Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 8
SVENSK LÄRARETIDNING.
155
bildning och den gamla seminarieutbildningen, under det att man i Bayern bibehållit seminarieutbildningen. Orsaken till att de båda största länderna Preussen och Bayern ej gått in för universitetsbildning torde delvis sökas däri, att man där varit rädd for att, om universitetsbildning stipulerades, man ej skulle erhålla ett tillräckligt antal aspiranter, villiga att underkasta sig den förlängda utbildningstiden, såvida inte samtidigt med reformen lönerna höjdes till samma nivå som läroverkslärarnas - ett ekonomiskt hinder alltså.
Efter denna lilla historik över folkskollärarutbildningen skola vi nu litet närmare ingå på hur utbildningen organiserats i de berörda länderna.
I Timringen var allt på förhand tillrättalagt för folkskollärarnas utbildning vid universiteten. Universitetet i Jena har sedan länge varit ett centrum för utformandet av pedagogiska reformideer. Därtill kommer, att ett mycket stort antal av Timringens folkskollärare redan avlagt universitetsexamina i Jena, och att därför kravet på universitetsutbildning för folkskollärare endast innebar en fortsättning på den förut inslagna vägen. Fordringarna för tillträde till universitetet ar studentexamen, varefter minst 2 års universitetsstudier fordras. Efter dessas slut kan den s. k. »Staatsexamen» avläggas. Sedan följer en tvåårig praktisk utbildning vid de nio övningsskolor, som tillhört de nedlagda seminarierna, detta för att införa den blivande läraren i folkskolans speciella metodik med hänsyn till de olika skolformer, där läraren kan få anställning.
I Sachsen försiggår utbildningen såväl vid den tekniska högskolan i Dresden som vid universitetet i Leipzig. Till båda högskolorna hör ett pedagogiskt institut, med vilket ar förbunden en fullständigt organiserad övningsskola. För att kunna inskrivas som elev fordras här som i Timringen studentexamen. Studietiden ar här 3 ar (6 terminer). I Dresden började den nya lärarutbildningen 1923, i Leipzig 1924.
I Preussen stängdes alla seminarier våren 1926, varefter utbildningen försiggår vid akademier, till en början endast 4: i Kiel, Elbing, Frankfurt a. Main och Bonn. Meningen ar, att akademiernas antal sa småningom skall utökas till 35. Utbildningen vid akademierna bygger på studentexamen’ och kursen omfattar 2 ar. Denna tvååriga undervisning ar uppdelad på tre avdelningar : En avdelning omfattande vetenskapliga föreläsningar och övningar i olika ämnen, främst psykologi och pedagogik; en avdelning avsedd att giva eleverna en konstnärlig och teknisk utbildning (t. ex. i musik, sång, teckning etc.) och en tredje avdelning för elevens införande i det praktiska skolarbetet. Beträffande den sistnämnda
avdelningen ar det med glädje en landsbygdslärare konstaterar, att förhållandevis stort utrymme givits åt studiet av landsbygdsskolornas olika organisation och arbetssätt.
Att lärarutbildningen, såsom framgått av ovanstående, ej ar enhetlig i hela riket kommer säkert att gagna den framtida utvecklingen, då de nämnda olika utbildningsformerna givetvis komma att kämpa om att var och en erhålla det bästa resultatet.
Det har inte saknats kritik mot den nya lärarutbildningsreformen, särskilt från seminarielärarhåll. Det har bi. a. med rätta påståtts, att detta nya akademiska folkskollärarskikt skarpt kommer att konkurrera med de seminarieut-bildade lärarna om de bästa platserna och utestänga de senare från praktiskt taget varje befordringsmöjlighet.
Det har även dragits i tvivelsmål, huruvida dessa akademiskt bildade folkskollärare skulle finna sig tillrätta på landsbygden och verkligen komma i kontakt med arbetar- och lantbefolkningen. Försvararna av reformen ha då hänvisat till det förhållandet, att andra tjänstemän, läkare, präster etc., som fått sin verksamhet förlagd till landsbygden, i allmänhet funnit sig väl tillrätta därmed. Vidare har det starkt ifrågasatts, om man med den nya lärarutbildningen, som, jämförd med den äldre, blir mera kostsam för läraren, skall ’kunna rekrytera det årligen behövliga tillskottet av 4,000 lärare.1
Man har därför försökt stimulera tillströmningen till lärarbanan genom att bevilja lärarkandidaterna stipendier på 150 Mark under vart och ett av studieåren.
Motståndarna till reformen anse vidare, att studierna vid akademierna och universiteten endast komma att bli ett språngbräde för dem, som vilja utbilda sig för lärarbefattningar vid högre skolor. För att sätta stopp för detta eventuella missförhållande ha myndigheterna stipulerat, att studiet vid akademierna icke får medräknas vid övergång till universitetsstudier. Denna bestämmelse anses dock av motståndarna ytterligare hindra rekryteringen av folkskollärare. Mot dessa senare farhågor kan dock invändas, att om de akademiskt bildade folkskollärarna i lönehänseende jämställas med övriga lärarkategorier med lika lång utbildningstid (och detta måste ju förr eller senare bli fallet), sa kommer nog ej vidareutbildning for högre skolor att äga rum i nämnvärd utsträckning.
Gent emot de ovan berörda klagomålen mot den nya lärarreformen kan med rätta framhållas, att tiden för realiserandet av denna utbildning f. n. ar
1 Detta årliga behov av manliga lärare har man i framtiden tänkt nedbringa till 3,100 genom ökad anställning av kvinnliga semina-rieutbildade lärare. Som bekant har den tyska kvinnan hittills mycket litet tagits i anspråk for lärarkallet.
mycket lämplig. Känd ar ju den kolossala arbetslöshet, som varit rådande bland Tysklands folkskollärare alltsedan fredsslutet. Orsakerna till denna arbetslöshet äro ju flera. Sa ha t. ex. en stor del av lärarna i de avträdda områdena återbördats till Tyskland och med de förutvarande tyska lärarna kämpat om de fåtaliga platserna. En stor del av lärarna vid de nedlagda seminarierna ha också måst beredas reträttplatser vid folkskolan. Härtill kommer den omständigheten, att Sachsen ar stängt för dessa arbetslösa lärare, enär detta land ej anställer andra an akademiskt bildade folkskollärare. Det ovan nämnda årliga behovet av 4,000 (ev. 3,100) lärare behöver, tack vare den rådande överproduktionen på lärare, sålunda ej omedelbart fyllas från universiteten och akademierna. Organisationen av den nya lärarutbildningen kan sålunda under flera ar framåt ytterligare utbildas för att till slut vinna slutgiltiga former, då de nya läroanstalterna bli en permanent institution.
Givetvis komma de förlidet ar utexaminerade första årgångarna från de pedagogiska akademierna att ytterligare försämra anställningsmöjligheterna för de seminarieutbildade, men detta förhållande har man givetvis förutsett. Det kan vara av intresse att höra kul-
Tänderna sköta icke sig själva. De måste skötas. De renaste tänderna äro alltid de friskaste. Oxygenol tandcréme gör tänderna fullständigt rena. Men den skurar dem ej rena - den tvättar dem rena.
Genom en riklig skumbildning lösryckas och bortföras matrester och bakterier även på de ställen dit borsten inte når. Munnen känns fullständigt ren och den ar fullständigt ren efter en spolning med Oxygenol el/er borstning med Oxygenol tandcréme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
