Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRARETIDNING.
203
ofördröjligen toges upp till behandling och att arbetet sålunda komme att bedrivas på två avdelningar. Man stannade därvid för frågan om folkskolans omdaning. Men for ett utredningsarbete i denna fråga krävdes flera personer med erfarenhet från folkskolans verksamhet, an som funnos att tillgå inom kommittén, varför tre nya sakkunniga på kommitténs förslag tillkallades den 13 maj 1909, bland dem fröken Lunde-wall.
Dessa tre jämte undertecknad påbörjade genast under ordförandens, Fridtjuv Bergs, ledning ett förberedande arbete i fråga om folkskolan, men när Fridtjuv Berg ar 1911 för andra gången blivit ecklesiastikminister och då ^kommittén kort därefter den 20 november 1911 avgivit sitt betänkande i seminariefrågan samt stod färdig att övergå till sina övriga uppdrag, ansåg Fridtjuv Berg, att de i folkskolans angelägenheter speciellt sakkunniga borde icke blott stå kommittén till tjänst med sitt arbete utan ock ha ett ord med . vid frågornas avgörande inom kommittén. Sa ombesörjde han, att nyssnämnda sakkunniga den 23 febr. 1912 förordnades till ledamöter av kommittén. Fröken Lundewall har sålunda i egenskap av kommittéledamot deltagit i utredningen av frågorna om en skolöverstyrelse, om folkskolinspektionen, om folkskolan och om fortsättningsskolan.
Folkundervisningskommdttén arbetade nära nog som ett ämbetsverk. För varje detalj, som skulle behandlas, utsågs en föredragande, som hade att sa ingående som möjligt penetrera ämnet och sedan vid föredragningen framlägga det för kommittén. Detta hade till följd, att, då sammanträden höllos på dagarna, den föredragande fick använda kvällarna och ofta fick sitta långt fram på nätterna för att bereda sin föredragning. Föredragningarna fördelades, med högst få undantag, på de ledamöter, vilka genom sin verksamhet hade personlig erfarenhet av undervisningsarbetet. Till dessa hörde fröken Lundewall.
När det ar 1909 var fråga om tillkallandet av sakkunniga från folkskolans område, förordades fröken Lundewall såsom en kunnig, erfaren, redbar och arbetsduglig lärarinna med gott omdöme och självständig uppfattning. Inom kommittén visade det sig genast, att förordet icke var överdrivet. Hon tog gladeligen på sig det arbete, som föll på
hennes lott, och hon utförde det med samvetsgrannhet och grundlighet samt på ett sätt, som vittnade om det varmaste intresse för de föreliggande uppgifterna.
Men hon var icke blott en flitig och duglig arbetare. Hon var även, då sa krävdes, en stridsglad kämpe. Kommittén bestod då av 11 ledamöter. I en sa stor kommitté komma meningarna helt naturligt ofta att gä i sär, i synnerhet om ledamöterna äro tagna från olika verksamhetsområden. Sa skedde också inom folkundervisningskommittén, och de strider, som där utkämpades vid sammanträdena, kunde ibland vara rätt sa skarpa, Fröken Lundewall var ingalunda den, som sökte strid, men hon undvek icke heller striden för nöjet att undgå hugg. Hon såg på frågorna såsom den, vars hela diktan och traktan ar folkskolans och folkbildningens bästa; hon var en övertygad och ärlig folkbildningsvän. Men hon lät icke känslan löpa av med förståndet. Hon övervägde, innan hon fattade sin ståndpunkt, men när hon hade gjort detta, hade hon tillräckligt rak rygg för att stå för sin mening och en utmärkt skicklighet att försvara den, icke sällan med skalken i ögat.
.For övrigt ägde fröken Lundewall den ovärderliga humorns gåva, som kastar ett försonande skimmer över alla strider, och hon var en god och vänfast arbetskamrat. Hon vann också aktning och respekt inom kommittén. Hennes insats i denna och därmed i det betydelsefulla och omfattande reformarbete, som sedan på kommittéförslagens grundval blivit genomfört, ar av bestående värde.
J. Franzén.
Skolradio.
Vi meddela här nedan programmet för skolradioutsändningarna under tiden den 14-19 mars.
Torsdagen den 14 mars kl. 12,05-12,30 e. m.: Tyska av Br. T a m s e n.
Måndagen den 18 mars kl. 12,05-12,30 e. m.: Engelska av Mr. A 11 w o o <J.
Måndagen den 18 mars kl. l-1,30 e. m.: Konungamakt och folkmakt i Sverige VI. Föredrag av riksdagsman Värner Rydén.
Tisdagen den 19 mars kl. 12,05-12,30 e. m.: Tyska av Dr. T a m s e n.
Tisdagen den 19 mars kl. l-1,30 e. m.: Scener ur Jeppe peta Bjerget av Ludv. Holberg. Recitation av Kgl. Skuespiller E l i t h R e u m e r t.
Varje program börjar kl. 12,05 eller kl. l precis. Under tiden mellan 12 och 12,05 före-
tages en kort uppläsning eller spelas ett kort musikstycke och mellan 12,55 och l utsändes tidssignal,, varunder anpassning av mottagningsapparaten lämpligen kan ske.
Gymnastiska centralinstitutets omorganisation.
Skolöverstyrelsen har avgivit yttrande över 1927 års sakkunnigas betänkande över gymnastiska centralinstitutets omorganisation och därmed sammanhängande frågor.
Ifråga om behovet av lärare i friskgymnastik anser sig överstyrelsen i mycket kunna instämma med de sakkunniga. Däremot kan överstyrelsen ej vara med om de sakkunnigas uppfattning ifråga om s. k ämnes-gymnastiklärare och om gymnastiklärarnas allmänna kompetens. I motsats till det senaste förslaget håller överstyrelsen fortfarande på kombinationen ämnes-gymnastiklärare i den modifierade form, vari överstyrelsen tidigare tillstyrkt förslaget på denna punkt.
Överstyrelsen biträder i princip förslaget om kvalificerad studentexamen som villkor för inträde vid institutet.
Slutligen upptages frågan om den ställning, gymnastiska centralinstitutets chef bör intaga till undervisningen vid olika läroanstalter och därmed jämväl till överstyrelsen. I det tidigare förslaget, som med vissa jämkningar förordats av överstyrelsen, har nu gjorts den principiellt betydande ändringen, att institutets rektor icke skulle vara överinspektör för gymnastikundervisningen i skolorna. I stället föreslås inrättande av en ny ledamotstjänst i skolöverstyrelsen i ärenden rörande fysisk fostran och en konsulent med uppgift att biträda den förre vid sådana ärenden och vid inspektion.
Överstyrelsen erinrar, att den i yttrande den 11 febr. 1928 förordat ett förslag om inrättande av en överskolläkartjänst med besläktade uppgifter och framhåller, att f. n. intet bestämt .behov förefinnes av ytterligare en ledamot för hithörande ärenden. I valet mellan en medicinskt och en gymnastiskt utbildad ledamot anser sig överstyrelsen utan tvekan böra giva företrädet åt det förra alternativet, dock under förutsättning att inspektionsåliggandena i fråga om gymnastikundervisningen bestridas av särskild inspektör.
Slutligen framhålles med styrka, att gymnastiska centralinstitutets omorganisation utan dröjsmål bör avgöras.
Undervisningsrådet Björck har varit föredragande i ärendet. I avgörandet ha dessutom deltagit generaldirektör Holmdahl, avdelningscheferna Fredriksson, Bruce och Wallin, undervisningsråden Johansson och Engvall samt t. f. undervisningsrådet Grimlund. Reservationer mot yttrandet ha i skilda punkter anförts av flera av dessa ledamöter.
Ingen bör försumma
att för sina kamrater framhålla betydelsen av att hålla ett
eget exemplar av Svensk Ea?*ai*etidninQ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
