Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 10
dagen.
Vankelmodiga lagstiftare.
Bland alla de svårigheter, som fortsättningsskolan vid sin start haft att kämpa med, kan knappast någon mätas med den, som våra lagstiftare själva framkallat genom obeständighet och vankelmod. En återblick kan vara lärorik.
När beslutet om den obligatoriska fortsättningsskolans införande ar 1918 fattades, godkändes en övergångstid av 6 ar. Fore utgången av ar 1924 skulle reformen normalt ha genomförts i skoldistrikten. Ar 1922 ar emellertid Kalmar-länsrepresentanten i andra kammaren D. Norman i Läckeby färdig med att begära förlängning av övergångstiden med tre ar . - alltså till utgången av ar 1927. Andra kammarens l : a tillfälliga utskott pekade på den förvirring, som i skoldistrikten skulle uppstå genom en rubbning av den ursprungliga övergångsplanen och avstyrkte. Andra kammaren följde utskottet, och för denna gång vart det sålunda ingen
. Nästa ar ar det regeringen, som växlar utvecklingen in på Läckeby-spåret. Vi äro inne i Geddes-pani-kens begynnande skede. Begeringen falkar efter alla möjligheter att spara eller åtminstone att ge sken av att spara. Statsverkspropositionen till 1923 års riksdag föreslår övergångstidens utsträckande med två ar, alltså till utgången av ar 1926. Hr Wagnsson motionerar om avslag på ändringen. Statsutskottet ser sig nödsakat att boja sig för tidsförhållandena. Det sker emellertid under alla möjliga påpekanden, att denna förlängning av övergångstiden »icke får anses innebära en avvikelse från den grundsatsen, från vilken 1918 ars beslut utgick, nämligen att en alltför rundlig övergångstid icke borde medgivas.» Till slut framhåller utskottet, att uppskovet icke finge medföra ett nedläggande av redan inrättade fortsättningsskolor av 1918 års typ, »en åtgärd, som enligt utskottets mening icke står i överensstämmelse med förutsättningarna för 1918
års riksdags beslut». Riksdagen följer statsutskottet.
Detta uppskov vållade en massa slitningar i skoldistrikten. De skoldistrikt, som tidigt igångsatt fort-sättningsskolereformen, hade sin obligatoriska fortsättningsskola. De, som uppskjutit in i det sista, fingo ytterligare två års möjligheter att vänta. Barn skenskrevos i de sistnämnda skoldistrikten; det blev ett trassel utan måtta på grund av 1923 års regeringsinitiativ. Fortsättningsskolan som institution fick bära klandret för lagstiftarnas obeständighet.
Nya försök gjordes i fortsättningen att få övergångstiden ytterligare förlängd, men statsutskott och riksdag sade obönhörligen nej. Den vägen gick det ej vidare att trasa sönder det hela. Med 1927 års ingång skulle fortsättningsskolere-formen genomföras i hela riket, där k. m: t ej på grund av särskilda nu-dagsförhållanden beviljade dispens.
Vid 1924 års riksdag samlar sig skolreaktionen till sin första stora attack mot fortsättningsskolan. Särskilt ar det hr K. J. Ekman och bondeförbundet, som äro i farten. Bland yrkandena märkas sådana, som att fortsättningsskolan på landsbygden skall göras frivillig, att undervisningstiden på landet endast skall omfatta en årskurs med 180 undervisningstimmar o. s. v. Statsutskottet, som får hela svärmen av motioner under sin behandling, avstyrker med skärpa och får riksdagen med på sin uppfattning. Vid senare riksdagar väckta motioner i samma riktning ha rönt liknande öden. I detta stycke ha sålunda lagstiftarna hittills visat konsekvens.
Men på en annan väg har sa mycket större oreda skapats. Vid 1924 års riksdag väckte hr Jonsson i Eskilstuna motion därom, att lärjunge, som med godkända betyg genomgått 7: e folkskoleklassen, må få fullgöra skolplikten med ett-årig fortsättningsskolekurs. Denna motion hänvisades till tillfälligt utskott, som tillstyrkte en riksdagsskrivelse i motionens syfte. Skolöverstyrelsen hade i stort sett ställt sig välvillig till motionen.
Kedan denna riksdagsskrivelse
vållade mångenstädes förvirring. I åtskilliga skoldistrikt, där man tidigare genomfört en obligatorisk .juårig folkskola jämte en tvåårig fortsättningsskola, fick man känna verkningarna härav. Det började diskuteras, om man skulle avskaffa det ena fortsättningsskoleåret - ålunda genomföra en ren Skolförsämring.
Vid 1925 års riksdag kom regeringen med en proposition i anslutning till 1924 års riksdagsskrivelse. Propositionen följde helt skolöverstyrelsens linjer och var försiktigt hållen. Den antogs också av riksdagen. I följd härav kom den förändring i f ortsättningsskolestadgan till stånd, varigenom bestämdes, att i skoldistrikt, som vid folkskola, tillhörande någon av folkskolans huvudformer, eller vid mindre folkskola av D 1-formen anordnat obligatorisk sjunde årsklass, fortsätt-ningsskolekursen måtte kunna omfatta allenast en årskurs med minst 180 undervisningstimmar.
Vid 1926 ars riksdag gjorde skolreaktionen sitt andra stora anlopp mot fortsättningsskolan (såväl som mot folkskolan, mot boställsordningen o. s. v.). En mängd förslag framlades: om förlängt uppskov, om befrielse från fortsättningsskolplikt, om fortsättningsskolans anordnande som ett-årig o. s. v. Alla motionerna hänvisades till statsutskottet, som ägnade dem en utförlig och tillintetgörande kritik. Det blev ett verkligt nederlag för motionärerna, och sedan dess har hr K. J. Ekman hållit sig borta från de skolreformatoriska markerna. Dessa motioner väckte emellertid mycken förvirring och osäkerhet i skoldistrikten. Man befann sig i övergångsperiodens elvte timme, och man kunde ju aldrig veta, vad som kunde bli av de många motionerna. Säkert ar, att många skoldistrikt genom de ideliga ändringsförslagen förleddes att dröja med fortsattningsskoleref ormens genomförande ett stycke utöver den i lag medgivna tiden.
Den, som föreställt sig, att man nu kunde anse lagstiftningen färdig for något ar framåt, tog emellertid grundligt fel. Bedan vid 1927 års riksdag väckas nya motioner om ändringar i fortsättningsskolans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
