- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
110

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 6

ligen skall hava fullgjorts å den indragna tjänsten, men anser däremot, att man bör fordra, att denna tidigare tjänstgöring ägt rum inom det distrikt, där läraren vid tillfället i fråga ar anställd. På detta sätt vinner man en viss säkerhet för att skoldistriktet ej påtvingas en lärare, om vars duglighet och lämplighet det icke varit i tillfälle att närmare förvissa sig.

Förutom denna modifikation i överstyrelsens förslag till lydelse av § 33 mom. 3 företa stycket av folkskolestadgan synes mig det tilllägget böra göras till där upptagna bestämmelser, att, om biträdande lärarbefattning inom distriktet vid tillfället skulle vara ledig och någon ledig småskollärartjänst eller lärartjänst vid mindre (folkskola ej står till buds, läraren bor ’flyttas till den biträdande lärarbe-iattningen.

Genomföras de av överstyrelsen i omförmälda författningsrum föreslagna bestämmelserna, sådana de nu av mig förordats, synes åtskilligt vara vunnet till förbättrande av ifrågavarande lärares rättsställning utan att härigenom något som helst hinder kommer att läggas i vägen for erforderliga skolförbätt-ringar. Förslaget tillgodoser de av riksdagen uttalade önskemålen rörande de i förenämnda riksdagsskrivelse berörda specialfall, där mindre folkskola indrages och endast småskolan kvarstår, och då mindre folkskolan ersattes av B 3-skola, samt kompletterar därutöver bestämmelserna genom en mera generell formulering. Däremot har överstyrelsen ställt sig avvisande mot tanken att om, i fall av mindre folkskolas indragning och barnens förflyttande till annan skola, denna i samband härmed förändras till folkskola av B 1-form, läraren vid den mindre folkskolan skulle f or ordnas till biträdande lärare vid den nya folkskolav-delningen, ett fall, som särskilt beröres i riksdagsskrivelsen. Jag biträder överstyrelsens mening, att det icke kan vara lämpligt att stadga flyttningsskyldighet även i ett dylikt fall, ty härigenom skulle man blott medverka till uppkomsten av nya biträdande lärarbefatt-ningar.

Om jag utan tvekan kan med angivna ändringar ansluta mig till överstyrelsens förslag i nu avhandlade delar, ar jag däremot i någon mån betänksam, då det gäller den senare delen av överstyrelsens förslag, d. v. s. den, som innefattas i de föreslagna andra och tredje styckena av § 3.3 mom. 3. överstyrelsen har tänkt sig, att sa snart ledighet uppkommer å småskollärartjänst eller lärartjänst vid mindre folkskola inom ett distrikt, där biträdande lärare eller lärare vid annan mindre folkskola finnes anställd, skolrådet skall inga i en förprövning av frågan, huruvida med tanke på en .förestående önskvärd omorganisation de av dessa senare lärare innehavda tjänsterna böra ändras till folksk ollar ar tjänster eller indragas. Skolrådet skall härom inhämta folkskolinspektörens yttrande. Äro inspektören och skolrådet ense om att en dylik omorganisation bör ske, skall läraren förflyttas till den lediga tjänsten. Äro de däremot av olika mening, skall frågan hänskjutas till skolöverstyrelsen, som dock, innan den .fattar beslut, skall hora domkapitlet.

Detta förslag har otvivelaktigt vissa fördelar. Dels ökar det placeringsmöjligheterna och dels kunna önskvärda skolförbättringar härigenom påskyndas. Men å andra sidan synes det kunna medverka till förhastade beslut om organisatoriska förändringar, då det åtminstone i många fall måste vara svårt att någon längre tid i förväg med visshet bedöma vad som i organisatoriskt hänseende kan vara behövligt och lämpligt. Emellertid komme ju lärarens förflyttning till den lediga tjänsten icke att på något satt binda skoldistriktet, utan detta skulle hava full handlingsfrihet, när sedermera själva organisationsfrågan bleve aktuell. Då härtill kommer, att ’folkskolinspektören skulle hava att medverka vid frågans prövning och, i händelse av olika meningar mellan skolrådet och denne, även överordnad myndighet, har jag ansett mig kunna låta

mina betänkligheter vika. Jag vill alltså även i denna del biträda överstyrelsens förslag, därvid jag förutsätter, att den föreslagna anordningen ej skall giva anledning till framdrivande av några el j set icke påkallade omorganisationer. Dock kan jag icke dela överstyrelsens uppfattning, att skolrådet och inspektören stanna i olika meningar, frågan bor hänskjutas till skolöverstyrelsen. Dessa ärenden komma att sa intimt sammanhänga med frågan om skolväsendets organisation inom distriktet, att det synes mig naturligt, att domkapitlet, som enligt § 10 folkskolestadgan har att fastställa distriktets reglemente, bor vara den myndighet, som flyttningsfrågan närmast skall underställas. Sedermera finnes ju alltid rätten att överklaga domkapitlets beslut, varvid i den fortsatta behandlingen av ärendet skolöverstyrelsen säkerligen får tillfälle att giva sin mening tillkänna.

Till överstyrelsens förslag i sistberörda delar bör, liksom i fråga om det föreslagna första stycket av § 33 mom. l, göras sådant till-lägg, att .flyttning även kan ske till ledigbliven biträdande lärartjänst vid folkskola.

Ar såväl småskollärartjänst som lärartjänst vid mindre folkskola ledig eller utom dessa även en biträdande folkskollärarbefattning, bor flyttningen ske till småskollärartjänsten. Skulle ledighet förekomma å dels lärartjänst vid mindre folkskola och dels biträdande lärartjänst synes det lämpligast, att flyttning äger rum till lärartjänsten vid den mindre folkskolan.

Skulle mer an en av ifrågavarande slag av tjänster samtidigt indragas eller ändras till folkskollärartjänster eller vid ovannämnda förprövning finnas böra bliva föremål för dylika åtgärder, och endast en ledig tjänst stå till buds, torde det få ankomma på skolrådet att avgöra, vilken av lärarna, som skall ifrågakomma till (flyttning. _

De av mig ovan förordade ändringarna i nu gällande bestämmelser rörande tillsättning av lärartjänster synas mig innebära sa pass genomgripande ändringar i reglerna for tillsättning av lärartjänster, att saken lämpligen bör underställas riksdagen. Därest riksdagen förklarar sig intet hava att erinra mot att ändringar vidtagas i härutinnan nu gällande bestämmelser i huvudsaklig enlighet med vad jag ovan föreslagit, torde jag få efter ytterligare beredning förelägga k. m: t ett utformat författningsförslag i ämnet.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört föreslår k. m: t,

att riksdagen måtte förklara sig intet hava att erinra mot att till beredande av en "tryggare rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor föreskrifter av k. m: t utfärdades i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen förordat.

Motioner.

Boställsordningen för lärare vid folk- och småskolor.

Hr Henrik Andersson (bf.) har i första kammaren väckt en motion, nr 56, av följande lydelse:

I kungl. kung. den 18 september 1918 (Sv. förf. saml. 792/1918) angående boställsordning iför lärarpersonalen vid folk- och små-ekolor stadgas, att lärares bostad skall vara väl avskild från skollokalen och dess ingång skild från ingången till densamma. Och i övergångsbestämmelser stadgas, att om tjänstebostäder, som vid ingången av ar 1919 voro uppförda eller under uppförande, saknade egen ingång, skulle därvid* ifå bero, dock ej längre an till utgången av ar 1928.

Skoldistrikten äro således skyldiga att för-

se de gamla skolhusen, som inrymma lärarbostad, med särskild ingång till denna senare, detta alldeles oavsett huruvida en sådan ändring ar lämplig eller ej.
Endast i enstaka fall torde vid sådana skolhus ny ingång till lärarbostaden hava byggts och då oftast i samband med en grundligare ombyggnad. En del skoldistrikt, huvudsakligen i Norrland, hava därföre på folkskolin-epektörernas uppmaning nödgats ingå till k. m: t med begäran om uppskov med anordnandet av sådana ingångar, vilka underdåniga ansökningar också beviljats. En stor del skoldistrikt torde också ha glömt anhålla om dispens.
Huru en sådan ingång skall kunna anbringas i de gamla av skoldistrikten inköpta s. k. roteskolhusen i Norrland, vilka tills vidare måste sägas vara tjänliga för sitt ändamål, men som sa småningom komma att ersättas med nya skolbyggnader, torde icke vara lätt att besvara. Skulle en särskild utbyggnad vid-fogas, skulle denna komma att förstöra husets arkitektoniska utsende och skulle dessutom i många fall försämra ett av bostadsrummens interiörer. Och framför allt skulle det för skoldistrikten, som snart måste vidtaga ny- eller ombyggnad av huset, ej minst med hänsyn till behovet av ökat utrymme for ökat barnantal, bliva en onödig kostnad. Givetvis kunna i många fall skoldistrikten anordna egna ingångar till lärarbostaden, men det ligger nara till hands att antaga, att skoldistrikten, där ny- eller grundligare ombyggnad i varje fall inom en nära framtid skall verkställas, ordna dessa särskilda ingångar mera med hänsyn till kostnaden an till dess lämplighet för sitt ändamål. Vederbörande lärare skulle ju i dylikt fall ha anledning betacka sig for den på grund av gällande föreskrifter påtvungna egna ingången till sin bostad.
På grund av vad nu anförts, hemställes,
att riksdagen matte hos k. m:t anhålla, att andra stycket i övergångsbestämmelsen vid § 2 i ovan åberopade kungl, kungörelse erhåller följande lydelse:
Om tjänstebostad vid ingången av ar 1919 saknar egen ingång må därvid bero utan hinder av bestämmelserna i mom. 2 och 3 av denna §, dock ej längre an till dess en grundligare om- eller nybyggnad av skolhuset företages.
Övergången från folkskola till realskola.
Beträffande detta ärende har en motion, nr 85, väckts i första kammaren av hr Nilsson i Gränebo (bf.). Samma motion har i andra kammaren framförts av hr Bengtsson i Norup (f.), motion nr 123. Motionerna ha följande lydelse:
Genom beslut av 1927 ars riksdag fastslogs bland annat, att det kunskapsmått, som erfordras för inträde i läroverkets ’första klass, skulle avse beträffande fyraårig realskola och lyceum genomgången sjätte klass i någon av den sexklassiga folkskolans huvudformer och beträffande femårig realskola genomgången fjärde klass i folkskola, som nyss n-ämnts. Riksdagen uttalade sig samtidigt om sättet för inträdesprövningens ordnande. I anslutning härtill hava jämväl läroverksstadgans föreskrifter om inträdesprövningens omfattning utformats. Därvid har tillfogats att inträdessökande, som genomgått sex klasser av Sjuklassig folkskola, skall likställas med den, som genomgått sjätte klassen av sexklassig sådan skola, därest lärokursen -for dessa klasser enligt intyg av statens vederbörande folkskolinspektör anses motsvara lärokursen i den sistnämnda skolan. Denna ordning kan icke anses lycklig, och 1928 ars riksdag vidtog jämväl utan meningsskiljaktighet på statsutskottets hemställan den jämkningen i k. m: ts förslag till motsvarande stadgande beträffande kommunala flickskolan, att genomgång av sex klasser i Sjuklassig folkskola utan vidare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free