Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 8
tisk faktor, som hydrografisk kraftkälla - den skapar Sveriges största och i kraftutveckling jämnaste vattenfall, Trollhättan - och som farled.
Sydsvenska höglandet torde ofta ha tagits npp av lärarna, bi. a. för att för klara Smålands magra natur, och för att ge en framställning av de hydrografiska förhållandena: de många åt alla hall rinnande vattendragen. Ej lika ofta har det tagits upp som en naturgeogra-fisk enhet i motsättning till omgivande slätter: den mellansvenska i norr, Hallands kustland i väster, de skånska slättbygderna och Blekinges sönderbrutna kustland i söder samt Smålandskustens osammanhängande kulturbygd i öster. Det innebär likväl en förenkling av hela vart lands geografi, om man på liknande sätt som för Nordsverige, även för Mellan- och Sydsverige vid sidan av landskapen inskärper dess stora natur-och kulturområden.
Sveriges geografi återkommer sista skolåret i form av en framställning av dess ekonomiska geografi. Som ett önskemål vid behandlingen av denna skulle jag vilja uttala, att detaljerna här ej finge skymnia framställningen av de stora grundläggande naturliga förutsättningar, på vilka Sveriges kulturgeografi byggts upp.
De väsentliga dragen i Sveriges ekonomiska geografi i våra dagar äro dock beroende på de klimatiskt gynnsammare förhållandena i söder an i norr, på lerornas och den kalkrika moränens utbredning, på skogen och järnmalmen, på flottlederna, vattenfallen, på kustens beskaffenhet och farbarhet vintertiden o. s. v. Låt de stora naturliga förutsättningarna för åkerbruk, industri och Sveriges ekonomiska liv överhuvud komma till sin rätt! De ta sin tid att klargöra, men de ge en annan behållning for livet an minnessaker om mekaniska verkstäders läge o. s. v. och andra skiftande och mer föränderliga detaljer, vilka lätt taga onödigt utrymme. *
Helst borde Sveriges geografi läsas sa, att exemplen därifrån kunde komma igen som ständiga jämförelser vid stu-| diet av Europas och de andra världsdelarnas geografi. Som jag i föregående uppsats framhållit, ligger det i den moderna geografiens anda att ständigt jämföra område med område på jordens yta.
Ryssland ar ett tacksamt område för att åskådliggöra hur klimat, jordmån och växtvärld betinga det av människan skapade kulturlandskapet. I stora bälten i ostnordostlig riktning breda i norr tundra och barrskogsbälte ut sig, det senare utan inslag av ädlare lövträd, i söder med dessa i allt rikare yppighet, sa att i västra delen man kan tala om ett lövskogsbälte. Detta på lövträd rika område ar en gammal kulturbygd, som åt norr vidgats in i barrskogarna, men framför allt brett ut sig åt söder. Här
övergår skogen i stäpp (svarta jordstäppen), längre åt söder i torrare stäppområden och kring Kaspiska havet i busk- och saltstäpp. Stigande värme åt sydost sommartiden samt fallande nederbörd äro huvudorsakerna till denna övergång i vegetationen. Den sätter ock sin stämpel på odling och bebyggelse. Svarta-jordstäppen ar 1600-och 1700-talets stora nybyggarland, nu hörande till Rysslands tätast befolkade områden. Gå vi längre åt öster över Ural, möta vi i västra och mellersta Sibirien samma vegetationszoner, men stäppen ar nybyggarlandet av i dag. När vi närma oss Stilla havet, försvinner stäppen, och på samma sätt som i det nederbördsrika Västeuropa träder lövskogen i dess ställe. Denna lövskog ar till stor del undanröjd, och där finnas Nordkinas och Japans kulturområden, på samma sätt som Europas tätaste befolkning måste sökas i Västeuropas och Mellaneuropas forna lövskogsområde.
Nordamerika visar samma bild som Östeuropa men på aiöiat sätt. Tundran och barrskogsbältet ligga i norr, sträckta ut över hela världsdelen. Ett lövskogsbälte kommer söder därom i dess östra del. Det var östra Nordamerikas gamla kulturbygd, de majsodlande indianernas hem. Ännu sydligare kommer emellertid ej stäpp utan barrskog och subtropisk växtlighet. Atlantiska havets och Mexikanska vikens vindar ge tillräcklig nederbörd för skogväxten. Stäppen ar i stället skjuten åt väster, dit Atlantens regnförande vindar ej nå. Där bildade den på liknande sätt som en gång i Ryssland och Sibirien kringströvande nomaders - här prärieindia-n ernås - hem. Den blev aldrig en kulturbygd av betydelse, förrän den röjdes upp av vite män. Här ar jordens största nybyggarland i senare hälften av 1800-talet, liksom Rysslands stäpper voro det tidigare. Längre åt väster ligga Kordillerernas platåer, omramade av kedjor, som ej tillåta regnförande vindar avge någon större fuktighet, de må komma från Atlanten eller Stilla havet. Här ha vi motsvarigheten till sydöstra Kyssland och det inre Asien - buskstäppens och saltstäppens öde rike, där endast konstbevattningen kunnat besegra ödemarken och skapa åker. Västeuropas öppna kulturvidder och Medelhavsländernas torra somrar ha till arealen blott små motsvarigheter vid Stilla havets rand, men tillräckliga att skapa världens mest storväxta barrskog i norr och Kaliforniens vete-, sydfrukts- och vinrika område längre åt söder, där människor liksom i Medelhavsländerna bo allt tätare på konstbevattnad mark.
Parallellerna äro sa gott som fullständiga. Dylika jämförelser kunna upprepas på andra områden av jorden ibland med ännu större exakthet. Tropikernas områden i Afrika och Sydamerika äro det kanske mest storartade exemplet på jordens yta på dylika väl-
diga områden med likartade naturförutsättningar och därav beroende kulturförhållanden.
Vad jag velat framhålla ar således: Lat detaljerna maka åt sig för de stora behärskande dragen i geografien! De ge större förståelse för orsaker och inbördes samband mellan natur och kultur på jordens yta. Låt parallellerna mellan olika områden komma till sin rätt! De spara tid! De låta redan vunna kunskaper komma i nytt ljus på annan mark av jordytan. Ett dylikt arbetssätt fordrar litet större kunskaper av läraren i ämnet, an förr voro nödvändiga, dock ej större, an att de med moderna hjälpmedel och med det intresse och den entusiasm, som finns för ämnet hos Sveriges lärarkår, lätt fyllas. En sådan undervisning, hoppas jag, skall bära ganska stora frukter i verklig och levande kunskap om vårt land och om jordens olika områden.
Svenska språket i Norges folkskolor.
På anmodan av norska föreningen Nordens skolnämnd har föreningens styrelse i skrivelse till kyrkodeparte-mentet framhållit önskvärdheten av att undervisningen i svenska i skolorna utvidgas.
I skrivelsen påpekas bi. a., att den parlamentariska Skolkommissionen anslutit sig till föreningens förslag av ar 1920 rörande undervisningen i svenska i de högre skolorna, och föreslås, att i lag införas bestämmelser om att eleverna bibringas någon färdighet i att läsa svenska. Då det emellertid måste förutsättas, att det kommer att taga avsevärd tid, innan denna bestämmelse får laga kraft och praktisk betydelse, vore det önskvärt, att redan nu något mera göres, an vad hittills gjorts, för att ge norsk skolungdom övning i att läsa och förstå svenska. I synnerhet gäller det att i timplanen för folkskolorna få in detta ämne. Bästa sättet för frågans lösning torde vara, att departementet ingår med en framställning till läroboksutgivare och förlagen om att utarbeta ett häfte med några sidor svensk text, poesi och prosa som tillägg till läseböckerna för de högre klasserna i folkskolan, till dess häftet vid utgivandet av en ny upplaga kan ingå i själva läseböckerna.
Framställningen har varmt förordats av styrelserna för Norges lärarförening, Filologernas och realisternas landsföre-ning samt de högre skolornas lärarinneförening.
Om Ni vid läsningen av detta nummer finner detsamma innehålla något i ett etter annat avseende
värdefullt,
sa skulle Ni göra Svensk Läraretidning en tjänst och gagna den fria lärarpressen om Ni ville
visa det
for de medlemmar av folk- eller små-skolkaren, som ännu ej äro prenumeranter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
