Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 14
läro- och läseböcker för kristendoms-undervisningen, vilka blivit i författningsenlig ordning antagna och medgivna. Förteckningen jämte bilagan utsändes i de^sa dagar till samtliga skolråd och skolstyrelser samt ett stort antal skolor. Lärare, som önska taga kännedom om densamma, kunna, i mån av tillgång, erhålla den, efter hänvändelse till skolöverstyrelsen, Svenska skolmuseet eller centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Den å förteckningen upptagna nya undervisningsmateriellen kan beses på Svenska skolmuseet.
Hjalmar Berg.
Marsmötet i Ängelholm.
»Marsmötet i Ängelholm» hölls den 16 mars i Ängelholms folkskola.
Mötet började med musik av Ängelholms folkskolas gossorkester, varefter morgonbön förrättades av dr H. B. Hammar.
Mötesbestyrelsens ordförande, hr Magnus Dahlström i Ängelholm, förklarade härefter mötet öppnat och hälsade de närvarande välkomna.
Hr D. påminde därvid om att dessa marsmöten nu pågått i 18 ar, och det för varje ar ökade deltagandet visade, att de hade en uppgift att fylla.
Till mötets ordförande valdes hr Dahlström med hr N. Edberg till andre ordförande samt till sekreterare hr C. Persson, Mardal-Bonnarp, och fröken Ruth Sjöström samt till kassör hr A. Lindblad, Ängelholm.
Först på dagordningen stod föredrag av dr A. Gierow om Det pedagogiska nutidsläget.
Därefter följde ett föredrag om Läroböckerna i folkskolan av folkskolläraren 6f. Weiborn, Klippan.
Hr Weiborn påvisade det orimliga system, som ar rådande ifråga om läroböckerna. Samma lärobok förekommer ibland i många olika upplagor, där varje upplaga ar något ändrad och sålunda ’skiljer sig från den föregående. Somliga böcker äro uppdelade i typer, l och 2, eller -a och b, och sa finnas olika upplagor av varje. Allt detta leder till rena orimligheter, icke bara ifråga om arbetet i skolan utan även ifråga om hemmens utgifter för skolböcker.
Hr Weiborn framlade följande förslag till uttalande, som också av mötet antogs:
1) Tanken på ett lärarnas eget bokförlag bor förkastas, 2) utgivare och förläggare av läroböcker uppmanas att, innan en lärobok utgives, låta den granskas och att detta göres av folkskolans lärare eller lärarinnor, 3) att inga förkortade upplagor må utgivas, 4) skoldistrikt, som icke infört fria läroböcker, beviljar anslag just det ar ombyte av läroböcker sker och åtar sig därefter förmedling, icke blott av nya utan även av begagnade böcker, till nedsatta priser, 5) Marsmötet skaffar sig en permanent boksamling och utställer den
varje ar vid marsmötet samt dessemellan på platser, där man isa önskar, 6) samarbetet mellan de olika skoldistrikten i orten börjar redan nu’ med uppgörande av förteckning över ,de -olika böcker, som nu användas och var de användas. Beiyia förteckning kompletteras årligen.
Kvarsittningen i folkskolan var ämnet för ett föredrag av folkskolinspektören Nils Persson.
Talaren framdrog en hel del orsaker, för vilka barnen kunna komma att bli efter i arbetet i skolan. I Tyskland hade en utredning verkställts och av denna framgick, hur olika orsaker verkade ifråga om barnens möjlighet att följa med i undervisningen. FOT cirka 2,300 barn, som undersökningen omfattade, visade det sig, att i medeltal omkring 56 % genomgingo alla klasserna. De övriga fingo avgångsbetyg från lägre klasser. [Det visade sig, att om alla de barn togos for sig själva, som aldrig bytt skola, steg procenten mycket högt; det var anda till 80 procent av flickorna och 59 procent av gossarna, som genomgått alla klasserna. Togos sa de för sig, som bytt skola en eller två gånger, men inom samma skoltyp, sa sjönk visserligen siffran men icke sa hårt, som när de barn togos med, vilka hade inflyttat från landet till staden, alltså från en sämre skoltyp till en bättre. Då drogs siffran ned anda till 40 procent. En egendomlighet framvisade också denna undersökning, när man särskilde gossar och flickor. Det visade sig, att när de barn togos for sig, som aldrig bytt skola, var procenten for flickorna, som gått igenom alla klasser, betydligt högre an för gossarna, under det att flickorna redde sig sämst, sa snart det blev fråga om de barn, som haft ombyte på skola. Även visade det sig, att sjukdomar och ekonomiska förhållanden kunde inverka högst avsevärt på barnens möjlighet att reda sig i skolan. Det bor därför, menade talaren, läggas stor vikt vid, att barnens hälsotillstånd noga undersökes, en sak, som ännu ar mycket dåligt ordnad på landsbygden. Det vore önskvärt, att alla skoldistrikt på landsbygden tillsatte skolläkare.
Först när detta ar gjort, kan det bli någon ordning i det tråkiga förhållandet, att 8- ä 9,000 barn årligen sluta folkskolan i Sverige utan att ha genomgått samtliga klasser.
Under alla iförhållanden ville talaren tillhålla alla lärare att vara ytterst försiktiga ifråga om kvarsittningen i skolan.
Överläraren A. Hildener, Hälsingborg, inledde därefter en diskussion om Skrivövningar i skolan.
Följande resolution antogs:
Färdighet i skrivning och siffrors bruk ar utav sa pass .stor betydelse inom olika yrken, att skolan ar skyldig den sin särskilda uppmärksamhet. Föräldrar och målsmän måste ju också känna sig missbelåtna med skolans arbetsresultat, om barnen vid skoltidens slut sakna sådan färdighet. Allmänbildning, ordentlighet och praktisk användbarhet bedömes ofta efter huru en persons brev, förfrågan eller ansökan ser ut. På grund av det anförda vill mötet uttala som sin åsikt, att vara skolor borde mer, an vad i allmänhet göres, arbeta for stilvård och försöka hoja skr i vfärdi gneten hos landets ungdom.
Efter mötet var gemensam middag med samkväm anordnad å hotell Thor.
Anmälan om ändrad adress for tidningens postbefordran skall göras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till vår expedition.
Överlårarkonferens.
Den tredje överlärarkonferensen hölls å hotell Kronprinsen i Stockholm den 23 och 24 mars under ordförandeskap av hrEmil Eljas, Djursholm.
Förste folkskolinspektören dr Karl Nordlund lämnade en exposé över de senare årens pedagogiska försöksarbete på folkskolans område inom- och utomlands. Biksdagsmannen Ruben Wagns-son redogjorde för motionerna om fortsättningsskolan vid årets riksdag, varefter följde en mycket livlig diskussion, i vilken bi. a. undervisningsrådet J. Engvall, som inom skolöverstyrelsen företräder fortsättningsskolorna, deltog. I övrigt behandlades frågor om samverkan mellan folkskolans och läroverkens lärare vid barns intagning i läroverk, om normerna för tjänstgöringsbetyg samt åtskilliga frågor rörande läroböcker, författningar och statsbidrag. Konferensen beslöt att instundande sommar vid Vendelsberg anordna en kurs för skolledare i pedagogik och psykologi och utsåg bestyrelse med hr E. Lindstrand, Mölndal, som ordförande.
Till styrelse omvaldes hrr Nils Helger, Lidingö, Algot Jungnell, Spånga, Emil Eljas, Djursholm, H. Franke, Nacka, och Erik Castegren, Tumba, med J. Holmström, Stocksund, och P. Ben-delin, Tureberg, som suppleanter.
Konferensen räknade inemot 50 deltagare från olika delar av landet.
Arbetskartor å skifferduk.
Kravet på barnens självverksamhet och åskådlighet i undervisningen blir allt starkare. En mängd hjälpmedel ha kommit till, vilka varit läraren till stor hjälp, när det gällt att i praktiken omsätta de nya pedagogiska idéerna.
Varje lärare har nog erfarit, att det många gånger vållar barnen stora svårigheter att själva komma till rätta med arbetskartorna. Behovet av en stor ar-betskarta har därför gjort sig märkbart, och Hagnells arbetskartor ha kommit till användning på flera håll. De haf dock en nackdel. De äro gjorda av alltför tunt papper, varför läraren får handskas försiktigt med dem.
Häromdagen hade jag tillfälle att få mig demonstrerade en ny sorts arbetskartor, och jag vill fästa uppmärksamheten på dem. Uppfinningen ar tysk - naturligtvis! Kartorna äro gjorda av med skifferpreparat behandlad duk, mest påminnande om läder. Den garanteras behålla sin smidighet och skall sä-ledes inte torka eller spricka. Liksom andra kartor ar den hoprullbar. Storleken ar 100x140 cm. eller 140x170 cm. Priset håller sig omkring 30 kr. pr st.
Den geografiska enhet, som kartan avser, ar angiven med gula gränslinjer och de viktigaste sjöarna och floderna äro inlagda med blå färg. Kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
