Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
SVENSK LÄKARETIDNING.
Nr 8
for fortsättningsskolornas .styrelser att medgiva avkortning av undervisningstiden. Med anledning härav hemställes, att riksdagen ville i skrivelse till k. m:t anhålla, att § 27 mom. 5 fortsättningsskole-stadgan måtte erhålla följande ändrade lydelse :
Huruvida skolpliktig nia på grund av sjukdom, lyte eller liknande omständigheter eller i följd av annan giltig orsak kunna befrias från skyldighet att besöka fortsättningsskola, skall bero på prövning i varje särskilt fall av skolstyrelsen.
Lönepolitiken och jordbrukets ekonomi.
Hr Carlström (f) hemställer i motion nr 299 i andra kammaren,
att riksdagen ville besluta i skrivelse till k. m:t hemställa, att k. m:t ville uppdraga åt de nyligen tillsatta sakkunniga for utredning av jordbrukets ekonomiska läge m. m. att i samband med den igångsatta utredningen söka klarlägga, vilken inverkan den efter krisåren av stat, kommun och enskilda utanför jordbruket tillämpade lönepolitiken haft på jordbrukets ekonomi, samt tillika undersöka de grunder, på vilka levnadskostnadsindex vilar och hur detta står i förhållande till livsmedelsindex.
Tjänstgöringen vid kommunala mellanskolor.
I detta ärende hemställer hr Källman (s) i motion nr 234 i andra kammaren,
att riksdagen måtte
dels medgiva, att e. o. ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens ’folkskoleseminarium må för åtnjutande av sådan arvodesiförhöjning, som avses i mom. l av kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner for vissa e. o. lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium, tillgodoräkna sig tjänstgöring vid kommunala mellanskolor,
dels medgiva, att e. o. lärare vid kommunal mellanskola, vars sammanlagda tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk, statens folkskoleseminarium eller kommunal mellanskola uppgår till i ovannämnda kungörelse (nr 274, 1928) för arvodesförhöj-? ningen föreskriven längd, må under i övrigt enahanda villkor erhålla ett arvode av 3,400 kronor per ar,
dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1929-1930 behövligt extra anslag.
Statsbidrag till kommunala mellanskolor.
Hr Olsson i Torsby (h) föreslår i motion nr 114 i andra kammaren,
att riksdagen ville besluta, att statsbidrag till kommunala mellanskolor skall utgå i likhet med vad som ar bestämt lör enskilda mellanskolor och högre flickskolor, om elevantalet under de senaste tre aren varit i medeltal minst 40 lärjungar.
Skollovskolonier.
Hr Hage (s) och fru Nordgren (s) föreslå i motion nr 302 i andra kammaren,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till k. m:t hemställa, det k. m:t måtte låta utreda huruvida, i vad mån och på vad sätt den verksamhet, som sedan långt tillbaka pågått for att bereda barn i skolåldern från samhällen med sammanträngd befolkning (städer, industriorter m. fi.) tillfälle att genom vistelse på landsbygden under ferierna förvärva halsa och krafter/ må genom statens försorg stödjas och utvecklas.
Svenska landsbygdens ungdomsförbund.
I motion nr 126 i andra kammaren hemställer hr Laurin (bf),
att riksdagen ville bevilja ett anslag av 10,000 kronor till Svenska landsbygdens ungdomsförbund för opolitisk upplysnings- och bildningsverksamhet bland landsbygdens ungdom.
Utbildningskurser i ekonomiska ämnen.
Den i Svensk Läraretidning nr 4 refererade motionen i förevarande ärende, nr 41 i första kammaren, har framförts även i andra kammaren, motion nr 132. Motionärer äro här hrr Nylander (h) och Prytz (1).
Pension åt f. småskollärarinnan Hildegard Charlotta Lindberg.
Hr Backlund (s) i andra kammaren, med instämmande av två kammarledamöter, hemställer i motion nr 256,
att riksdagen må medgiva, att förra lärarinnan vid Astranna småskola i Flo skoldistrikt, Hildegard Charlotta Lindberg, må från och med den l januari 1929 under sin återstående livstid uppbära en årlig pension, till samma belopp, som skulle tillkommit henne i årlig pension, om hon på grund av sjukdom förklarats vara pensionsberättigad vid avgången från skolan.
Esperanto.
Hr Lindhagen (s) har i första kammaren väckt en motion, nr 208, med hemställan,
att k. m:t matte, for möjliggörandet av en nationell rättsordning, taga initiativ till:
1) en internationell överenskommelse om genomförandet vid sidan av modersmålen av ett världsspråk, som inläres i alla världens skolor;
2) detta språks byggande på världsspråket esperanto;
3) esperantos användning under övergångstiden såsom kongresspråk vid sidan av ett eller flera nationalspråk;
4) esperantos införande på försök i vissa skolor åtminstone som frivilligt läroämne.
En i huvudsak lika lydande motion, nr 337, har i andra kammaren väckts av hr Hage (s) m. fi.
jCifterafar.
Rudbeckii kyrkodisciplin och vissa av dess förebilder. Förra bandet. Av lektor B. Rud. Hall C. W. K. Gleerup, Lund, i distribution. Pris 3 kr.
Boken, som utgör en del av serien Svensk undervisningshistoria, begränsar sig till sin egentliga uppgift, nämligen att utgöra en undersökning av kyrkans religiöst-etiska verksamhet för menighetens viljefostran och tuktan huvudsakligen i Västmanland och Dalarne under Johannes Kudbeckii biskopstid. Innehållet ar av stort kulturhistoriskt intresse. Det visar i huru stort beroende samhällets medlemmar i sitt dagliga liv kommo att stå till de kyrkliga myndigheterna. Med den rätt, som dessa ansågo tillkomma kyrkan på grund av ut-
sagor företrädesvis i gamla testamentet, särskilt i moseböckerna, gjorde de gällande både sin rätt och sin plikt att strängt övervaka och efter gottfinnande ingripa i kyrkomedlemmarnas görande och låtande samt att döma och bestraffa felande. Denna makt brukade kyrkan i sådan utsträckning och på sådant sätt, att förhållandena till slut blevo fullkomligt olidliga. Str af f-f or mer av den mest drastiska art tillgrepos och tillämpades, därtill utan verksam kontroll mot missbruk. Det gör ett groteskt intryck att finna, att den efterhand ökade str af f skärpningen, som kyrkan antog vara en lämplig utväg att förbättra det sedliga tillståndet, följdes av ökad brottslighet och motstånd mot kyrkans maktövning. Detta föranledde hos de mera besinningsfull kyrkomännen ett lugnare begrundande av förhållandena, vilket omsider ledde till större varsamhet vid bestämmandet av straffformer och utmätandet av straff. Men då det sedliga tillståndet likväl enligt kyrkans uppfattning icke förbättrades i önskvärd grad, kommo de strängare kropps- och skamstraffen åter i tillämpning. Slutligen fann sig staten föranlåten att ingripa och fråntog i väsentlig mån kyrkan doms- och straffrätten, som den förbehöll sig att utöva, och kyrkan fick begränsa sig till att i sin uppfostrande verksamhet använda de medel och utvägar, som stodo henne till buds i den offentliga förkunnelsen och den enskilda själavården. Myndiga prelater funno sig illa berörda av detta statens maktingrepp och hade svårt att i sin »själavårdande verksamhet» finna sig inom de av staten fastställda gränserna. Om allt detta får man i dr Halls bok en god kännedom. Förf. liar uppenbarligen underkastat sig ett synnerligen grundligt och intresserat forskningsarbete, vilket bestyrkes av de talrika citaten och hänvisningarna till källskrifter. Arbetet har därigenom erhållit ett varde och en vederhäftighet, som gör det förtjänt av det högsta erkännande.
8.
Arbetsbok i modersmålet. Andra klassen, l:a, 2:a och 3:e häftena. Av Värner Rydén. P. A. Norstedt & Söners förlag. Pris per häfte kr. 0: 25. Skolrådspris 0: 20.
En bok, som ar värd att uppmärksammas av dem, som undervisa i andra och tredje klassen i folkskolan, ar den av Värner Rydén nyligen utgivna Arbetsbok i modersmålet. Värner Rydén ar sedan länge känd som en god läroboksförfattare. När han med denna bok för första gången går in på småskolans område, visar han även här prov på sin goda psykologiska uppfattning och sin förmåga av enkel och klar framställning.
I förordet till 2: a klassens Arbetsbok betecknar författaren boken som ett anspråkslöst försök att lösa en viktig men svår uppgift. Efter en granskning av Arbetsboken måste man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
