandlar och sätter sitt märke på jordytan.
Rätt begagnad ar därför också geo-
grafien av sa stor fostrande betydelse i vetenskap och skola. Den ar en hymn om de stora naturkrafter, som sätta sin mäktiga prägel på jordens anlete och om deras eviga växelspel, som stämplar även människan i hennes gärning. Men den ar tillika en lovsång till det mänskliga arbetets ära och om människans väldiga verk på jordytan. Hennes verk ar kulturlandskapet med undanröjda vildskogar, med odlade marker, med städer och byar och kommunikationsledernas väldiga nät över jordytan. Detta kulturlandskap har danats ut efter vissa naturliga förutsättningar, men det har också fått olika stämpel allt efter människans egen kulturnivå. Och studiet av detsamma i vetenskap och skola bör ge en rikedom av väckande, värmande tankar.
Sigurd Paradis 50 ar.
Det säges, att en riktig karl alltid har någon ovän, och detta har måhända i de flesta fall sin riktighet. Men det finns likväl en och annan, som ar nog lycklig att kunna vara en riktig karl och anda endast ha vänner. Till dessa få lyckliga hor Sigurd Paradis. När han den 30 januari ingår i 50-årsåldern, komma därför många hjärtliga lyckönskningsord att sägas honom, och an flera tacksamhetens tankar skola ägnas honom.
Sigurd Paradis ar född i Benestad, Kristianstads län, i österle’n, som det heter i kungariket Skåne. Han ar alltså inte att rakna bland dem, som äro födda söder om landsvägen, men han ar likväl en äkta son av sitt land; släkten med det stolta och ovanliga namnet Paradis ar skånsk sedan åtminstone ett par hundra ar. Att vara skåning ar emellertid för Sigurd Paradis inte huvudsaken; först och främst ar han folk-skoleman. Det ligger mycket nära till hands att utbrista: hur skulle han kunna annat! Under hela sin barndom och sina ynglingaår växte han sa samman med faderns trägna id i sockenskolan, att det föll sig helt naturligt, att han,
när tiden var inne, skulle söka sig in i Lunds folkskoleseminarium. Efter examen därstädes ar 1900 erhöll Paradis anställning som e. o. folkskollärare vid Göteborgs folkskolor, en anställning som två ar därefter förändrades till ordinarie.
Inom Göteborgs lärarkår intog Paradis snart nog en framskjuten plats. Han var sålunda under femton ar sekreterare i Göteborgs skolförening, ledamot i kommitten för Göteborgs folkskolors pedagogiska kurser likaledes i många ar, ordförande i lärarkårens sjukkassa allt från dess bildande, ledamot i bestyrelser för sommarkurser, större skolmöten o. s. v. För S. A. F: s litteratursällskap har han redigerat Torsten Rudenskölds samlade skrifter.
Med 1920 års ingång fick Paradis ett annat verksamhetsområde sig anförtrott, då han tillträdde befattningen som folkskolinspektör i Hallands norra inspektionsområde. Under de nu tillän-dalupna nio åren har han förstått att vinna såväl skolstyrelsernas som lärarkårens aktning och sympati. Det ligger icke för honom att i sin reformsträvan gå bröstgänges till väga, men skol-förbättringar vidtagas likväl allt som oftast inom inspektionsområdet, vittnande om ett samförstånd, som nog till stor del får tillskrivas inspektörens kloka politik. Vid skolbesöken kommer han såsom den där vill leda allt till det bästa och håller sig för god för viktighet och småsinne.
En man i vilken icke ar något svek, vidsynt och human som ämbetsman, god och trofast som kamrat och vän -sådan ar Sigurd Paradis. Tack för ar som gått, lycka och glädje för ar som stunda!
Fr. Öster.
Fritz Bäckström 50 ar.
Statens folkskolinspektör i Norrbottens södra inspektionsområde Fritz Bäckström ar född i Piteå landsförsamling den 26 jan. 1879 och fyller således 50 ar den 26 jan. Sin första utbildning för lärarkallet erhöll han vid småskoleseminariet i Öjebyn, där han avlade småskollärarexamen 1896. Efter någon tids skolarbete fortsatte han sina studier vid folkskoleseminariet i Härnösand och avlade folkskollärarexamen 1901. Åren 1901 och 1902 tjänstgjorde han som folkskollärare inom sin hemförsamling och under tiden 1903-1908 verkade han som ord. folkskollärare i Kubikenborg. Som folkskollärare och organist tjänstgjorde han i Kall 1909 och 1910 och i Nederkalix 1911-1919. Ar 1920 tillträdde han den befattning han nu innehar.
Folkskolinspektören Bäckström har under sin verksamhet visat sig vara en framstående skolman och organisatör. Under hans tjänstgöring inom Norrbottens södra inspektionsområde ha stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
