Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 5
SVENSK LÄKARETIDNING.
87
Centralstyrelsen har tidigare haft förevarande spörsmål under behandling. Sålunda riktade centralstyrelsen i anledning av inkomna motioner ar 1926 en vädjan till förläggare av läroböcker, att vid utgivningen av nya läroboksupplagor förändringar ej utan bestämda och tvingande skäl måtte vidtagas. Denna skrivelse synes av förläggarna ha blivit beaktad.
I en inom riksdagens första kammare föregående ar väckt och till dess första tillfälliga utskott för behandling hänvisad motion hemställdes, att riksdagen ville i skrivelse till k. m: t anhålla om snar utredning, på vad sätt ett förbilligande av kostnaderna för Skolmateriell må kunna åstadkommas, icke minst genom tillämpandet av större enhetlighet och sparsamhet i val av läroböcker, samt att k. m: t ville fortast möjligt vidtaga de åtgärder, som av utredningen eventuellt kunde visa sig erforderliga. En likalydande motion väcktes jämväl i andra kammaren.
Centralstyrelsen bereddes tillfälle att till första kammarens första tillfälliga utskott inkomma med utlåtande i ärendet. Utlåtandet ar återgivet i tidskriften Föreningen 1928.
I detta utlåtande yttrade centralstyrelsen bland annat:
Det av motionärerna påpekade .förhållandet, att lärjungar vid förflyttning från ett skoldistrikt till ett annat ej sällan måste anskaffa nya läroböcker i större eller mindre utsträckning, torde i viss mån kunna förändras till det bättre genom samarbete mellan närliggande skoldistrikt i fråga om .antagande av läroböcker. Åtgärder i syfte att befrämja dylikt samarbete synas önskvärda, och de torde kunna ratt väl genomföras, i samma man som uppfattningen om det gagneliga i en sådan anordning tränger igenom. (Lägges härtill, att vid ombyte av lärobok i regel torde sa förfaras, att den antagna boken successivt införes utan ombyte för de klasser, som redan skaffat lärobok iför ämnet i fråga, sa kunna de av motionärerna påtalade olägenheterna av läroboksombyten bliva starkt begränsade.
Vad åter beträffar ett sådant statligt ingripande, som att även antagandet av läroböckerna skulle påvila en central myndighet, sa anser centralstyrelsen starka skäl tala däremot. Det kan ingalunda vara till gagn för skolans inre utveckling att avbryta och stäcka strävandena att söka åstadkomma ’for folkskolan allt bättre och ändamålsenligare läroböcker. Förbilligandet av läroböckerna torde ej heller med visshet kunna nås på den vägen. Vad som skulle vara att vinna genom förbrukning av större upplagor torde i väsentlig mån komma att motverkas av den omständigheten, att fri konkurrens ej längre finge göra sig gällande. Centralstyrelsen kan ej heller underlåta att uttala betänkligheter mot det åsyftade statliga ingripandet även med hänsyn till skoldistriktens beslutanderätt. Det bör nämligen beaktas, att folkskolorna äro kommunala läroanstalter, och att läroböckerna helt bekostas av skoldistrikten eller av barnens målsmän eller av bådadera.
De väckta motionerna vunno ej riksdagens bifall.
Centralstyrelsen var fortfarande av den meningen, att såväl ur skolans som målsmännens synpunkt fri tävlan på läroboksmarknaden bör få göra sig gällande. Genom den fria konkurrensen
blir det möjligt att vid varje tid kunna få till undervisningens fromma begagna de som lämpligast ansedda läroböckerna, och vad angår läroböckernas priser, måste det vara till fördel, att dessa böcker icke monopoliseras.
Med hänsyn härtill beslöt centralstyrelsen att förberörda motioner icke skulle föranleda särskild åtgärd.
Skolans historia.
Till fortsatt utgivande ar 1929 av Skolhistoriska akter anslogs åt lektor B. Bud. Hall 2,000 kr.
Som tidigare meddelats, har centralstyrelsen beslutat, att genom dess initiativ ett större arbete beträffande svenska folkskolans historia skall utgivas i anslutning till 100-årsminnet av den lagstadgade folkskolans inrättande. I detta arbete skall jämväl ingå en översikt över strävandena för en allmän folkupplysning i vårt land under tiden före folkskolans tillkomst. Centralstyrelsen igångsatte under ar 1927 förtecknandet av källmaterial för det nämnda verket. Uppdraget därmed har omhänderhafts av folkskolläraren B. Selander, som jämväl innevarande ar kommer att fortsätta med den ifrågavarande verksamheten.
Till ledamöter av föreningens Skolhistoriska kommitté omvaldes hrr Carl Lidman, B. Bud. Hall, Värner Rydén och Osvald Rydén samt fröken Elin LundewalL
Generalstabens kartblad.
Från Eksjökretsen hade inkommit en framställning därom, att centralstyrelsen måtte vidtaga åtgärder, för att landsbygdens skolor bleve utsatta på Generalstabens kartblad, automobilkartor och de landskapskartor, som användas i skolorna. I motionen framhölls, att detta kunde vara av stort värde for exempelvis en platssökande lärare eller en iiyutnämnd inspektör, som önskade taga reda på en skolas läge.
Då kostnaderna för ett realiserande av förslaget måste bliva betydande, och då behovet av skolornas inläggande på nämnda kartor, åtminstone ur skolans synpunkt, kunde anses tämligen ringa, beslöt centralstyrelsen, att motionen icke skulle föranleda åtgärd.
Barn- och ungdomslitteratur.
Svensk Läraretidnings förlagsaktiebolag utgiver sedan många ar barnbiblioteket Saga.
Under ar 1928 ha följande Sagaböcker utkommit:
125. Mycket väsen för ingenting och andra av Shakespeares dramer. Berättade for barn och ungdom av Charles och Mary Lamb. Från engelskan av Ebba Nordenadier. Teckningar .av Werner Liljeqvist.
126. Putte fnask och Storebrask och andra sagor. Av K. G. Ossiannils-son, Helena Nyblom, Walter Stenström, Jörgen Block, Elias Grip, Sophie Lin ge m. fi. Teckningar av Louis Moe, Bror Hillgren, M. Adlercreutz, Einar Nerman, Brita Ellström m. fi.
127. Andersens sagor i urval. For Saga översatta av Hugo Gyllander. Tredje samlingen. Teckningar av Aina Masolle och Kie Cramer.
128. Gossen från Nykarleby. Zacharias Topelius barndom skildrad för barn och ungdom av Märta Edquist. Teckningar av Brita Ellström.
129. Den gamla krönikan om hertig Erik,, fritt efter E<rikskTöiiikan av Gunnar Ahlberg. Med arbetsuppgifter vid tyst läsning. M’ånga illustrationer, teckningar och kartor av Hjalmar Eneroth.
130. Lang, Längre, Längst. Folksagor Eran skilda länder berättade av Anna M. Roos, Anna Wahlenberg, Hugo Gyllander, Louise Zegolson, Einar Månsson, Ebba Nordenadier. Teckningar av Louis Moe, Brita Ellström, Aina Masolle, Ingeborg Udden, Maj Lindman och Rie Cramer.
131. Isländska folksagor ocli äventyr. I urval ur Jon Arnasons samling. Översatta av Hoilf Nordenstreng. Teckningar av Hjalmar Eneroth.
Av Ungdomens bibliotek ha föregående ar följande delar utkommit:
Mannen med lädermasken. Koman f nån Nederländernas ’frihetskrig av Baronessan Orsczy. Bemyndigad översättning for Sverige av Hugo Gyllander. Teckningar av Hjalmar Eneroth.
Guldlandets erövring. Skildring av Francesco Pizarros erövringståg och Inkaväldets fall av Harald Johnsson. Teckningar av Helge Artelius.
Till medlemmar av Sagakommittén valdes hr N. O. Bruce, fröken Elin Lim-dewall och fröken Jenny Wahlman.
Pedagogiska skrifter.
S. A. F: s litteratursällskap har under ar 1928 utgivit följande skrifter:
L Fridtjuv Berg, Nutidsfrågor på uppfostrans område. Några inlägg i svensk pedagogik och skolpolitik. 118 sidor.
2. Herman Siegvald, fil. lie., semina<rielära-re, Om intelligensundersökningar och deras pedagogiska betydelse. 144 sidor.
Med förstnämnda häfte har litteraturkommittén slutfört sin uppgift att i Pedagogiska skrifter samla de viktigaste av Fridtjuv Bergs pedagogiska och skolpolitiska uppsatser. De ha blivit fördelade på sju häften, nämligen haft. 55, 86, 87, 100, 101, 121 och 123. I sistnämnda häfte finns förteckning å innehållet i alla sju häftena.
Under tryckning äro:
3. och 4. Dr Fisclil, Sju ars skolreform i Österrike. Översättning av undenvisningsirådet N. O. Bruce. Möjligen kommer även någon berättelse över en studieresa, företagen med Svensk Läraretidnings resestipendium, att ingå i förenämnda årgång.
For ar 1929 planeras följande arbeten:
Gottfrid Sjöholm, Förteckning över psykologiska och pedagogiska artiklar i skolpressen (tidningar och tidskrifter).
Dawson, professor, Om social uppfostran.
Amelie Hamaide, La méthode Decroly. En redogörelse med fullständig läroplan för dr Decrolys mycket uppmärksammade skola i Bruxelles. (Denna skola tillhör de nya reformskolorna, men dr Decroly har utformat den efter sina egna på omfattande och grundliga psykologiska iakttagelser och på en mesr an ’20-årig erfarenhet grundade principer.)
Från internationella pedagogiska kongressen i Berlin 1928. Valda föredrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
