Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRÅRETIDNINa.
Nr 4
Tillsatta tjänster.
Till e. o. lärare vid folkskola: i Arvidsjaur, Nbt., K. Stenlund, Häggenås.
Till vik. lärare vid folkskola: i Västervik H. Mansfeld och B. Börjesson; i Falun S. Appelqvist, Möklinta; i Mo, Vnrl., T. Karlsson, Sprängsviken; vid Kråksjö i Ljuder, Krb., Yngve Karlsson, Emmaboda; i Farlmlt, Krst., Erik Andersson, Lerberget; i Mora, Kpb., C. Persson och Ruth. Bengtzelius, Garsås; i Sundsvall Margit Leval därstädes och H. A. Karlsson, Tynderö; vid Koler i Piteå landsförsamling, Nbt., Herta Hägglund, Kiruna; i Arboga Karin Stenström; i Trehörningsjö, Vnrl., Alice Lundgren därstädes; i Oskarshamn H. Grundström, Stockholm, och T. Andersson, Oskarshamn; vid Niemisel i Råneå, Nbt., H. Rånlund, Strömsund; i Öster-Färne-bo, Gvlb., Rut Ramkvist, Forsbacka; i Flakeberg, Skb., Valter Dahlén, Börstig.
Till lärare vid mindre folkskola: vid Häradsskär i Gryt, Östg., Mimmie Danielsson, Ulrika.
Till e. o. lärare vid småskola: vid Rörvattnet i Hotagen, Jmt., Britta Nilsson, Aspås-näset.
Till vik. lärare vid småskola: i Åtvidaberg, Östg., Ingrid Sundell, Eksjö; i Västervik Ebba Bengtsson; i Jönköping Astrid Pleijel därstädes och Maria Olson, Sanna; vid Gårelehöjden i Junsele, Vnrl., Signe Ger din, Mo; i Skövde Karin Gustavsson, Korsberga; vid Arkelstorp i Stoby, Krst., Saga Sundgren, Vitaby.
Personliga bemärkelsedagar.
K. I. Nilsson.
Läraren vid Kolsholmens folkskola, Nosse-bro, Karl Ivar Nilsson, ingår den 24 i denna månad i 50-åringarnas led. Han föddes 1879 i Skallmeja församling, Skb. Efter ar 1902 i Göteborg avlagd folkskollärarexamen fick han samma ar anställning som vik. lärare vid Kungälvs folkskola och kvarstannade där, tills han ar 1904 tillträdde ordinarie anställning vid As folkskola. Den l juli 1915 tillträdde han sin nuvarande befattning, då han därjämte utsågs till organist i Essunga församling
Intresserad framför allt av sin fostraregärning har han nedlagt ett gediget arbete i skolan och åtnjuter det synnerligen välförtjänta anseendet som en sällsynt dugande och energisk lärare. På sin fortbildning har han genom deltagande i en hel del kurser likaledes nedlagt ett oförtrutet arbete. Genomgångna kurser i Stockholm 1907, i Åtvidaberg 1911 samt nykterhetskurser i Skövde och Lidköping m. fi. vittna härom.
Trots sin tillbakadragenhet och obenägenhet att »hålla sig framme» har han ej lyckats hålla sig fri från uppdrag även utanför det egentliga skolarbetet, utan hans tid och krafter ha tagits i anspråk även för en hel del
allmänna angelägenheter. Han ar lärarkårens representant i skolrådet, sekreterare och kassör i Skaraborgs läns biodlareförbund, ledamot av styrelsen för Sveriges biodlares riksförbund, ordförande i taxeringsnämnden för Essunga och Kyrkas, barnavårdsman, ledamot av kommunalfullmäktige och ordförande i Ess-unga fruktodlareförening m. m. Inom Varakretsen av S. A. F. bekläder han vice sekre-terarposten.
Det ar med obrutna krafter K. I. Nilsson träder över tröskeln till ett nytt halvsekel, och många hans vänner inom och utom kamratkretsen Önska helt säkert, att årens tyngd ej på länge, länge blir märkbar.
Nät.
Dödsfall.
O. Olsson.
Folkskolläraren Oscar Olsson i Trää har avlidit i en ålder av 41 ar.
O. var född i Malmö, avlade-1908 folkskollärarexamen i Lund och blev ord. lärare i Trää 1909. Han innehade ett flertal förtroendeuppdrag i Trää: ordförande i valnämnden, ledamot av fattigvårdsstyrelsen samt kronoombud i taxeringsnämnden.
Han sörjes närmast av maka och barn.
A. Carlsson.
Den 11 januari avled å Jönköpings lasarett folkskolläraren Allan Carlsson från Gränna.
C. var född i Stensholm, Hakarps församling, den 28 juni 1901. Efter att ha avlagt folkskollärarexamen i Linköping 1924 erhöll han plats som vikarie vid folkskolan i Gränna samma ar. Året därpå erhöll han vikarieplats i Vimmerby men valdes ar 1926 till ord. folkskollärare i Gränna.
Som närmast sörjande stå hustru, föräldrar och syskon.
A. T. Strömmert.
F. folkskolläraren A. T. Strömmert, Mom-mehål, Törnsfall, avled den 11 januari efter en längre tids sjuklighet.
S. var född i Västra Ed 1857, avlade sin folkskollärarexamen vid Linköpings seminarium 1880. Efter förordnanden på ett flertal platser i landet blev S. 1885 ordinarie lärare vid Mommehåls skola i Törnsfall, och denna tjänst innehade han, ända tills han for några ar sedan avgick med pension.
Under många ar var han kommunalstämmo-ordförande, ledamot av taxeringsnämnden och brandstodskommittén.
Den bortgångne sörjes av maka och två döttrar.
M. Erlandson.
F. d. överläraren Magnus Erlandson, Jönköping, har avlidit i en ålder av 78 ar.
E. var född i Skåne och avlade folkskollärarexamen i Uppsala 1879, anställdes samma ar som ordinarie lärare i Söderby-Karl och blev 1881 ordinarie lärare i Jönköping. Fem ar senare genomgick han slöjdlärarkursen å Nääs och blev därefter icke blott slöjdlärare vid Jönköpings folkskolor utan även tillsynings-lärare för all slöjd vid desamma. Även vid läroverket anställdes han snart . som slöjdlärare och verkade här anda till för ett par ar sedan. Han tjänstgjorde först vid Västra folkskolan men överflyttades 1908 då Södra skolan nybyggdes, till densamma som överlärare. Här verkade E. sedan till ar 1919, då han avgick med pension.
Utom sin lärargärning var den avlidne livligt intresserad för missionsrörelsen. Även nykterhetsrörelsen hade i honom en av sina varma vänner. Som författare av nykterhetslitteratur har E. dessutom verkat och bi. a. utgivit en del material för nykterhetsundervisningen. Under flera terminer efter sitt avsked som folkskollärare var E. vikarierande
lärare i kristendomskunskap vid läroverket.
E. sörjes av maka och barn.
Den 10 januari ägde jordfästningen rum i Sofiakyrkan under stor tillslutning från Jönköpings lärarkår. Flera tal höllos vid graven, och en rik blomsterhyllning hade ägnats den bortgångne.
E. Österling.
Den 12 januari avled f. organisten och folkskolläraren Erik Österling, Stavsnäs.
Ö. var född i Norra Eåda 1863, avlade folkskollärarexamen i Karlstad 1890 och blev efter tjänstgöring i Sunnemo, Gustav Adolf och Norra Råda ar 1915 ord. organist och folkskollärare i Stavsnäs. Denna plats innehade han till slutet av ar 1927, då han avgick med pension. Ö. har också haft en del kommunala uppdrag, bi. a. var han ledamot av barnavårdsnämnden. Dessutom verkade han i Fosterlandsstiftelsens tjänst, dels som föredragshållare, dels som ledare av missionsarbetet i sin församling.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Centralstyrelsens årssammanträde.
Vi fortsätta här referatet från de vid centralstyrelsens senaste sammanträde behandlade ärendena.
Betyg och betygsgrunder.
I anslutning till en från Varbergskretsen inkommen motion beslöt centralstyrelsen förra året att till kretsarnas behandling utsända frågan om betyg och betygsgrunder. Spörsmålet rörde lämpligheten av minimikurser för folkskolan, normalexempel för skriftliga prov samt skärpning av fordringarna för högsta betyget i uppförande och flit.
Efter utredning i ärendet hemställde centralstyrelsen, att kretsarna måtte avgiva sina yttranden som svar på följande frågor:
1. Anser kretsen, att fastställande av minimikurser for folkskolans klasser vore till gagn för folkskolan och dess undervisning?
2. Anser kretsen önskvärt, att normalexempel för skriftliga prov i folkskolan utarbetas och fastställas?
3. Har inom kretsområdet förekommit, att skolmyndigheter (skolstyrelser, folkskolinspektörer etc.) förelagt en eller flera av folkskolans klasser gemensamma skriftliga prov?
4. Om föregående fråga besvaras jakande, vilka erfarenheter ha vunnits om dessa provs inverkan på skolan och skolarbetet?
5 a. Anser kretsen, att flit- och uppförandebetygen böra bibehållas?
5 b. Om förestående fråga skulle besvaras nekande, vilka vitsord anser kretsen böra sättas i stället för flit- och uppförandebetygen?
6. Vilka övriga uttalanden i frågan om betygssättning och betygsgrunder önskar kretsen göra?
Enligt de inkomna protokollsutdragen har ärendet behandlats av 313 kretsföreningar, vilka lämnat svar antingen på alla eller endast på några av de framställda spörsmålen.
1. Den första frågan har besvarats av 309 kretsar, av vilka 23 kretsar lämnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
