Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 9
SVENSK LÄRARETIDNING.
173
eventuell förändring av skolform tillerkännas en väsentligt ökad möjlighet att erhålla anställning inom samma skoldistrikt, frågan om förbättringar i skolform inom skoldistrikt komme att upptagas i samband med ledigbliven små-skollärartjänst och ändring i skolform, som kunde medföra entledigande av ifrågavarande lärare, skulle underställas skolöverstyrelsens prövning efter domkapitlets hörande.
Mindre folkskolor äro ju att räkna till de mest svårskötta på det område, där undervisningen bestrides av småskollärare. Den dagliga tjänstgöringen ar o*fta längre, stundom ar den förlagd till skolor, som ambulera mellan två eller tre platser. Undervisningen bedrives av en lärare ofta i upp till sex klasser samtidigt.
För varje van av Sveriges folkskola framstår det utan tvivel som en angelägenhet av största vikt, att de ogynnsamma skolformer, som nu berörts, ersättas med fullvärdiga. Men intill dess detta skett, måste det anses som en synnerligen betydelsefull angelägenhet, att de lärarinnor, som åtagit sig arbetet i dessa skolor, beredas tillfälle att utföra detta arbete under sådana villkor, att det kan giva basta möjliga resultat. Detta syfte nås i viss mån, om dessa lärare -. sa långt ske kan - beredas samma trygghetskänsla i fråga om sin anställning, som 1918 tillförsäkrades den egentliga småskolans lärare. Sker ej detta, kan omorganisationen av mindervärdiga skolformer komma att under övergångstiden verka upprivande och sönderslitande i stället för förnyande och upplivande på skolarbetet.
I anslutning till det anförda vill mötet uttala den förhoppningen, att riksdagen vid behandlingen av denna fråga måtte behjärta de synpunkter, som i ärendet framförts av såväl k. m:t som av motionärerna.
Behörighet. Följande sökande lia erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskuiiskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med binäringar: folkskolläraren E. G-V. Johansson, Hovmantorp och föreståndaren för Stenfors skyddshem O. .Norlin, Stenfors;
vid fortsättningsskola i anslutning till snickeri: snickaren V. E. Andersson, Råneå;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår hushållsgöromål: skolkökslärarinnan Erika Matilda Asplund, Högs j ö.
Uppskov med ledigförklarandet av en
ledigbliven tjänst för undervisning i hushållsgöromål vid Malmö stads folkskolor har medgivits intill den l juli 1930.
Dispens från boställsordningen. K.
m: t har medgivit, att med anordnande av särskild ingång till tjänstebostadeii vid följande skolor må anstå tills vidare intill nedan angivna tidpunkter, nämligen vid kyrkskolan i Ärentuna skoldistrikt till utgången av ar 1929, vid Kån-navägs småskola i Gällstads skoldistrikt och kyrkskolan i Lohärads skoldistrikt
till utgången av ar 1930, vid Bibetua-röds småskola i Hörröds skoldistrikt till utgången av ar 1931 och vid nya folkskolan och centralskolan i Särnabyn i Särna skoldistrikt till utgången av ar 1933.
- K. m: t har medgivit, att i ett för två läraravdelningar avsett skolhus vid Aspholmen i Bottnaryds skoldistrikt må inrymmas två tjänstebostäder för lärarpersonalen, dock under villkor att mellan skollokalerna och tjänstebostäderna, därest de senare förläggas över de förra, anordnas ljuddämpande bjälklag, samt under förutsättning att de i kungörelsen den 18 september 1918 angående boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor i övrigt givna föreskrifterna iakttagas.
- K. m: t liar - med förklarande, att k. m: t funnit hinder icke möta för att vaktmästarbostad inrymmes i ett för flera läraravdelningar avsett skolhus i Stocksunds skoldistrikt - medgivit, att i skolhuset må förläggas tjänstebostad för en lärarinna.
Fastställt lärarval. Hos k. rn:t hade folkskolestyrelsen i Hässleholm anfört besvär över domkapitlets i Lund den 12 september 1928 meddelade utslag i mål angående anställande av en extra ordinarie folkskollärare vid stadens folkskolor.
Folkskolläraren R. H. C4rundström tjänstgjorde såsom e. o. lärare vid ovannämnda skolor under läsåren 1924-1928.
Etfter det folkskolestyrelsen kungjort den av Grundström innehavda e. o. lärartjänsten till ansökan ledig, samt såsom sökande till densamma anmält sig bland andra folkskolläraren K. V. Bäckman och Grundström, beslöt folkskolestyrelsen vid sammanträde den 5 juli 1928 att utse Bäckman till e. o. lärare vid nämnda skolor för läsåret 1928-1929.
Häröver besvärade sig Susie Johansson, J. Sigfr. Persson och Anna Persson, alla i Hässleholm, hos domkapitlet. Bäckman vore med avseende å betyg över förvärvade kunskaper, bland annat i matematik, underlägsen Grundström. Då Grundström därjämte under fyra ar meddelat undervisning åt just de gossar, för vilka Bäckman genom klandrade beslutet utsetts till lärare, yrkades, att domkapitlet måtte med upphävande av beslutet förordna Grundström till e. o. lärare vid stadens folkskolor under ifrågavarande läsår.
Genom överklagade utslaget yttrade domkapitlet: Då Bäckman och Grundström i vad anginge såväl examens- som tjänstgöringsmeriter finge anses vara ungefärligen jämställda, men Grundström, vid det förhållande att han under de fyra närmast förflutna läsåren bestritt befattningen som e. o. folkskollärare vid stadens folkskolor, på grund av sin härigenom förvärvade erfarenhet på platsen måste anses vara förtjänt att framför Bäckman komma i åtanke till förordnandet, prövade domkapitlet rättvist att med undanröjande av klandrade beslutet ålägga folkskolestyrelsen att utfärda förordnande för Grundström att vara e. o. folkskollärare vid nämnda folkskolor under läsåret 1928-1929.
I besvären yrkade ’folkskolestyrelsen, att k. m: t måtte med upphävande av domkapitlets utslag fastställa folkskolestyrelsens klandrade beslut.
Enar Bäckman med avseende å de i § 19 mom. 6 folkskolestadgan angivna befordringsgrunderna bort framför
Grundström ifrågakomma vid förordnandet å ifrågavarande e. o. folkskollärarbefattning, fann k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 16 jan. 1929 skäligt att med ändring av överklagade utslaget förklara den av Susie Johansson och hennes medklagande hos domkapitlet förda talan icke kunna bifallas.
Återkallade besvär - sänkt dyrortstillägg. Hos k. m: t hade Nynäshamns köpings skoldistrikt anfört besvär över länsstyrelsens i Stockholms län den 26 januari 1928 meddelade utslag i mål angående avlöningsförmåner åt lärare i distriktet.
Å kyrkostämma med nämnda skoldistrikt den 30 oktober 1920 godkändes av distriktets skolråd upprättat förslag till inkomst- och ut-giitsstat for skolan för ar 1921. Enligt detta förslag skulle dyrortstillägg utgå till ordinarie folkskollärare med 800 kronor samt till ordinarie folkskollärarinna och småskollärarinna med 700 kronor.
Å kyrkostämma med distriktet den 28 oktober 1927 godkändes med vissa ändringar, om vilka nu icke ar fråga, av skolrådet upprättat förslag till inkomst- och utgiftsstat för skolan för ar 1928. Enligt detta förslag skulle dyrortstillägg utgå till lärarpersonalen med 650 kronor till ordinarie folkskollärare och med 550 kronor till ordinarie folkskollärarinna och småskollärarinna.
Över sistnämnda kyrkostämmobeslut besvärade sig hos länsstyrelsen 19 lärare och lärarinnor inom distriktet, under yrkande, sa vitt nu ar i fråga, att beslutet måtte upphävas och församlingen förpliktas att till dem utgiva dyrortstillägg med 800 kronor för lärare och 700 kronor för lärarinna i enlighet med kyrkostämmans ovannämnda beslut den 30 oktober 1920.
Genom överklagade utslaget prövade länsstyrelsen, sa vitt nu ar i fråga, av anförd grund rättvist förplikta skoldistriktet att till de klagande, utöver å kyrkostämman den 28 oktober 1927 till dem anslagna dyrortstilläg-gen, utgiva dylikt tillägg med 150 kronor om året till envar av dem under deras tjänstetid inom distriktet.
Häri hade skoldistriktet sökt ändring.
Enar de klagande i avgiven förklaring återkallat de av dem hos länsstyrelsen i målet anförda besvären, fann k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 16 jan. 1929 skäligt undanröja länsstyrelsens utslag, i vad det blivit överklagat.
Sjuklassig folkskola i Gävle. Sedan stadsfullmäktige i Gävle beslutat folkskolans utvidgning med en sjunde årsklass, har skolöverstyrelsen fastställt i anledning därav föranledd ändring i gällande folkskolereglemente för Gävle stads skoldistrikt.
Katekesjubileet. Kyrkliga förbundet har enligt beslut på möte i Åmål ingått till k. m: t med framställning, att årets andra böndag, reformationsdagen, måtte i rikets kyrkor och församlingar även firas som katekes-jubileumsdag.
Skolungdomens fjällfärd. Den 15 februari utgick anmälningstiden till skolungdomens femte allmänna fjällfärd till Jämtland och Abisko. Samtliga anmälningar uppgingo till något över 2,000. Största antalet anmälningar utvisade Stockholm med omkring 1,000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
