- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
111

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 6

SVENSK LÄRARETIDNING,

111

jämställdes med genomgång av sexårig sådan skola. Det synes uppenbart, att tungt vägande skäl iöreligga iför att hithörande bestämmelser i fråga om skilda skolformer med väsentligen samma allmänna bildningsmål avfattas på ett överensstämmande satt och att sökande >av dessa bada kategorier vid inträdesprövningen likställas, vare sig det gäller ett läroverk eller en flickskola. Det torde ock få anses ostridigt, att 1928 ars ordning i nu berörda avseende tillgodoser praktiska synpunkter vida bättre an den 1927 vidtagna.

For genomförande av en dylik förändring erfordras emellertid jämkning i riksdagsbeslutets lydelse, var j ämte i skrivelse till k. m: t synes böra påkallas nödiga författningsändringar.

På grund av det anförda hemställes, att riksdagen ville dels besluta, att realskolan skall på det sätt, som for varje särskilt läroverk av k. m:t och riksdagen bestämmes, vara anordnad, antingen med lyra ettåriga klasser och med avsende å det kunskapsmått, som erfordras för inträde i realskolans första klass, grundad på genomgången sjätte klass av eex-eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon av sådan skolas huvudformer, eller med fem ettåriga klasser och med avseende å kunskapsmåttet för inträde i första klassen grundad på genomgången fjärde klass i folkskola, som nyss nämnts, eller ock med såväl fyra som fem ettåriga klasser, anslutna till folkskolan på nu angivet satt; ävensom att i »fråga om inträde i lyceum skola gälla samma bestämmelser som i ’fråga om fyraårig realskola, dels i skrivelse till k. m:t hemställa, att k. m: t ville vidtaga de ändringar i gällande författningsbestämmelser, som av beslutet rörande förenämnda punkter befinnas erforderliga.

Folkskoleväsendet i vissa kommuner på landet.

Hr E. Thulin (s.) i första kammaren har väckt en motion, nr 117, av följande lydelse:

Sedan åtskilliga ar har behovet av en ändring av skolärendenas handläggning i större landskommuner gjort sig starkt kännbart. For närvarande handläggas sagda ärenden å kyrkostämmorna, och det ar en allmän erfarenhet, att slumpen ofta spelar en mycket stor roll hur ärendena avgöras; an ar det den ena, an den andra riktningen, som blir förhärskande å kyrkostämmorna, allt efter som stämmorna äro besökta. Detta for med sig betydande olägenheter för ärendenas konsekventa handläggning.

Enligt vad jag inhämtat föreligger det på olika hall också en allmän önskan att åtminstone möjlighet öppnas att i större landskommuner få skolärendena handlagda på samma satt, som föreskrives i lagen den 25 juni 1909 beträffande folkskoleväsendet i vissa städer. En dylik ordning skulle sålunda, bland annat, utgöra en förutsättning för att kyrko-fullmäktigeinstitutionen kunde införas på landsbygden.

Under förlidet ar torde det inom ecklesiastikdepartementet hava vidtagits åtgärder for framläggande av ’förslag till lag angående utsträckning av 1909 års lag. Framläggandet av sagda förslag skulle emellertid hava inhi-berats allenast av den anledningen, att det av landshövding Hammarskjöld framlagda förslaget till nya kommunallagar befarades på någon punkt möjligen kollidera med förstnämnda förslag. Enligt vad som numera uppgives, skall förslag till nya kommunallagar föreläggas innevarande ars riksdag, och det ar sålunda icke uteslutet, att förslag till utsträckning av 1909 ars lag jämväl framlägges. Därest sa emellertid icke skulle bliva ifallet, har jag genom framläggandet av förslag i ämnet före den ordinarie motionstidens utgång velat gardera möjligheten att få frågan om en lagstiftning i ämnet behandlad redan vid innevarande års riksdag.

På grund av vad sålunda anförts, får jag

hemställa, att riksdagen ’for sin del måtte besluta att antaga följande

Förslag till lag angående folkskoleväsendet i vissa kommuner pålandet.

§ i.

I kommun på landet, där kommunalfullmäktige finnas och konungen på framställning av kommunalfullmäktige eller kyrkostämma därom iförordnat, skall folk- och fortsättningsskoleväsendet utgöra en for hela kommunen gemensam angelägenhet.

I sådan kommun skall kostnaderna for ovannämnda ändamål beslutas och utgöras på satt om kommunalutskylder stadgas; dock att vederbörande skoldistrikt bibehållas vid den dem enligt gällande folkskolestadga tillkommande rätt att, eåsom bidrag till kostnader for skolväsendet, av var och en, som erlägger mantalspenningar, upptaga en särskild avgift. ^

§ 2.

Folkundervisning i kommun, där denna lag äger tillämpning, ordnas enligt av konungen utfärdade bestämmelser.

§ 3.

I kommun, som i § 2 avses, handhavas de i § l mom. l omförmälda angelägenheterna närmast av en folkskolestyrelse; dock må, där kommunen finner det vara till fördel for skolväsendet, ’for vården om och befattningen med fortsättningsskolan utses en särskild fortsätt-ningsskolestyrelse och skall beträffande sådan styrelse i tillämpliga delar gälla vad angående folkskolestyrelse ar stadgat. Med avseende å folk- och fortsättningsskoleväsendet skall det särskilt tillhöra såväl folkskolestyrelsen som fortsättningsskolestyrelse, där sådan finnes, envar i vad på dess särskilda befattning ankommer :

att i enlighet med gällande författningar och reglementen ordna och med uppmärksamhet följa undervisningen, utöva den ekonomiska förvaltningen samt hava tillsyn över de för folk- och fortsättningsskoleväsendet upplåtna lokaler;

att tillsätta och avskeda lärare, ävensom de tjänstebiträden, vilka ställas till styrelsens förfogande;

att ombesörja verkställighet av stadefullmäktiges beslut i alla de fall, där ej sådan verkställighet uppdragits åt vissa därtill utsedda personer;

att till stadsfullmäktige göra de framställningar och förslag, vilka omständigheterna kunna påkalla; samt

att avgiva de förberedande utlåtanden, som av stadsfullmäktige infordras.

Det åligger folkskolestyrelsen att fore den 15 oktober varje ar till kommunalfullmäktige avgiva tförsla-g till nästföljande års utgifts-och inkomststat rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet; skolande i utgiftsförslaget intgas de utgifter, som redan äro beslutade att under det nästföljande året utgå, ävensom de, vilka styrelsen därutöver anser av behovet påkallade att under samma ar utgå, samt i inkomstförslaget upptagas de inkomster, som för det nästföljande året äro eller anses vara att påräkna.

Där särskild fortsättningsskolestyrelse finnes, åligger det denna att, på satt och i den ordning nu ar sagt, avgiva förslag till utgifts- och inkomststat rörande fortsättningsskolan.

Om sammansättningen av folkskolestyrelse, val av ledamot och isuppleant däri, ledamots och suppleants tjänstetid och avgång, val av ordförande och vice ordförande, ordningen for nämndens arbete, räkenskapers förande, redovisning av omhänderhavda medel samt besvär över styrelsens beslut skall vad i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer ’finnes stadgat under §§ 4-12 äga motsvarande tillämpning.

§ 5.

1. Där denna lag träder i tillämpning, skall, for såvitt ej på därom gjord framställning konungen annorlunda iförordnat, kommunen omedelbart övertaga de rättigheter, ’församling eller församlingar hava till egendom och medel, som anslagits till eller användas för folk-och fortsättningsskoleväsendet, samt ikläda sig skyldighet att fullgöra de förbindelser ifråga härom, for vilka församlingen eller församlingarna häfta.

2. De fore tidpunkten av denna lags tillämpning inom en kommun i vederbörlig ordning fattade beslut rörande avlönings- och pensionsförhållanden skola äga samma giltighet, som om beslutet fattats av stadsfullmäktige.

3. Angående dispositioner och testamentsan-slag med avseende å de i § l mom. l omförmälda ändamål, vilka före nyssnämnda tidpunkt blivit eller därefter bliva ställda under förvaltning av skolråd eller skolstyrelse, gäller vad särskilt ar eller varder stadgat.

Denna lag träder i kraft den l januari 1930. I avseende på lagens genomförande skall vad i övergångsbestämmelserna till lagen den 25 juni 1909 angående ’folkskoleväsendet i vissa städer ar stadgat äga motsvarande tillämpning.

. Tillfälliga utskott.

Första kammarens första tillfälliga utskott (Skolutskottet) har erhållit följande sammansättning:

Hrr Sandegård (s), Larsson i Öjersbyn (h), Johansson i Östersund (f), Paul Magnusson

Tvätta tänderna - gör dem rena, vita
De finaste och ömtåligaste ting, plymer, elfenben och dylikt, blekas med Oxyge-nol utan att skadas. Tandläkare använda Oxygenol för att få missfärgade tänder vita. Denna egenskap, att kunna bleka utan att skada, finns endast hos Oxygenol, vilket gör Oxygenol tandcréme sa värdefull. Tänderna befrias från missfärgning samtidigt som de bliva vita, rena och starka. Oxygenol tandcréme renar mekaniskt tänderna utan att skada emalj och slemhinnor. Genom syrgasutvecklingen uppstår skum, som intränger i alla skrymslen och rengör även på de ställen dit borsten inte når. Oxygenol tandcréme skurer ej tänderna rena, den tvättar dem rena, emedan den ar sa ytterst finfördelad. Den fina fördelningen gör även att crémen löses och bortspolas fullständigt av sköljvattnet. Intet kan stanna kvar i några gömslen i munhålan.
Oxygenol tandcréme
ger vitare, starkare tänder Stor tub 1:-, Vanlig tub 0.75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free