Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
237
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Utdelning av undervisningsmateriell.
For medel ur Roosf onden ha utdelats 36 serier »Väggtavlor över svenska djur», 45 serier »Våra husdjur» samt 73 ex. av väggplanschen »Önnemo med omgivningar». Fördelningen har skett sålunda:
Väggtavlor över svenska djur.
Estrid Sterner, Långvik, Möja; Nils Gustafsson, Bergby, Häverö; Olof Thureby, Dalby, Navestabro; Gustaf Pettersson, Axelsborg, Hållsta; Tyra Sander, Västerlösa; J. E. Lundbär j, Åby; Otto Wahlström, Malmbäck; John Salomonsson, Nöttja; Jonas Fr. Holmdahl, Ve-derslöv; Emil Henrikson, Odensviholm; Anna Olofsson, Gotl. Hesselby; Ellen Johansson, Elmtamåla, Saleboda; Carl Mellton, Sösdala; Esther Andersson, Färlöv; Ingeborg Palmer, Konga, Sonnarp; A. J. Strömberg, Köinge; Gertrud Berger, Dyrön, Stockevik; Emil Hagelin, Hällestad, Floby; Harald Carlson, Krå-kered, Hällingsjö; Ingeborg Moberg, Tidavad; Nät. Jonsson, Fåglum; Artur Odhelius, Hol-merud, Holmedal; Karl Svensson, Fridhem, Hidingsta; P. E. Bergstedt, Östanbäck, Sala; Birger Hytters, Jularbo; A. G. Asplund, över-mora, Hedemora; Emma Oscarson, Västanbyn, Sandviken; Josef Lindblom, Malsta, Via; Emil Markström, Viksjö; Selma Jönsson, Skagsudde; Jonas W. Vesterlund, Vike, Anundgård; And. Haglund, Östansjö, Lillhär-dal; Herbert Orrell, Kall; Hulda Bäckström, Stensund, Sorsele; Matilda Björklund, Alså; Jenny Åkerlund, Långträsk, Sjuismark.
Vara husdjur.
G. V. Johansson, Gamla Uppsala; Ester Lind, Kyrkskolan, Kjula; Gösta Viotti, Helgarö, Strängnäs; Arvid Hytters, Västerljung; Lisa Gunnesson, Hagshult, Klefshult; Gunnar Johansson, Blåsmålen, Stenberga; Ernst Wendel, Västorp, As-keryds kyrkby; August Thorn, Fagerhult; Gari Ringqvist, Duvetorp, Kristvalla; Emil Vägne, Övra-Hammar, Figeholm; Maria Ekelund, Näs, Fidenäs; Knut Krook, Lönnhässle, Össjögård; Signe Svensson, Knipered, Lindome; John Wågerman, Skärhamn; Hildur Lindskog, Anolfsbäcken, Frändefors; Ester Johanson, Gäsene, Eriksberg; Huth Olsson, Strand; Erik Andersson, Länghem; Folke Sjöman, Sotebyn, Tösse; Ernst Winblad, Dalsjö-fors; Efraim Magnusson, Källby; Anna Johanson, Götene; Carl Wahlsjö, Nybble, Värml. Säby; Gideon Lindgren, Råtorp, Karlstad; Gustaf Håkansson, Skarped, Loka; Lydia Bergsten, Valla, Himmeta; Edv. Lindskog, Amsta, Kolbäck; David Andersson, Kungsör; J. Dawid Hallgren, Gravendal; Gustav Carlson, Annefors, Alfta; Judit Strandgren, Runemo; Einar Andersson, Hedesunda; Edit Vikman, Skorped; Alma Molin, Edsele; Vigilia Lundgren, Björkå Bruk; Althea Söderström, Indal; Emma Jonsson, Västergensjö, Bredbyn; Martin Olausson, Hallen; Johan Dahlin, Hov, Alsen; Paulina Olsson, Ocksjön. Vale; Inez Salomonsson, Håxås, Hammerdal; Hedda Linder, Åbacka, Sorsele; Linnea Österlund, Sandsjö, Lomselenäs; Gösta Nilsson, Sangis; Emil Sandström, Haparanda.
Önnemo med omgivningar.
Magnhild Wanngård, Drottningholm; Anna Hellgren, Skägga skola, Vretavik; Elsa Carlsson, Beateberg, Rö; Hulda Nyberg, Hilleshög, Svartsjö; Lisa Verdin, Nyborg, Bälsta; Alma Vickström, Mälhamniar, Rekarne; Alma Lindgren, Lästringe; Agda Kleist, Klockrike; Karl i
Hittner, Sverkersholm, Skälboö; Astrid Rosander, Lökaryd, Milletorp; Emmy Holmkvist, Kultsjö; H. Sandström, Karda; E. A. K. Hul-tin, Landsbro; Signe Sjölund, Ölands-Segerstad; Astrid Larsson, Virum, Solstadström; John Ma j fors, Vissefjärda; Inez Svensson, Ut-torp, Sturkö; Garna Persson, N. Mellby, Sösdala; Hilda Larsson, Valleberga, Hedvigsdal; Klara Forsman, Hästveda; Hilda Jönsson, Svenstorp, Norra Rörum; Elsa Svensson, Höör; Ida Persson, Maglasäta, Höör; Ester Lindberg, Håkanstorp, Malmö; Victor Nyman, Björkå, Sjöbo; Emmy Bengtsson, Skogaby; Wilh. Norland, Harplinge; C. Ehrnlund, Marbäck; Klara Nyqvist, Foss, Munkedal; Stina Zachrison, Sä-vedalen; Josef Gunter, Jonsered; Emma Hansson, Kråkered, Hällingsjö; Frans Härnelius, Herrljunga; Elin Persson, Haga, Holsljunga; Elsa Engvall, Gårdsjö; Adolf Mellqvist, Back, Töreboda; Edit Magnusson, Länna, Saleby; Gunilda Pettersson, Vartofta; Erik Damberg, Örling, Gåsbornshyttan; Mårten Johanson, Saxån, Persberg; Elsa Bobeck, Koppom; Selma Eriksson, Segerstadbyn, Nor; Olga Petterson, Bångbro; Vera Karlsson, V. Skolan, Fju-gesta; Rich. Göthblad, Stora; Anders A. Davidson, Älsta, Hallsberg; Sickelsjö småskola, Sickelsjö, Arboga; Alice Lindén,’Himmeta; Agnes Larsson, Röj s jo vallen, Högstrand; Greta Olsson, Simonsbo, Dala-Åsbo; Karin Linder, Väsa, Älvdalen; Anna Björkman, Åberga, Orsa; Elna Larsson, Hole, Malung; Vendela Wester Wahlström, Falun; Hilda Styf, Annefors, Alfta; Fanny Schöldström-Sundberg, Råg-valdsnäs, Gnarp; Elin Östbom, Norrfjärden, Gnarp; Frida Boman, Djupsjö, Skorped; Beda Forsgrén, Svenstavik; J. E. Carlsson, Håber-get; Selma Eriksson, Hackas; Julia Annéus, Näset, Ragunda; Nanny Edlund, Lomsjökul-larna, Vilhelmina; Maria Andersson, Åskilje; Agda Lindquist, Malåträsk; Alice Forsberg, Sorsele; Henny Hjelm, Rönnäs, Skansholm; Hulda Persson, Vånafjärden; Agnes Hällgren, Ubbyn, Skogså; Edit Lundberg, Holmträsk, Altersbruk; Märtha Åkerlund, Backträsk, Altersbruk; Edit Sundqvist, Sangis; Beda Ström, Harrbäcken. Håkansö.
Från kretsmötena.
Sundsvallskretsen höll sitt sedvanliga årsmöte den 2 mars.
Års- och revisionsberättelsen föredrogs och godkändes, varefter val av styrelse vidtog. Samtliga styrelseledamöter omvaldes, och kom styrelsen sålunda att bestå av ordföranden fröken Elin Nilson, v. ordf. hr G. "Wahlberg, sekr. hr A. Jäderblom, kassaförvaltaren fröken Ebba Ekholm, v. sekr. fröken Ingeborg Pettersson och suppleanterna hr R. Öhman och fröken Signe Hedblom. Revisorer blevo hr O. Hellberg och fröken Stina Boström.
Folkskolläraren Hugo Lindmark gav härefter i ett föredrag om historieundervisningen en särdeles intressant och instruktiv vägledning i modern historieundervisning i folkskolan.
Resultatet av den i den egentliga folkskolan meddelade historieundervisningen visar sig, framhöll talaren, på ett synnerligen eklatant sätt i fortsättningsskolaii, där läraren i ämnet medborgarkunskap skall anknyta till och spinna vidare på de trådar, som bilda ränning och inslag i historiens brokiga väv. Historieundervisningen i den egentliga folkskolan i ämnet historia och i fortsättningsskolan i ämnet medborgarkunskap vill ju i båda ifallen levandegöra historien. För att en övergång från det kända till det mer eller mindre okända skall vara möjlig, och för att den redan levande kunskapsmassan skall
kunna fortfara att vara levande, borde kanske lärogången: familjen, kommunen, kyrkan, staten i ämnet medborgarkunskap vara den nästan rakt motsatta. Alltså: staten, kommunen, kyrkan, familjen, i varje fall staten fore kommunen. För ett tiotal ar sedan prö-vade§ av tal. denna lärogång i medborgarkunskap vid .Sundsvalls folkskolor och visade den sig då synnerligen ’fördelaktig for undervisningen.
Om man då först närmare vill söka grunden till förslaget: staten först - familjen sist, torde denna ligga i öppen dag, enar de frågor, som beröra familj och hemförhållanden, fordra och kräva större (förståndsutveckling och större mognad, an sona finnes hos barnet vid dess inträde i fortsättning&skolan. Den svenska staten .däremot har barnet under de gångna ’folkskoleåren levat sig in i, och det ar fördenskull mera lämpligt att nu se staten och dess liv från nya sidor. Det redan förefintliga kunskapsmaterialet om staten och dess förhållanden göres lätt aktuellt och smälter ,så ihop .med den mer systematiska statskunskapen. Kapitlet om kyrkan torde utan svårighet kunna inpassas allt efter genomgången av staten eller efter behandlingen av kommunen.
Efter behandlingen av staten kommer sa turen till en närmare orientering inom kommunen. Härvidlag saknas dock motsvarigheten till det kunskapsstoff, som ’fanns att bygga vidare på, när det var fråga om staten. Detta får ej ifattas sa, att historiskt material skulle saknas - barnet har ju kännedom om byalag, härad, tingslag, landskap, alltsammans kommunala bildningar, men från den ungelär tusen ar avlägsna tid, då svenskens kommunala självkänsla tog sig uttryck i dessa bildningar, gapar en jätteklyifta .fram till vår tid, varför de kommunala nydaningarna efter mitten av 1800-talet nästan förefalla vara skapade ur intet. De kortare historiska återblickar, som bruka förekomma i läroböckerna i medborgarkunskap, kunna ej skänka det liv åt kommunens historia, som egentligen skulle ha tänts på folkskolestadiet.
Det svenska folkets historia - det ar det fredliga arbetets historia. Detta far ej tydas som någon paroll till att krigets historia helt skulle avskrivas från sin plats i undervisningen. I historieundervisningen bor talas både om krig och fred, men beträffande det förstnämnda likaväl som det sistnämnda bör endast sanningen sagas.
Ett blad ur det fredliga arbetets historia - det inre återuppbyggnadsarbetet efter Karl XII: s död - blir särskilt klart belyst med tillhjälp av rena befolkningsstatistiska förhållanden, vilka vid denna tidpunkt kunna anses som en direkt mätare på det ekonomiska tillståndet.
Kravet: Sveriges historia -. svenskarnas historia .förenar dock naturligt med sig detta andra: Sveriges historia - dess hövdingars historia, ty det som rör sig och lever i djupet av ett folk tar mandom i hövdingagestalterna - vi kunna helt enkelt inte komma förbi dessa. Det ar man och händelser, vi kräva i historien. Vi ha alla och ungdomen särskilt en benägenhet att med fantasiens tillhjälp levandegöra de stora männen och de stora händelserna.
Tal. uttalade till slut den förhoppningen, att den allmänna historien med de rika möjligheter den ger till jämförelse och skärpt historiskt seende matte få sin plats i historieundervisningen bättre tillgodosedd.
Efter det med livligaste bifall mottagna föredraget följde diskussion med anledning av de vid årets riksdag väckta motionerna rörande fortsättningsskolan. Inledare var folkskolläraren Tomas Näsman.
Inledaren gav först en resumé över det utvecklingsskede, fortsättningsskolan genomgått från dess tillblivelse till den vändpunkt i organisationshänseende, som betecknas av de vid årets riksdag rörande fortsättningsskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
