Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 10
SVENSK LÄRARETIDNING.
189
organisation. Den betydelsefullaste ar lir Wagnssons m. flis i andra kammaren. Man yrkar skrivelse »om utredning av vilka ändringar i folkskolans undervisningsplan, som äro nödvändiga, for att den tvååriga fortsättningsskolans kurser skola kunna inhämtas under ett sjunde skolår». *Hela motiveringen går emellertid ut på att införandet av ett obligatoriskt sjunde skolår skulle medföra fullständig befrielse från anordnande av fortsättningsskola. »Om skoldistrikt sa önskade, skulle de likväl äga på samma villkor, som nu gälla, upprätthålla ett-eller tvåårig fortsättningsskola.»
Frågan behandlades denna gång av tillfälligt utskott, där motionären var ordförande. Utskottets kläm var densamma som motionens. Men motiveringen handlade övervägande om en omläggning av folkskolans sjunde skolår i praktisk riktning. Beträffande frågan om att låta ett sjunde skolår ersätta bada fortsättningsskoleåreTi yttrade utskottet bi. a.:
»Utskottet har vid ett övervägande av motionen i denna del stannat vid att icke på frågans nuvarande ståndpunkt taga bestämd ställning till förslaget att genomgång av en obligatorisk sjuårig folkskola skulle befria från all fortsättningsskolplikt. –––––-Ävenledes torde en inom utskottet framkommen tanke, att i samband med inrättande av en sjnårig folkskola den ettåriga fort-sättningsskolan till tiden förlades i omedelbar anslutning till det sista skolåret, förtjäna ett mera ingående övervägande. Frågan om åtgärder för att förhindra eii försämring av skolväsendet, där man redan infört ett obligatoriskt sjunde skolår, jämte ett- eller tvåårig fortsättningsskola, synes också i detta sammanhang böra beaktas.»
Detta blev 1927 års riksdags beslut.
Ar 1928 kom regeringen med en proposition, som reglerade i detalj en del föreskrifter i anslutning till principen: obligatorisk sjuårig folkskola jämte ett f ort sättning s-skoleår. Propositionen bifölls i huvudsak av riksdagen.
Knappast hava dessa ändringar trätt i kraft, Förrän vi vid 1929 års riksdag åter finna motionärer i ett intensivt arbete på att å nyo ändra bestämmelserna. Denna gången ar lösen: obligatorisk sjuårig folkskola utan någon obligatorisk fortsättningsskola.
Vi skola framdeles upptaga motionerna till en mera ingående granskning. Med dagens redogörelse ha vi närmast avsett att uppvisa, vilka oerhörda svårigheter, som uppstaplats i fortsättningsskolans väg genom den ständiga osäkerhet, som under de senaste åren rått i fråga om statsmakternas hållning till denna skolform. Skoldistrikten veta inte ena året, vad som kan komma att gälla under nästa. Man gör upp en*plan och söker förverkliga den, men det hela kan vara överändakastat genom ett nytt projekt vid nästkommande riksdag. Ar det under sådana förhållanden märkvärdigt, om det gnisslar här och var vid fortsättningsskolornas start!
Man har ingen rätt att lasta fortsättningsskolan, för att lagstiftarna-visa ett vankelmod utan like.
Lönepropositionen dröjer. Man hade väntat, att propositionen om provisorisk avlöningsförbättring för lärarna skulle ha överlämnats till riksdagen under den gångna veckan. Emellertid förspörjes nn, att det ännn dröjer någon tid, innan propositionen blir färdig. Det uppgives, att ett nnder hand avgivet yttrande av 1928 års lönekommitté berett nya svårigheter för förslagets framläggande. Hnr härmed förhåller sig, blir val uppenbart i sinom tid.
Boställsordningen. Skolöverstyrelsen har den 19 febr. 1929 till riksdagens första kammares första tillfälliga ntskott avgivit yttrande rörande den av hr Henrik Andersson inom nämnda kammare väckta motionen (nr 56) om ändrade bestämmelser rörande lärares vid folk- och småskolor tjänstebostäder. I yttrandet anför skolöverstyrelsen bi. a.:
Det torde icke rimligen kunna göras gällande, vare sig att här ifrågavarande bestämmelse i boställsordningen ar av underordnad betydelse lör skolan -och lärarkåren ei-ler att tillämpningen av (Jensamma på ett bryskt och oresonligt satt forcerats. Skoldistrikten hava redan haft på sig tio ar for dess realiserande och därunder i många fall försett tjänstebostäderna med särskilda ingångar. I den mån sa begärts och funnits motiverat har vidare k. m: t medgivit en utsträckt respittid av i vissa ’fall intill fem ar, och man torde därtill kunna vara förvissad om att sådana skoldistrikt, som vid utgången av nu medgivet anstånd visa sig vara
i verkligt behov av ytterligare uppskov, skola efter ansökning kunna erhålla sådant.
Ett bibehållande av nuvarande bestämmelser, som icke utesluta möjligheten av dispens i fall, där sådan prövas behövlig, synes nödvändigt, om man över huvud taget vill hava några garantier för att lärare, som bebo äldre till skolhusen förlagda tjänstebostäder, någonsin skola komma i åtnjutande av den bostadsförmån, varom här ar fråga, medan ett bifall till motionen otvivelaktigt skulle få till följd, att ett stort antal tjänstebostäder for oöverskådlig tid framåt skulle förbliva i avsaknad av en väl behövlig isolering från de for skolan avsedda ingångar, förstugor och kapprum.
På grund av det anförda måste överstyrelsen for sin del anse önskvärt, att motionen icke vinner bifall.
Ett yttrande av likartad lydelse avläts samtidigt till riksdagens andra kammares första tillfälliga utskott rörande en av ledamoten av andra kammaren P. Persson i Trången inom nämnda kammare väckt motion (nr 98) om viss ändring i övergångsbestämmelserna till kungörelsen angående boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor.
Befrielse från fortsättningsskolplikt.
Skolöverstyrelsen har den 27 februari till riksdagens andra kammares första tillfälliga ntskott avgivit begärt yttrande över den av hr Lindmark i andra kammaren väckta, i Svensk Läraretidning nr 8 återgivna motionen (nr 193) om fortsättningsskolplikten.
Överstyrelsen framhåller därvid, att orsakerna till stundom förekommande oregelbundenheter beträffande skolgången i fortsättningsskolan till stor del sammanhänga med förhållanden, som äro av övergående natur, samt att dessa oregelbundenheter icke äro av den art eller omfattning, att de äro ägnade att framkalla oro eller kunna motivera sådana genomgripande förändringar i bestämmelserna angående skolplikten, som de i motionen föreslagna. I den mån däremot svårigheter för vissa lärjungar att regelbundet besöka skolan bliva bestående även for framtiden bör, sedan tillräcklig erfarenhet i detta hänseende vunnits, hithörande frågor upptagas till allsidig prövning, och, om de nuvarande bestämmelserna angående skolplikten befinnas medföra alltför stora uppoffringar från lärjungarnas sida, erforderliga jämkningar vidtagas.
I anslutning härtill avstyrker överstyrelsen bifall till motionen, såsom ägnad att kunna innebära ett indirekt upphävande av den allmänna fortsättningsskolplikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
