Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 12
under tiderna den 8 januari-den 30 juni och den 16 oktober-den 22 december 1924. Med särskilt yttrande överlämnade folkskolinspektören till länsstyrelsen bland annat avskrifter av dels ett av regementsläkaren And. Bruzelius den l november 1924 utfärdat läkarintyg, utvisande, att Arvastsson av Bruzelius tillråddes att på grund av sjukdom (psykisk depression) söka tjänstledighet under tiden den 16 oktober-22 december 1924, dels ock ett av legitimerade läkaren Friden Sandberg den 11 februari 1925 utfärdat intyg med uppgift att Arvastsson samma dag besökt Sandberg under anhållan om ett sjukbetyg för tjänstledighets skull under vårterminen 1924 men att Sandberg, då Arvastsson vore for honom fullkomligt obekant och frågan gällde dylik sjukdom, icke ansett sig kunna lämna något sådant betyg.
Vid å landskontoret iföretagen granskning av nämnda rekvisition anmärkte vederbörande länsbokhållare: Jämlikt § 20 i kungörelsen den 16 september 1918 angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning skulle for utbekommande av statsbidrag till vikarie for på grund av sjukdom tjänstledig lärare genom intyg av läkare styrkas, att sjukdomen vore av sådan beskaffenhet, att den tjänstledige läraren på grund av densamma varit urståndsatt att vederbörligen uppehålla sin tjänst. Då skolrådet icke kunnat stödja rekvisitionen med författningsenliga läkarintyg, såge sig länsbokhållaren förhindrad tillstyrka utanordning av statsbidrag till Olsson med rekvirerat belopp, 1,233 kronor 33 öre.
Hos länsstyrelsen anhöll skolrådet jämväl i en särskild rekvisition om dyrtidstillägg av statsmedel for ar 1924 åt inom distriktet anställda lärare med sammanlagt 3,342 kronor 22 öre. Därvid begärdes sammanlagt 1,167 kronor 83 öre för Arvastsson, och uppgavs, att han, därest han under året varit i tjänst, haft att i dyrtidstillägg ytterligare uppbära under första kvartalet 56 kronor 28 öre, under andra kvartalet 57 kronor 33 öre och under fjärde kvartalet 44 kronor 80 öre. For Olsson begärdes for första kvartalet 204 kronor 12 öre, för andra kvartalet 209 kronor 30 öre och .for fjärde kvartalet 161 kronor 16 öre.
Vid granskning å landskontoret av sistnämnda rekvisition förordades till utbetalning av de iför Olsson begärda beloppen allenast respektive 56 kronor 28 öre, 57 kronor 33 öre och 44 kronor 20 öre; och anförde länsbokhållaren tillika följande: Under åberopande av den gjorda anmärkningen angående statsbidrag till Olssons avlöning anmärktes till avdrag till honom rekvirerat dyrtidstillägg 574 kronor 58 öre. Dock syntes vad som avdragits å Arvastssons dyrtidstillägg; tillhopa 157 kronor 81 öre, böra utanordnas av statsmedel.
Genom överklagade besluten utanordnade länsstyrelsen på grund av ovannämnda rekvisitioner respektive 6,919 kronor 50 öre och 2,925 kronor 45 öre.
Häri hade skolrådet sökt ändring.
Som genom företedda läkarbetyg och. vad övrigt i målet förekommit måste anses ådagalagt, att Arvastsson ar 1924 på grund av sjukdom varit urståndsatt att vederbörligen uppehålla sin tjänst, samt, vidkommande det till Olsson rekvirerade dyrtidstillägget, dyrtidstillägg av statsmedel bör tillkomma honom, oavsett huruvida skoldistriktet äger erhålla statsbidrag för hans avlöning eller icke, fann k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 6 febr. 1929 skäligt att med undanröjande av överklagade besluten, sa vitt därigenom innehållits statsbidrag och dyrtidstillägg för Olsson, visa malet i dessa delar åter till länsstyrelsen för ny behandling.
Statsbidrag till skolbyggnader. K.
m.:t har enligt kungörelsen den 5 nov. 1924 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter tilldelat ne-dannämnda skoldistrikt statsbidrag för utförande av byggnader för folkskoleväsendet vid följande skolor:
Nedertorneå skoldistrikt 70 procent av styrkta verkliga kostnaden for byggnadsföretaget i Säivis, dock högst 34,000 kr., Hietaniemi skoldistrikt 70 procent av styrkta verkliga kostnaden for" byggnadsföretagen i Niemis, Kukas-järvi och Armas j ar vi, dock högst 30,000 kr. for byggnadsföretaget i Niemis, högst 33,500 kr. for byggnadsföretaget i Kukasjärvi samt likaledes högst 33,500 kr. for byggnadsföretaget i Armas j ar vi, Övertorneå skoldistrikt for byggnadsföretaget i Matarengi, utöver genom nådiga brevet den 20 augusti 1926 anvisat anslag, ytterligare sa stort belopp, som tillsammans med vad som på grund av nämnda nådiga brev. utgått eller kan komma att utgå i statsbidrag för ifrågavarande ändamål motsvarande 75 procent av styrkta verkliga kostnaden for byggnadsföretaget, dock högst 4,000 kr., samt för byggnadsföretaget i Juok-sengi, utöver genom nådiga brevet den 26 augusti 1927 anvisat anslag, ytterligare sa stort belopp, som tillsammans med sistnämnda anslag motsvarar 75 procent av styrkta verkliga kostnaden for byggnadsföretaget, dock högst 4,000 kr., Korpilombolo skoldistrikt 75 procent av styrkta verklig-a kostnaden iör byggnadsföretaget i Ohtanajärvi, dock högst 48,300 kr., Påjala skoldistrikt 80 procent av styrkta verkliga kostnaden for byggnadsföretaget i Kieksiäisvaara, dock högst 34,300 kr., Tärendö skoldistrikt 75 procent av styrkta verkliga kostnaden iör byggnadsföretagen i Storbyn och Kompelusvaara, dock högst 28,200 kr. for byggnadsföretaget i Storbyn och högst 43,500 kr. för byggnadsföretaget i Kompelusvaara, samt Gällivare skoldistrikt 40 procent av styrkta verkliga kostnaden för byggnadsföretaget i Ullatti, dock högst 18,200 kr.
Tillika har k. m: t föreskrivit, att såsom villkor för statsbidragens utgående skall - utom vad som stadgas i nämnda kungörelse - gälla, att byggnaderna utföras i huvudsaklig enlighet med av skolöverstyrelsen förordade ritningar och med iakttagande av de utav överstyrelsen gjorda erinringarna; ägande emellertid skolöverstyrelsen att på framställning av vederbörande skoldistrikt och efter samråd med byggnadsstyrelsen medgiva de avvikelser härutinnan, som överstyrelsen kan finna av omständigheterna påkallade, dock under förutsättning att summan av det till respektive skoldistrikt beviljade statsbidraget icke härigenom överskrides.
Slutligen har k. m:t anvisat för utförande av ett byggnadsföretag i Lappträsk högst 45,000 kr. att utgå av förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter.
Hel pension skall utgå. Hos k. m: t
hade skolrådet i Näs församling anfört besvär över statens pensionsanstalts den 14 april 1928 meddelade beslut i fråga om lärarinnan Karin Ivarsons pensionsrätt.
Hos skolrådet anhöll Karin Ivarson, som ar född den 14 mars 1889, om avsked fr. o. m. den l juli 1927 från sin befattning som lärarinna vid Sinnbergs mindre folkskola.
Vid ansökningen var fogat ett läkarintyg för ansökan om pension med uppgift bland annat, att Karin Ivarson befunnits lida av periodisk sinnessjukdom.
Skolrådet biföll nämnda ansökning samt anhöll hos pensionsanstalten om beslut angående pensionsrätt för Karin Ivarson.
I en till anstalten ställd skrivelse meddelade vidare skolrådets ordförande, att skolrådet ansett, att genast börjande tjänstepension borde utanordnas till Karin Ivarson, enar hennes krävande arbete i en synnerligen svårskött mindre folkskola av allt att döma vore den väsentligaste orsaken till hennes nervsjukdom.
Till anstalten ingavs jämväl bland annat ett läkarintyg angående Karin Ivarson av innehåll, att hon ådragit sig allmän svaghet och nervsvaghet under tjänsteutövning samt att hon for framtiden komme att bliva oförmögen att behörigen sköta sin tjänst.
Sedan pensions anstalten genom beslut den 29 juli 1927 av anförda skäl förklarat sig förhindrad att tilldela Karin Ivarson pension, gjorde skolrådet hos anstalten förnyad hemställan om tjänstepension åt henne, varjämte till anstalten insändes ytterligare läkarintyg angående henne. Enligt ett sådant intyg hade hennes arbete som lärarinna utgjort en i hög grad bidragande orsak till sjukdomens utbrott. Enligt ett annat läkarintyg hade ingen annan orsak till sjukdomen kunnat utrönas an hennes enerverande arbete som lärarinna.
Genom överklagade beslutet yttrade pensionsanstalten: Som med hänsyn till vad i ärendet inkomna handlingar innehölle det icke kunde anses styrkt, att Karin Ivarson ådragit sig sin obotliga sjukdom under utövningen av sin tjänst, och ej heller eljest förelåge någon omständighet, som enligt anstaltens reglemente den 18 juni 1926 kunde berättiga henne att erhålla genast börjande pension, funne anstalten sig förhindrad att tilldela henne pension.
Häri hade skolrådet sökt ändring.
Enar med hänsyn till vad i målet förekommit Karin Ivar son må jämlikt föreskrifter i § 18 mom. l b) och § 24 mom. l b) i gällande reglemente för statens pensionsanstalt anses berättigad att komma i åtnjutande av vid hennes avgång från tjänsten genast börjande hel pension, fann k. m: t genom utslag i regeringsrätten den 6 febr. 1929 skäligt att med undanröjande av överklagade beslutet visa målet åter till pensionsanstalten för ny behandling.
Världsförbundet för folkbildningsarbete. Skolöverstyrelsen har utsett t. f. förste bibliotekskonsulenten fil. dr Knut Tynell att under två ar vara ledamot av styrelsen för svenska sektionen av världsförbundet för folkbildningsarbete samt föreläsningskonsulenten docenten vid universitetet i Lund fil. dr Arthur Thomson att vara medlem av rådet för världsförbundet för folkbildningsarbete.
Det halländska skolmuseet. Den be-
styrelse, som vid Halmstadtraktens skolförenings möte den 23 februari detta ar utsågs för att om möjligt organisera ett skolmuseum i Halmstad, hade sitt första sammanträde i Halmstad den 9 mars. Därvid valdes ett ar-" betsutskott, som erhöll i uppdrag att organisera detta museum beträffande båda dess tilltänkta avdelningar, både den kulturhistoriska avdelningen, vars syfte ar att tillvarataga och ordna gamla skolföremål, och den moderna avdel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
