Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRARETIDNING.
215
visningsmetoder som odugliga utan vidare. »Försök, .ska Ni få se, att det går bra! Bliv inte rädda för den skenbara oordningen! Och säkert ar, att skolarbetet blir bra mycket roligare för både barn och lärare.»
Föredraget mottogs med livligt bifall, och ordf. gav uttryck åt den tanken, att antingen man gillar eller misstror de nya idéerna, bör man vara tacksam mot de lärare, som pröva dem, sa man får se, vad de duga till i praktiken.
Efter föredraget samlades de omkring 200 mötesdeltagarna till kafferep i barnbespisningens vackra matsal.
Stadsdistriktsläkaren dr G. Edström, fr. o. ni. höstterminen skolläkare i Eskilstuna västra distrikt, höll därefter föredrag om Hälsovården i skolan.
Rubriken hade talaren valt för att poängtera, att skolläkaren i första hand ar hygieniker, att han har att sköta hälsovården, ej sjukvården i skolan. Före kriget var Tyskland främst på detta område. Nu ha Amerika och västmakterna mest att lära oss. Talaren utgick från Wiesbadens skollakar-instruktion på 1890-talet. Dess bestämmelser kunna gott följas. Många svenska skolläkar-instruktioner äro ännu ej sa långt komna.
I Eskilstuna pågår just nu en nydaning av skolläkarinstitutionen för att göra dess arbete mera fruktbärande. Meningen ar, att alla barn vid inträdet i skolan underkastas en grundlig undersökning och hälsoregdster utskrivas for dem, som äro i behov därav. Barnens föräldrar böra då vara närvarande och få del av resultatet och få veta, vad som bor göras. Sedan torde det vara tillräckligt, om läkaren far undersöka klassen en ,gång om året. Härför behövs skolklinik, där läkaren även kan ha mottagning på bestämda tider. Läkaren måste också besöka klassrum och övriga skolans lokaler, for att övervaka de hygieniska .förhållandena. Därvid far han lätt kännedom om klena och sjuka barn och kan hänvisa dem till klinik eller husläkare. Tal. förordade ljusbehandling av särskilt skrofulösa och rakitiska barn. Allmäntillståndet kan ej stärkas på mera enkelt och effektivt sätt. Arsenik och andra gifter och t. o. m. fiskolja kunna medföra skadliga verkningar. En skolsköterska ar nödvändig för att läkaren skall hinna med allt. Hon kan sköta ljusbehandlingen och har lättare an en manlig läkare att komma i kontakt med hemmen och bli en förtrogen rådgivare särskilt åt de äldre flickorna.
Talaren berörde den banbrytande verksamhet på skolbarnsvårdens område, som doktorerna Ljunggren och Schiötz utövat. Men metoden med vägningar och mätningar av barnen torde ha överskattats. De ha sitt värde vid den första undersökningen men iå icke återkomma för ofta. Då kunna de ge barnen anledning till ett ängsligt iakttagande av sitt eget hälsotillstånd och särskilt hos nervösa flickor ge upphov till hysteri.
Skolläkaren bör också få yttra sig om gymnastikens bedrivande och förläggning på schemat. Hittills har skolläkaren inte haft det ringaste att säga till om härvidlag, inte ens när det gällt sjukgymnastiken.
Till slut bör läkaren få ge ett råd vid barnets yrkesval.
Skolb-ygienea lår ej lösbryta*från den allmänna hälsovården och närmast stå i förbindelse med en central for spädbarnsvård.
Som motto för all denna verksamhet ville talaren sätta: Må var och en handla sa mot andras barn. som han vill, att andra skola handla mot hans egna!
Ordf. framförde mötets tack till dr Edström och lyckönskade Eskilstuna till att ha fått en skolläkare, som visade ett sa varmt intresse för skolbarnens hälsovård.
Efter föredraget följde en kort diskussion, i vilken lästiden i Eskilstuna fördes på tal. Denna ar nämligen unik, med början 8,30 eller 9,30 och slut 3,45 å 4,45. Beträffande detta förhållande förklarade dr Edström, att skolan bör börja ju tidigare desto hellre och framför allt sluta sa tidigt, att barnen under den ljusare årstiden få tillfälle till ett par timmars friluftsliv.
Under mötet och det efterföljande samkvämet bjöds på sång av fru Margareta Ponteus och hrr Otto Persson samt Olle Andersson med ackompanjemang av hr Olof Wikström.
Hälsingborgskretsen hade den 2 mars sitt första möte för året. Deltagarna, till ett antal av omkring 160, samlades i Magnus Stenbocksskolans gymnastiksal, som var iordningställd för festligt samkväm. I samband med välkomsthälsningen framförde ordföranden, hr Karl Bengtsson, en i varmhjärtade ordalag hållen parentation över två av föreningens medlemmar, folkskollärarna Per Arman och Malkolm Hallberg, vilka båda efter blott några få dagars sjukdom avlidit. Därefter föredrogos års- och revisionsberättelserna, och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna årets förvaltning.
Talarstolen intogs därpå av kyrkoherden Sigurd Westman, vilken höll föredrag över ämnet Abrahams offer ur religionshistorisk, psykologisk och pedagogisk synpunkt.
Inledningsvis framhöll talaren, hurusom bi. a. religionsfilosofen Sören Kierkegaard utförligt dröjer vid Abrahams offer for belysningen av den »paradoxala tron», den obetingade hängivenheten. Personligen sade talaren sig redan i sin barndom ha varit djupt gripen av denna berättelse och grubblat över det gåtfulla i den.
Spörsmålet om Abrahamsberättelsernas och patriarkshistoriens ställning över huvud hänger samman med en vida större fråga: hela gamla testamentets ställning och betydelse. Den nyare bibelforskningen sysslade en tid mycket med sambandet mellan judarnas heliga skrifter och andra österländska urkunder, och »Babel och Bibel» blev ett slagord. Bortseende från denna fråga, som ännu ej ar slutgiltigt utredd, ville talaren dröja vid berättelsen i fråga, sådan den föreligger i Genesis.
I den primitiva offerkulten ingick även människo- och framför allt barnoffer, och från religionshistorisk synpunkt sedd innebär denna berättelse en protest mot den ohyggliga seden att offra människor samt visar, att redan judarnas stamfäder hade höjt sig över den. Att det i Mose lag ingenstädes finnes något förbud mot människooffer, innebär blott, att en sådan sed var bland judarna en redan övervunnen ståndpunkt. När sedermera under t. ex. konung Ahas tid människooffer ånyo fiirpk^mma np.Ti jnånga judar läto sina barn »gå genom eld», betyder detta ett »avfall» från en tidigare högre och renare kult, samt att israeliterna beblandat sig med kvarvarande och kringboende folk ooh. upptagit deras seder.
Från psykologisk synpunkt ar Abrahams offer ett uttryck for hans själskamp. Kärleken till Gud ar hotad att bli utträngd av kärleken till sonen, till de efterkommande, och hoppet att få leva genom stammen. Ett per-sonigt odödlighetshopp fanns ännu icke, detta framstod att börja med som ett kollektivt begrepp. Sa föddes hos Abraham tanken och
sedan beslutet att offra åt Gud det käraste han ägde för att därmed bevisa sin kärlek till Gud. Men när motståndet mot den naturliga böjelsen var övervunnet, och handlingen färdig att komma till utförande, då återvann Abraham sitt själslugn, och lättnad kom över honom liksom genom en rost från himmelen. I detta uttryck av den okände författaren kan man också spåra en begynnande föreställning om en översinnlig Gud.
Från den pedagogiska synpunkten framträder i denna berättelse först och främst offertanken. Därigenom att Abraham visade sig kunna göra ett sådant offer, framstår hos honom den obegränsade tilliten till Gud, och han har för alla tider framstått såsom »trons fader». Särskilt i var förflackade och av egoistiska böjelser hos människorna kännetecknade tid ar det behövligt att framhålla vikten av att kunna avstå något av oss själva, att offra något för andra.
I avslutningen berörde talaren något betydelsen av gamla testamentet från undervis-
Upprörande
misshandel!
Har Ni tänkt på, hur illa en husmor måste misshandla sina vackra, vita händer i hushållet? An med hett vatten, an med kallt, med skarpa tvätt- och skurmedel, an i spisens hetta, an i skafferiets kyla!
"Hushållshänder" äro sannerligen ingen prydnad!
Lyckligtvis finns det ett beprövat, säkert medel, som bevarar husmoderns händer lika vackra även i det svåraste hushållsarbete, och det ar flitig massage med
Syster Elias Salva
(Hudcréme)
Extra fet.
Pris pr burk
2kr.
Pris pr tub
90 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
