- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
212

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

SVENSK LÄRABEUDNING.

Nr 11

Folkhögskolorna. K. m: t har anvisat 1,500 kr. att under huvudkursen 1928-1929 av centralstyrelsen för stiftelsen Tornedalens folkhögskola, på sätt centralstyrelsen prövar lämpligt, användas till särskilt understöd åt minst 15 medellösa elever vid den av stiftelsen underhållna folkhögskolan i Matarengi.

Pedagogiska skrifter. Skolöverstyrelsen hemställer, att k. m:t täcktes tilldela centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening ett understöd av 2,500 kronor for fortsatt utgivande under ar’1929 -av Pedagogiska skrifter.

Avlöningsförmånen fick indragas.

Hos k. m: t hade K. Håkansson och J. A. Nygren anfört besvär över länsstyrelsens i Stockholms län den 21 februari 1928 meddelade utslag i fråga om avlöningsförmån åt lärare i Sundbybergs församling.

Efter det kyrkostämman i nämnda församling under en följd av ar i sammanhang med fastställande av inkomst- och utgiftsstat för skolan för det nästkommande året beviljat lärarpersonalen vid församlingens folk- och småskolor vissa kommunala dyrtidstillägg, beslöts å kyrkostämma med församlingen den 26 oktober 1927, jämte det stat för skolan fastställdes för ar 1928, enligt vilken stat dyrtidstillägg under nämnda ar skulle utgå till lärarpersonalen med visst procentuellt belopp å församlingens andel i lärarlönerna, att sådant tillägg icke skulle utbetalas till de Lärare i folkskolan, vilka icke vore mantalsskrivna i församlingen och icke där betalade skatt.

Över sistnämnda beslut besvärade sig folkskollärarinnorna Iris Brinker och Elisabet Svensson hos länsstyrelsen under yrkande, att enär beslutet kränkte enskild rätt och vilade på orättvis grund, detsamma måtte upphävas.

Enligt överklagade utslaget yttrade länsstyrelsen: Enär ifrågavarande beslut innebure uppställande av sådant villkor for utbetalning av dyrtidstillägg, som vid den avsedda tidpunkten för beslutets tillämpning uppenbarligen icke kunde uppfyllas av lärare i folkskolan, vilka vid beslutets fattande varit bosatta å annan ort, samt beslutet förty vilade på orättvis grund, prövade länsstyrelsen lagligt undanröja detsamma.

I besvären yrkade klagandena, att länsstyrelsens utslag måtte upphävas och kyrkostämmans klandrade beslut fastställas.

Enar församlingen vid beviljandet för ifrågavarande ar av kommunala dyrtidstillägg, vilka skolat tillfalla vederbörande befattningshavare såsom en förmån utöver stadgad minimilön, må anses hava varit oförhindrad att på satt som skett bestämma, att nämnda löneförmån icke skulle utbetalas till de lärare i folkskolan, vilka icke vore bosatta inom församlingen och icke där betalade skatt, prövade k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 30 jan. 1929 lagligt att med ändring av länsstyrelsens utslag förklara den av Iris Brinker och Elisabet Svensson hos länsstyrelsen förda talan icke kunna bifallas.

Tillstånd behövde ej sökas. Hos k.

m:t hade folkskolestyrelsen i Piteå anfört besvär över domkapitlets i Luleå den 17 november 1926 meddelade ut-

slag i fråga om åläggande för folkskolläraren P. Olov Selinus att ansöka om tillstånd att med sin folkskollärarbefattning förena visst uppdrag.

Vid sammanträde med folkskolestyrelsen den 19 juli 1926 beslöts anmoda Selinus att jämlikt § 6 i kungörelsen den 16 september 1918 angående avlöning åt lärare vid folk-och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning senast den 26 juli 1926 hos vederbörande folkskolinspektör göra framställning om tillstånd att med sin folkskollärartjänst förena uppdraget som ordförande i stadens fattigvårdsstyrelse.

Häröver besvärade sig Selinus hos länsstyrelsen i Norrbottens län. Folkskolestyrelsen syntes sakna befogenhet att meddela ett föreläggande av den art, klandrade beslutet innehölle. Uppdraget att vara ordförande i fattigvårdsstyrelsen syntes icke hänförligt till sådan avlönad befattning, som åsyftades i ovannämnda kungörelse. Selinus ägde nämligen icke avsäga sig uppdraget, med mindre skälet for avsägelsen godkändes av stadsfullmäktige. Åberopade författningsföreskrift syntes avse allenast sådana befattningar, vilka av vederbörande söktes, och beträffande vilka det icke förelåge någon medborgerlig skyldighet att mottaga desamma. I förevarande f^ll gällde det emellertid ett uppdrag, som Selinus enligt gällande lag vore skyldig mottaga. På grund härav yrkades, att beslutet måtte såsom saknande stod i gällande lag och kränkande Selinus enskilda ratt upphävas.

Efter det länsstyrelsen överlämnat handlingarna i malet till domkapitlet, prövade domkapitlet enligt överklagade utslaget, enar uppdrag att vara ordförande i fattigvårdsstyrelse skäligen icke borde betraktas såsom sådan befattning, som i § 6 mom. l i ovannämnda kungörelse åsyftades, lagligt undanröja folkskolestyrelsens beslut.

I besvären yrkade folkskolestyrelsen, att domkapitlets utslag måtte upphävas.

Enar det av Selinus innehavda uppdraget att vara ordförande i Piteå stads fattigvårdsstyrelse, icke kan, oaktat därmed, enligt vad i målet ar upplyst, ar förenat visst arvode, anses såsom sådan avlönad befattning, som avses i § 6 1. i omförmälda kungörelse, fann k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 30 jan. 1929 ej skäl att göra ändring i det slut, vartill domkapitlet i överklagade utslaget kommit.

Kurs i hembygdsundervisning. K.

m: t har uppdragit åt skolöverstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med det av särskilda sakkunniga i betänkande den 25 november 1921 rörande folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av Norrbottens län framlagda förslag samt enligt plan, som överstyrelsen äger fastställa, under ar 1929 anordna en utbildningskurs i hembygdsundervis-ning för lärare vid mindre folkskolor inom Nedertorneå, Haparanda stads, Karl Gustavs, Hietaniemi, Övertorneå, Korpilombolo, Tärendö, Pajala och Muonionalusta, Junosuando, Karesuando, Jukkasjärvi och Vittangi samt Gällivare skoldistrikt samt anvisat för ändamålet 12,000 kronor.

Läroverkslärares m. fi, undervisning i privatskolor. Skolöverstyrelsen har i cirkulär till rektorerna vid rikets allmänna läroverk och folkskoleseminarier meddelat kompletterande bestämmelser

om ordinarie lärares ratt att vid sidan av sin ordinarie tjänstgöring meddela undervisning vid enskilda, kommunala eller andra läroanstalter.

Sådan tjänstgöring skall enligt cirkuläret begränsas för lektor, adjunkt och ämneslärarinna till högst 12 timmar i veckan och för övningslärare till högst sa många timmar, att den sammanlagda tjänstgöringen vid det egna läroverket och vid annan läroanstalt med högst 12 timmar överskjuter det timtal, som kan åläggas teckningslärare. Under läsåret 1929-1930 anser emellertid överstyrelsen en å två timmar i veckan kunna ytterligare medgivas under särskilda omständigheter.

Anslag till gymnastik- och friluftsläger. I anledning av ansökningar från gymnastikförbund om anslag till anordnande av gymnastik- och friluftsläger sommaren 1929 har skolöverstyrelsen hos k. m: t hemställt, att k. m: t måtte såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för obemedlade och mindre bemedlade skolbarns deltagande i gymnastik- och friluftsläger sommaren 1929 anvisa nedannämnda belopp till följande gymnastikförbund:

Upplands gymnastikförbund 600 kr., Södermanlands 1,200 kr., Smålands 900 kr., Blekinge 800 kr., Skånes 1,000 kr., Hallands 300 kr., Västergötlands 1,000 kr., Värmlands 1,300 kr., Dalarnes 1,000 kr., Västernorrlands 1,200 kr. samt Karlskrona folkskolas gymnastik- och idrottsförbund 700 kr.

Skolbyggnadslån. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt ansökningarna från Lönsås skoldistrikt och från Ringarums skoldistrikt om tillstånd att för skolbyggnadsändamål upptaga amorteringslån.
Ny skollovskoloni i Landskrona. Då det
visat sig, att den verksamhet, som »Föreningen för fattiga barns sanatorievård» med bidrag från staden under en lång följd av ar bedrivit vid sin koloni i Skälderviken, ej på långt när täcker behovet, tillsattes i höstas på initiativ från lärarkåren en kommitté med uppgift att söka hopbringa medel till en skolans egen sommarkoloni för klena skolbarn, förlagd till någon lämplig skogstrakt. Icke minst tack vare lärarkårens intresserade medverkan har nu en grundplåt på cirka 8,000 kr. hopsamlats, vadan verksamheten redan instundande sommar torde kunna taga sin början.
Utbildningskurser för lärare i arbetskun-skap och medborgarkunskap vid fortsättningsskolor anordnas av skolöverstyrelsen instundande sommar. Se härom utförligt tillkännagivande av överstyrelsen i detta nr.
Missionsstudieknrser. I Motala har hållits en missionsstudiekurs den 4 och 5 mars. Till kursen, som i samråd med vederbörande folkskolinspektör anordnats av Svenska kyrkans missionsstyrelse, hade inbjudits lärare och lärarinnor i Motala med omnejd. Ett sjuttiotal deltagare närvoro.
Föreläsare voro fil. lic. H. Sandegren, sekr. i Svenska kyrkans mdssionsstyrelse, samt fröken A. Thomaeus, sekr. i Svenska kvinnors missionsförening. Bland ämnen, som behandlats vid kursen, märkas Svenskarnas insats i världsmissionen samt Missionsundervisninjsren i skolan. Dessutom har givits en framställning av Den sociala omdaningen i Indien. En skildring av Där raserna mötas gav en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free