Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 14
SVENSK LÄRARETIDNING.
277
Centralstyrelsen beslöt uttala önskvärdheten av att yrkande motionsledes måtte framföras om löneförbättring ined belopp, som tidigare i motioner föreslagits.
Betyg och betygsgrunder.
Frågan om betyg och betygsgrunder, som av centralstyrelsen vid årssamman-trädet bordlades, upptogs nu ånyo.
Av kretsföreningarnas behandling av ärendet föregående ar framgick, att tanken på fastställandet av minimikurser av kretsarnas flertal avböjts. Ett stort antal kretsar hade likaledes med nej besvarat frågan, huruvida det vore önskvärt, att normalexempel för skriftliga prov i folkskolan utarbetades och fastställdes. Dylika prov ansågos befrämja skolarbetet, endast om de av lärarna frivilligt finge användas som ledning och hjälp vid betygssättningen.
Beträffande frågan om flit- och uppförandebetyg hade icke något bestämt förslag kunnat samla majoritet. Däremot hade många kretsar uttalat önskvärdheten av betygsstatistik.
I anslutning till detta ärende beslöt centralstyrelsen tillsätta en kommitté med uppgift att utreda frågan om lärjungars avgång från folkskolan (folkskolestadgan §§ 47 och 48) och därmed samhörande spörsmål. Till kommitterade utsagos hrr Värner Rydén och Algot Jungnell samt fröken Jenny Wahlman.
Fortsättningsskolan.
Östra Barakretsen hade i motion hemställt, att centralstyrelsen bland de ärenden, som nästa ar komme att utsändas till kretsarna, även måtte upptaga frågan om huruvida de barn, som avgått från skolan enligt § 48, helt eller delvis kunde befrias från ersättningsskolan.
Centralstyrelsen beslöt för utredning hänskjuta spörsmålet till den här förut nämnda kommittén.
Handledning i arbetssättet för vissa skolformer.
Till den pristävlan centralstyrelsen ar 1927 utlyste om en handledning i arbetssättet för folkskolor av B-, C- och D-formerna hade vid tävlingstidens utgång den l september 1928 inkommit följande tävlingsskrifter:
1. Manuskript om 22 handskrivna sidor, signaturen »Fredo».
2. Ett längre manskript i fyra avdelningar, signaturen »Anteckningsbok for läraren».
3. Manuskript om 36 maskinskrivna sidor, osignerat, åtföljt av ett visitkortskuvert med ordet »Namnsedel» jämte ett 2-(3res frimärke.
4. Manuskript om 83 maskinskrivna sidor, osignerat, åtföljt av ett kuvert med ordet »Namnsedel».
5. Manuskript om 12 handskrivna sidor, signaturen »Tö».
6. Manuskript i tre pärmar, signaturen »Planläggning».
Dessutom hade efter tävlingens utgång inkommit en skrift med signaturen »Mäster B on d skolar ius».
Den av centralstyrelsen utsedda prisnämnden, som utgjorts av folkskollära-
ren Reinhold Elfving, Matfors, folkskolinspektören Gottfrid Björkman, Skara, folkskollärarinnan Stina Hosin-sky, Nyköping, och folkskolläraren Bror Sjögren, Alunda, avgåvo vid sammanträdet utlåtande över verkställd granskning.
I enlighet med prisnämndens förslag beslöt centralstyrelsen att ej utdela första priset, att tilldela andra priset, 500 kronor, till signaturen »Namnsedel» samt att icke utdela tredje priset.
Beträffande prisskriften nr 6 (»Planläggning») hade nämnden funnit detsamma i prishänseende jämställt med skriften nr 4 (»Namnsedel»). Emellertid hade omedelbart efter tävlingstidens utgång, närmare bestämt den 5 sept. 1928, från Svenska bokförlaget utkommit ett arbete »B2-skolan, en orienterande handledning med kursplaner» av Nils Olsson och Oscar Augzell, som ej blott i fråga om det väsentliga innehållet utan även i detaljerna och själva ordalagen sa nära överensstämde med tävlingskriften nr 6 (»Planläggning»), att denna alltså måste, redan innan prisbedömningen kunde begynna, anses föreligga i tryck och således ej kunna i likhet med de övriga bedömas såsom anonym tävlingskrift. Att några kapitel i den ena skriften voro utelämnade i den andra och vice versa, ansåg prisnämnden härvidlag sakna betydelse. Härigenom hade denna skrift kommit att intaga en särställning, som enligt nämndens mening i formellt hänseende ej gjorde den berättigad att ifrågakomma vid en prisutdelning enligt de för tävlingen uppställda villkoren.
Vid brytande av det med signaturen »Namnsedel» försedda kuvertet befanns, att den prisbelönta skriftens författare var folkskolläraren Gustaf Pettersson, Vreta kloster.
Hjälpskolan.
Den av centralstyrelsen tidigare tillsatta kommittén för utredning av frågan om fortsatt utbildning och handledning av jijälpklassbarnen framlade vid sammanträdet förslag om att centralstyrelsen måtte låta verkställa en utredning rörande nu i olika kommuner uppgjorda kursplaner för h j alp skolundervisningen, i vilken utsträckning fortsatt undervisning för hjälpklassbarn redan anordnats, att centralstyrelsen, sa långt möjligt vore, måtte införskaffa uppgifter om i vilken utsträckning från hjälpskolan utgångna elever blivit helt eller delvis självförsörjande, eventuellt fallit samhället till last, samt att centralstyrelsen på grundval av denna utredning därefter måtte i skrivelse till skolöverstyrelsen ingiva förnyad framställning om hjälpskolundervisningens ordnande samt i samband därmed om den fortsatta undervisningens planläggning.
Centralstyrelsen uppdrog åt den förutvarande kommittén, bestående av hr
Algot Jungnell samt fröknarna Karola Pålsson och Elin Lundewall, att jämväl företaga den angivna undersökningen och därefter till centralstyrelsen inkomma med de förslag, till vilka utredningen kunde giva anledning.
Folkskollärares examensbetyg.
Med anledning av remiss beträffande en framställning från Sveriges folkskollärarförbund beslöt centralstyrelsen i skrivelse till skolöverstyrelsen uttala, att vitsord för fallenhet for lärarkallet i folkskollärares examensbetyg måtte utgå.
Lärarkårens rättsliga ställning.
I anledning av från Tranås- och Över-kalixkretsarna ingivna motioner, avseende den förra tillsättningen av lärartjänster vid folkskolor, den senare rätt för lärare att söka flera ordinarie tjänster samtidigt, beslöt centralstyrelsen för utredning av förevarande spörsmål utse en kommitté, bestående av hrr Värner Rydén, Algot Jungnell och Martin Liander samt fröken Wahlman,
Skolans historia.
I anslutning till en från Karlshamnskretsen inkommen motion beslöt centralstyrelsen undersöka möjligheten för förvärvande av det område i Vekerum, Mörrums socken i Blekinge, varest minnesstenar över de fem initiativtagarna till Sveriges första folkskollärarförening äro resta.
Centrala skolresekommittén.
Till medlem av centrala skolresekommittén efter fröken Mary Sundblad, som avsagt sig uppdraget, utsågs folkskollärarinnan fröken Margit Schjor-ling, Stockholm.
Folkskollärarutbildningen.
Hr J. P. Johansson och fröken Elin Lundewall väckte följande motion angående folkskollärarutbildningen:
Skolväsendets utveckling har under de senaste årtiondena gatt raskt framåt i vårt land. Detta gäller icke minst folkskolan. De yttre betingelserna for dess verksamhet ha i hög grad förbättrats och genom inre omgestaltning har dess arbete fått allt större varde för samhället. Lärarutbildningen kan knappast sagas hava hållit jämna steg med denna utveckling. I stort sett vilar den ännu på 1877 års riksdagsbeslut med fyraårig utbildning efter genomgången folkskolekurs. Visserligen ha kurserna väsentligt vidgats o<^h bättre anoas-sats efter tidens krav genom 1913 års semina-riereform, men den yttre ramen for lärarutbildningen har icke förändrats under de senaste 52 åren med undantag .av den skärpning i inträdesfordringarna, som den stegrade konkurrensen framkallat. Att behovet av bättre utbildning for lärarna icke gjort sig starkare gällande, an att det till nöds kunnat tillfredsställas med denna seminarieorganis<ationj ar snarast ägnat att förvåna. Det ar dock en helt annan folkskola, som var tids lärare skola betjäna an den, som existerade för 50 ar sedan. Att såväl myndigheterna som lärarna själva äro medvetna om bristerna i utbildningen, framgår av den strävan att anordna fortbildningskurser av olika slag, som under senare tid gjort sig gällande. Dessa kur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
